SVENSKA INNOVATIONSKLIMATET

Uppfinnaren Håkan Lans: Meningslöst att söka patent i Sverige – ”Tragiskt”

Håkan Lans, uppfinnare. Bild: Jessica Gow/TT

Svenska företagare och uppfinnare är rättslösa när deras innovationer kopieras, stjäls eller missbrukas. Patentsystemet är en skamfläck, menar experter. ”Utan finansiär är det omöjligt att försvara ett värdefullt patent”, säger uppfinnaren Håkan Lans till TN.

– Det är tragiskt, det går inte att beskriva på något annat sätt.

Så beskriver uppfinnaren Håkan Lans det faktum att Åklagarmyndigheten i Sverige aldrig väckt ett enda åtal vad gäller patentintrång.

Patentlagen tillkom 1967 med syftet att skydda de som har patent. Ett patent innebär ett skydd för en ny, teknisk lösning på ett problem och ger ensamrätt till att kommersiellt utnyttja en uppfinning.

Håkan Lans beskriver patentintrång som ett brott utan straff.

– Vissa tror att om man lämnar in en patentansökan så är lyckan gjord. Så kanske det var förr i tiden men inte längre.

Håkan Lans har under sin karriär varit med om en rad uppmärksammade rättstvister. En av de mer kända är den mot det japanska storföretaget Hitachi, en process som slutade i Högsta domstolen i Tyskland. Processen pågick i tio år och handlade om ett intrång i hans amerikanska patent på grafikkort.

– Jag är ju egentligen en forskare som söker nya lösningar, men har tyvärr tvingats in i en rad juridiska tvister för att skydda patenterade lösningar. Att jag hamnade i den Högsta domstolen i Tyskland är egentligen fullständigt osannolikt.

– Rättegångskostnaden i Tyskland landade på 52 miljoner i advokatarvoden, vilket är vansinnigt mycket pengar. Som tur var hade amerikanska IBM funnit patenten betydelsefulla för datorutvecklingen och tecknat ett omfattande licensavtal vilket resulterade i att jag kunde försvara patenten. Utan finansiär är det omöjligt att försvara ett värdefullt patent.

”Frågan är om mindre aktörer ska använda patenten överhuvudtaget”.

Även om Håkan Lans fick hjälp med finansieringen av rättsprocessen så har de flesta som utsätts för patentintrång, att någon kopierar deras uppfinning, inte en chans att kunna ta striden.

– De flesta har ju inte möjlighet att driva processer när de får reda på att de förväntade kostnaderna för att driva en process ligger på 50 eller 100 miljoner.

– Under åren har jag träffat flera människor som har många bra idéer. Men när de inser att det inte är meningsfullt att lägga tio års arbete på att utveckla något och ta patent så väljer de en annan karriärväg. Man brukar säga att alla är lika inför lagen men dessvärre förutsätter det att parterna också har lika ekonomiska resurser att avvara för en patenttvist.

I patentlagen står att ”Åklagaren får väcka åtal för brott som avses i denna paragraf endast om åtal är motiverat från allmän synpunkt”. Enligt Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv, är det just formuleringen ”allmän synpunkt” som leder till att Åklagarmyndigheten inte driver de här ärendena.

– Det verkar som att de har en väldigt snäv tolkning av allmän synpunkt. Problemet är ju att om åtal aldrig väcks, så kan man ju undra om mindre aktörer verkligen kan lita på patentsystemet.

– Frågan är då om mindre aktörer ska använda patenten överhuvudtaget. Ett patent innebär egentligen bara att man kan stämma en motpart för intrång i patentet. Men det blir otroligt dyrt för mindre aktörer att driva den processen helt själva.

”Om du inte har fem miljoner kronor på fickan så är det ingen idé att du stämmer någon.”

Enligt lagen kan den som gör intrång i den ensamrätt som patent medför, det vill säga ett patentintrång, dömas för patentbrott till böter eller fängelse i upp till sex år.

– 2022 skärpte man maxstraffet från två år till sex år. Att man då samtidigt sänkte tröskeln för åtal kan enligt mig bara tolkas som att lagstiftaren vill sätta press på Åklagarmyndigheten.

För att hjälpa Åklagarmyndigheten har Svenskt Näringsliv bland annat presenterat ett förslag om att införa en kunskapshub.

– Vi vet att de här åklagarna oftast sitter med brottsmål som misshandel och skottlossningar. I den kontexten kan en patentfråga vara väldigt svår att hantera. Det är svår materia och kräver en viss kompetens.

– Då är vårt förslag att det ska finnas någon form av kunskapshub med experter på immaterialrätt som kan hjälpa till med kunskap.

”Det är en form av stöld, men du får ingen hjälp av staten.”

Peter A Jörgensen, ledamot i Uppfinnarkollegiet, lyfter fram att den enda rättighet ett patent ger är möjligheten att stämma en motpart för intrång i patentet. Men att driva en process är alltid dyrt och tidskrävande, menar han.

– Man brukar uppskatta att en process kostar mellan en till 20 miljoner kronor att driva, och den som förlorar får, som regel, betala för båda. Och det innebär i praktiken att den lilla aktören undviker att starta en process. Och gör man det ändå så är risken stor att man förlorar.

– Jag brukar säga att om du inte har fem miljoner kronor på fickan så är det ingen idé att du stämmer någon.

Patentintrång är vanligt. På EU-nivå uppger 9,7 procent av patenträttsinnehavarna att de blivit utsatta för intrång.

– Trots att det är relativt vanligt så är det många som inte väljer att driva tvisten till rättegång på grund av höga kostnader, eller risk att behöva avslöja företagshemligheter vid en process.

Han menar att det går att dra principiella likheter med brottsmål.

