FRIHANDELNS FRAMTID
Uppmaningen: Skilj på säkerhetshot och skydd mot konkurrens
Kommissionens strategi om ekonomisk säkerhet vill möta de hot som tornar upp sig. Men om förslagen blir verklighet kan de missbrukas, varnar Henrik Isakson, Svenskt Näringsliv. ”Den skapas av säkerhetsskäl, men i en ny politisk kontext om några år riskerar samma mekanismer att användas av protektionistiska skäl”, säger han till TN.
I onsdags presenterade EU-kommissionen flera förslag på hur EU:s ekonomiska säkerhet ska stärkas. Ett område som särskilt berörs är så kallad screening av utgående investeringar, alltså när europeiska företag investerar utanför unionens gränser. Innan företag exporterar eller investerar/tar emot investeringar inom exempelvis viss känslig AI och bioteknik vill Kommissionen att noggranna kontroller genomförs.
Man efterfrågar även att EU-länderna gemensamt samordnar ett europeiskt screeningsystem för investeringar. Det meddelade Valdis Dombrovskis, EU:s handelskommissionär, under en pressträff.
”Då finns det en risk att det används till att tvinga hem företag.”
Henrik Isakson, policyansvarig för handelsfrågor på Svenskt Näringsliv, har förståelse för ambitionen, men ser risker med för alltför långtgående bestämmelser. Framför allt oroar han sig för EU-kommissionens fokus på screening av utgående investering.
– Det är ett nytt inslag som också är det mest kontroversiella i strategin. Syftet är att se till att vissa länder inte får tillgång teknik som vi inte vill att dem ska ha för att de använder den på obehagliga sätt. Men det finns redan omfattande system för det när det gäller exportkontroll, där man inte kan skicka ut teknik i världen hursomhelst, och alla EU-länder har myndigheter som sköter detta, säger han.
EU-kommissionen anser att rådande system inte räcker och vill inte bara inkludera företags exporter, utan även investeringar, i paketet. Enligt Henrik Isakson skulle det innebära att sektorer behöver rapportera in vad, när och hur man investerar och vilken teknik som överförs.
– Jag har full förståelse för att man måste göra något. Problemet är att om man fokuserar på att kapitalet lämnar Europa för ett annat land och skapar en mekanism att stoppa det så kan den missbrukas. Det är min största farhåga framöver.
Han fortsätter:
– Den skapas av säkerhetsskäl, men i en ny politisk kontext om några år riskerar samma mekanism att användas av protektionistiska skäl. Det är lätt att tänka sig en Trumpliknande politiker i Europa som säger ”nej, ni ska inte göra den här investeringen i det här landet, ni ska skapa jobben här hemma i stället”. Och hänvisar till ett påhittat säkerhetsskäl. Skapar man mekanismen kan det hända och då finns det en risk att det används till att tvinga hem företag.
”Balansgången är svår.”
Skydd mot ekonomisk säkerhet är en sak, skydd mot konkurrens något helt annat, understryker han.
– Balansgången är svår. Det finns massa ekonomiska risker, som cyberattacker, den falska Sverigebilden och annat, men att någon konkurrent i ett annat land är mycket billigare än du själv är inte ett säkerhetshot. Det är en konkurrenssituation. Ibland är de billigare på marknadsekonomiska grunder, ibland är de billigare för att det subventioneras. Och då finns det sätt att hantera det. Men även om de subventioneras så betyder inte det nödvändigtvis att det är en säkerhetsrisk.
I stället är vägen framåt att utveckla de system som redan existerar idag.
– Jobba hellre med att förbättra de mekanismer som redan finns för exportkontroll. De måste fungera bättre, men vi ska inte ge oss på den fria rörligheten för kapital. Gör man det minskar man företagens möjlighet att fatta sina egna affärsbeslut, säger Henrik Isakson.
