ELKRISEN

Elkrisen tvingade industrijätten att gjuta på natten: ”Stor utmaning”

När elkrisen var som värst tvingades ett av Sveriges äldsta företag, Åkers Sweden, att gjuta på natten. Orsaken? Det drar mycket ström att smälta metaller. ”Det är klart att vi tog vårt ansvar när samhället behövde hjälp”, säger vd Jörgen Hedström i ett reportage med TN.

Personalen är redo och operatören trycker på knappen. Varningssignalerna börjar pipa och ugnen tippas långsamt. Först kommer ett kraftigt ljus som kameran har svårt att uppfatta och sedan börjar metallen långsamt att forsa ner i den gigantiska kitteln, som en tjock sträng av lava.

Att industrin behöver mycket energi känner nog de flesta till, men på betonggolvet hos en av Sveriges äldsta industriklenoder blir det smärtsamt tydligt hur mycket elen betyder för vårt välfärdssamhälle.

Jag vänder mig mot operativa chefen Patrik Isaksson och frågar. Hur många megawattimmar?

– Vet inte, skulle behöva titta i siffrorna. Men ugnen går i fyra timmar för att värma metallen till 1 650 grader. Därefter laddar vi om på nytt, så det blir nog en del.

44 gigawattimmar per år visar det sig när de senare kollar upp saken.

Åkers Sweden har liksom många svenska företag inom den tunga industrin en gedigen historia. Styckebruket grundades omkring 1580 av konung Karl IX som ett kanongjuteri och den delen av verksamheten pågick fram till 1866.

– I mer än 200 år tillverkade vi kanoner för att förse våra svenska kungar med krigsmateriel ute på kontinenten, berättar Jörgen Hedström.

När industrialiseringen i Europa under tidigt 1800-tal drev på svängde verksamheten så småningom över till att gjuta valsar åt de framväxande industriföretagen. Och så har det fortsatt sedan dess.

– Så vi har tillverkat kanoner i nästan 300 år och valsar i 200 år. Vi är ett av Sveriges äldsta företag, förklarar Jörgen Hedström.

Men företaget har också utmaningar – och en av de största är just tillgången till stabil och billig elförsörjning. Som tung konsument i elområde 3 har elpriserna långsiktigt mycket stor betydelse för verksamhetens konkurrenskraft och de senaste åren har priserna skenat, vilket är oroväckande.

Förbrukningsflexibilitet måste ske på rätt sätt

Och när det inom energidebatten ofta pratas om att näringslivet behöver bli mer ”flexibla” i sin konsumtion är det viktigt att förstå att det måste göras på rätt sätt. Förutsättningslös ”flexibilitet” kan sätta hård press på företagen och under elkrisen i fjol tvingades Åkers Sweden exempelvis kliva in och gjuta sina valsar på natten för att underlätta landets elförsörjning.

Naturligtvis knappast någon långsiktigt hållbar lösning i en bransch som redan nu har svårt att hitta personal med rätt kompetens och attityd.

– Men för vår personal var det ändå självklart att göra det, eftersom det behövdes för samhället, förklarar Jörgen Hedström och tillägger:

– Vi arbetar även ihop med elleverantören med något som kalls frekvensstyrning. Det innebär att Åkers inte belastar nätet under vissa korta tidsperioder, för att hjälpa till att balansera.

Och energieffektivisering är knappast något som görs i en handvändning. Många av maskinerna hos Åkers Sweden är från 60 och 70-talet så de kommer att behöva bytas oavsett, men det är en utveckling som bolagen behöver få ta i sitt tempo.

– Vi planerar nu att investera i en ny svarv som beräknas kosta 27 miljoner kronor, förklarar Jörgen Hedström.

Det är ungefär lika mycket som bolaget tjänat på sista raden de senaste tre åren, trots en rejäl lönsamhetsupphämtning på sistone.

– Och om vi ska köpa de sex maskiner som vi skulle behöva så rör det sig om i runda slängar 150 miljoner kronor, så det är inga små summor.

– Dock ser vi ut att öka vinsten ytterligare under 2024, tillägger han.

Producerar 10 600 ton färdig produkt

Fabriken ligger strax söder om Strängnäs och är världsledande när det gäller tunga högprecisionsvalsar som används inom industrin för att bearbeta metall, som sedan blir till en mängd olika produkter. Fabriken har cirka 200 anställda och en stor del av de 10 600 ton färdig produkt som bolaget producerar exporteras över hela världen men framför allt till övriga Europa samt Nordamerika. Den största delen av råvaran som Åkers gjuter är metallskrot som köps in från återvinningscentraler.

Förutom att energisituationen och behovet av att effektivisera konsumtionen av den kopplas de framtida utmaningarna framför allt till kompetens. Det råder en skriande arbetsbrist inom flera sektorer i branschen men mest kritiskt för Åkers just nu är metallurger, det vill säga de som blandar materialet för att få till rätt struktur och beskaffenhet på produkten.

Eftersom metallskrotet består av olika metaller är det ett utmanande jobb.

– Det kräver att man har rätt utbildning som den som finns exempelvis på KTH i Stockholm och Bergsskolan i Filipstad, förklarar Jörgen Hedström.

Endast ett 40-tal personer examineras som metallurger per år, 20 ingenjörer och 20 tekniker, och konkurrensen om dem är stenhård.

– Vi uppvaktar flitigt eleverna och har ett väldigt bra samarbete med Bergsskolan. Men problemet är inte att det inte finns utbildningsplatser utan att intresset för yrket är smalt.

Även på den kalla sidan av produktionen finns många flaskhalsar.

– Här är det stora brister när det gäller skärteknik, CNC-operatörer och automation.

På grund av den kraftiga personalbristen i branschen har Åkers Sweden tagit saken i egna händer och utvecklat en strategi kring kompetensförsörjning där man samarbetar med skolsystemet hela vägen från förskolan.

– Förskolebarnen får komma hit med sitt skrotmaterial som de vill återvinna och se vad deras material kan bli efter återvinning, och de får rita teckningar, dricka Festis och äta glass. När barnen blir större och går i skolan så erbjuder vi praktikplatser och utbildningar. Om de kommer hit och får se vad vi gör och hur det ser ut så är det större chans att de vill komma och jobba hos oss senare i livet. Vi engagerar oss hela vägen upp till universitetet, förklarar Jörgen Hedström.

Industriarbetsgivarna känner igen utmaningarna

Industriarbetsgivarna, känner igen Åkers Swedens utmaningar i stort. Fossilfri el kommer att behövas, och där är inte minst kärnkraft en viktig del. Nyligen gick 14 tunga industriföreträdare ut och konstaterade att ny kärnkraft behövs, och att de dessutom kan vara med och finansiera utbyggnaden.

– Tillräckligt med fossilfri el till ett konkurrenskraftigt pris är en grundförutsättning för industrin, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna.

– Vi måste snabbt få ramvillkoren på plats för att svensk industri ska lyckas med den gröna omställningen och för att vara attraktiva för investeringar. Och då handlar det bland annat om tillräckligt med fossilfri el och om bättre tillgång till kompetens, då kompetensbristen är en enorm utmaning för industrin. Det är bra att företagen arbetar aktivt och engagerat med kompetensförsörjning på olika nivåer men här krävs även flera stora politiska reformer.