– Det är en form av stöld, men du får ingen hjälp av staten.

Peter A Jörgensen, ledamot i Uppfinnarkollegiet, Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv. Bild: Privat, Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Han säger att det är tveksamt om man ska uppmuntra icke-kapitalstarka aktörer att söka patent.

– Vi har idag ett patentsystem men inget fungerande rättegångssystem som gör att patenten går att försvara. Patentsystemet, som det ser ut idag, är en skamfläck. Det är viktigt att vi har ett patentsystem, men det måste reformeras. Utan en reform kommer vi aldrig att bli en ledande innovationsnation. Dessa problem går inte prata bort.

Håkan Lans menar att det är märkligt att Åklagarmyndigheten inte väckt ett enda åtal vad gäller patentintrång.

– Att det skapas nya innovationer, teknologier och företag är en förutsättning för att Sverige som land ska må bra och kunna skapa nya arbetstillfällen. Man kan i den kontexten undra varför det inte klassas som allmänt intresse.

Även han menar att det kan gå att jämställa med brottsmål.

– Tänk att jag går på gatan när det kommer någon och slår mig i huvudet och tar min plånbok. Det är inte av allmänt intresse utan det är ju bara jag som har fått ont i huvudet. Men då det är ett brottsmål så finns det en chans att Åklagarmyndigheten kommer att driva processen, till skillnad från patenttvister som ska skydda oss i den globala konkurrensen.

”Det är viktigt att vi reformerar patentsystemet”.

I mitten av 1800-talet var Sverige ett av världens fattigaste länder. Numera är Sverige ett av världens rikaste länder. En formidabel uppgång, menar Håkan Lans.

– Det är just innovationer som till stor del byggt vårt svenska välstånd. Det är på den vägen som vi måste fortsätta och det är därför jag ser detta som en hjärtefråga. Det är viktigt att vi reformerar patentsystemet så att vi kan skydda de som vill satsa och därmed höja uppgången som gagnar oss alla.

– Sverige har tyvärr stagnerat något i elitserien men förhoppningsvis är det bara en vilopaus inför slutspurten.

Håkan Lans har också ett lite uppseendeväckande tips till unga uppfinnare.

– Om man vill sälja sin uppfinning till ett företag så kommer de med största sannolikhet säga att du ska söka patent.

Men att söka ett patent innebär att publicera en beskrivning av ett ofta kostsamt och omfattande utvecklingsarbete, berättar han.

– Innan man söker ett patent måste man förvissa sig om att det finns eller ordnats ekonomiska resurser att försvara patentet. Saknas resurserna kan konsekvenserna bli förödande eftersom patentprocesser är mycket kostsamma.

– I stället ska du säga att du ska ha ett arvode och att du efter det kan visa hur din innovation fungerar. Det är bättre än att man använder de sista sparpengarna till att söka ett patent som man ändå inte har råd att försvara.

Åklagarmyndigheten: Högt ställda beviskrav i straffrätt

Kammaråklagare Kristin Morén vid Åklagarmyndigheten har svarat på TN:s frågor på mejl.

Sedan Patentlagen tillkom 1967 har Åklagarmyndigheten i Sverige aldrig väckt ett enda åtal vad gäller patentintrång. Varför har man inte gjort det?

– Jag kan endast svara generellt på denna fråga då jag inte granskat olika patentärenden eller tittat på olika nedläggningsbeslut. Men, det ska sägas, avseende patentintrång, att endast ytterst få anmäls till polisen varje år.

– Det finns i fråga om patentintrång en åtalsprövnings¬regel som föreskriver att åtal får väckas endast om det är påkallat från allmän synpunkt, därutöver kan det finnas andra anledningar till att en åklagare väljer att inte väcka ett åtal. Det kan föreligga bevisproblem, det som anmälts kan ha preskriberats och det kan vara så att man anser att brott inte kan styrkas, för att nämna tre exempel. Därvid tillkommer att en åklagare endast får väcka åtal när denne på objektiv grund kan förvänta sig en fällande dom.

– I propositionen 2019/20:149 går det att utläsa att kravet på uppsåt/grov oaktsamhet för samtliga rekvisit i patentintrång även fortsättningsvis kommer få till effekt att straffansvar för intrång i patent främst aktualiseras vid klara och tydliga fall av intrång, och inte när det till exempel är svårt att fastställa om ett intrång begåtts objektivt sett. Komplicerade civilrättsliga bedömningar om intrång föreligger bör inte ankomma på åklagare utan får istället handläggas inom ramen för en civil process.

– Det ska också nämnas att de straffrättsliga beviskraven är högre än de civilrättsliga. I den straffrättsliga processen ska man även visa att gärningsmannen agerat uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, vilket inte är ett krav i den civilrättsliga processen.

Kritiker menar att patentintrång går att jämställa med stöld, men att man vid patentintrång inte kan få hjälp av staten. Hur ser ni på den jämförelsen?

– Nej, jag tycker inte att det går att göra en sådan jämförelse då brotten är så olika.

Svenskt Näringsliv har föreslagit att det ska införas en form av kunskapshub med experter på immaterialrätt som kan hjälpa Åklagarmyndigheten med kunskap om bland annat patent. Hur ser ni på ett sådant förslag?

– Jag känner inte till något sådant förslag, men det kan konstateras som även nämns ovan, att det är högt ställda beviskrav i straffrätt, vilket inte är något som en kunskapshub skulle påverka.

– Åklagarmyndigheten har en vana att inhämta olika expertkunskaper för olika frågor och hålla förhör med exempelvis sakkunniga inom olika områden om det behövs inom ramen för en förundersökning. I fråga om immaterialrättsärenden så handläggs dessa av en särskild grupp erfarna, seniora åklagare inom Åklagarmyndigheten på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.