LJUSNING FÖR EKONOMIN
Optimism inom basindustrin
Ekonomi (TT)
Basindustrins volymtillväxt väntas hamna kring 1 procent både i år och nästa år.
– Det är framförallt begränsningar i produktionsprocesserna som dämpar möjligheten att kunna växa starkare på kort sikt, säger Kerstin Hallsten.
Energitillgång och tillståndsprövningar
Hon ser politiska utmaning på sikt, där energitillgång och tillståndsprövningar är avgörande för utsikterna, liksom beslut runt äganderätt och klimatåtgärder.
– Det handlar om vad vi har för naturresurser och vad vi får använda för naturresurser, säger hon.
Årets teman i tekniksektorn – som containerbrist, stigande transportpriser eller den globala bristen på halvledare – påverkar basindustrin indirekt då det kan leda till minskad efterfrågan på insatsvaror som metaller. Stoppet i Suezkanalen känner man också av.
– Det är klart att det kan vara problem. Men den här typen av problem är basindustrin van att hantera för man exporterar runt jorden hela tiden, säger Hallsten.
Vaccinnationalism är ett annat problem, som hon ser som en möjlig bromskloss framöver.
– Vaccinnationalism och problem med handel överlag till exempel med insatsvaror som halvledare har blivit ett nytt inslag i utvecklingen, säger hon.
Sveriges BNP beräknas växa med 3,3 procent i år och 3,6 procent 2022, enligt en färsk prognos från Industriarbetsgivarna. Det innebär en höjning av årets BNP-prognos, från 3,0 procent.
Höjer prognos för USA
Även inflationsprognosen höjs, till 1,5 procent enligt måttet KPIF, medan prognosen för arbetslösheten sänks ett snäpp till 8,7 procent i snitt i år. För 2022 räknar Industriarbetsgivarnas ekonomer med en KPIF-inflation på 1,4 procent och en arbetslöshet i snitt på 8 procent.
Den svenska ekonomins BNP-utveckling ligger därmed i linje med hur det ser ut i eurozonen, vars tillväxt beräknas till 3,5 procent för de båda åren.
Hallsten höjer även tillväxtprognosen för USA i år till 5,5 procent, mot tidigare 3,5 procent. Prognosen för USA:s tillväxt 2022 ligger samtidigt på 4,0 procent.
För Kina räknar hon med en tillväxt på 8 procent i år och 5,5 procent 2022.
Joakim Goksör/TT
Fakta
Industriarbetsgivarna är arbetsgivarorganisationen för vad som brukar kallas basindustri: stål-, metall-, gruv-, massa-, pappers-, sågverks-, byggnadsämnes- och buteljglasindustri samt svetsmekanisk industri.
Organisationen företräder nära tusen medlemsföretag med cirka 90 000 anställda.
Svensk basindustri – som präglas av stora och långsiktiga kapitalinvesteringar – stod 2019 för en nettoexport på 155 miljarder kronor och cirka 290 miljarder kronor i sammanlagt exportvärde.
Basindustrin är i stor utsträckning beroende av den globala utvecklingen och vad som händer med världshandeln, då drygt 90 procent av det som produceras exporteras. Värdet av total svensk export motsvarar nästan 50 procent av BNP och basindustrins andel av den totala exporten är cirka 15 procent och av varuexporten nästan 20 procent.
Nästan 80 procent av basindustrins export går till Europa och Tyskland är en av de viktigaste handelspartnerna.
Källa: Industriarbetsgivarna
