BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Trafikverkets svar på E22-kritiken: ”Har hänt massvis”

Bakom snökaoset på E22 finns en bortglömd del av Sverige, menar kritiker, som anser att satsningarna på infrastrukturen varit under all kritik. Trafikverkets regiondirektör Lennart Andersson håller inte med. "Jag kör där ganska ofta och jag tycker att det är en fullt tillräcklig vägstandard", säger han till TN.

Sydöstra Sverige har glömts bort i decennier och uteblivna satsningar på E22 har lett till att utvecklingen i regionen har stagnerat. Det anser Sydsvenska handelskammarens vice vd Per Tryding, som i en intervju med TN nyligen gav sin bild av bakgrunden till det snökaos som drabbade den aktuella vägen i början av året.

– Vi har gått igenom planerna för de senaste 25 åren och då har de här regionerna i sydöstra Sverige egentligen aldrig fått några satsningar, utan det är hela tiden den här typen av områden man sparar i. Och det är klart att när det går flera decennier och det inte händer någonting, då börjar folk att märka det, sa Per Tryding till TN.

Lennart Andersson är regiondirektör för Trafikverkets sydöstra region, där Kalmar län ingår. Fram till årsskiftet hade han även ansvar för Blekinge län. Han delar inte den bild som Per Tryding målar upp, utan menar tvärtom att det har ”skett en kontinuerlig utbyggnad” av E22 sedan slutet av 90-talet.

– Tittar man i backspegeln så har det hänt massvis på två decennier. Jag vet inte hur många mil vi faktiskt har byggt ut på E22 nu, men det är rejält många, säger han till TN.

”Vi säger inte till varje pris att vi ska ha motorväg överallt utan det måste vi koppla till vad det är för trafikflöde vi har på vägen.”

E22 går i Sverige från Trelleborg i söder till Norrköping i norr via Skåne, Blekinge och den småländska kusten till centrala Östergötland. Lennart Andersson berättar att det just nu bedrivs fortsatt planerings- och utbyggnadsarbete på ett antal etapper av vägen, vid bland annat Kristianstad, Ronneby, i Karlskrona-trakten samt i de norra delarna av Kalmar län.

I dag består E22 av motorväg, så kallad ”2 plus 1”-väg och på några håll en vanlig landsväg, med ett körfält i varje riktning. På sikt ska hela sträckan byggas ut, berättar Lennart Andersson. Men att hela E22 blir en motorväg är inte sannolikt.

– Vår ambition är att vi ska kunna ha en hög tillgänglighet med åtminstone 100 kilometer i timmen. Och att vi ska ha mötesseparering på E22. Men sen anpassar vi faktiskt standarden på vägen till trafikmängden. Vi säger inte till varje pris att vi ska ha motorväg överallt utan det måste vi koppla till vad det är för trafikflöde vi har på vägen, säger Lennart Andersson, och fortsätter:

– På många delar räcker det väldigt bra med en 2 plus 1-väg. Det viktiga för oss är att få en bra tillgänglighet och en säker vägförbindelse.

Finns inte resurser till att bygga över standard

Medan kritikerna menar att tillväxten och företagandet i området hade gynnats av utbyggd infrastruktur, menar alltså Trafikverket att de befintliga flödena inte väger tillräckligt tungt för att det ska vara värt att bygga till exempel en motorväg.

Hur ser du på den balansen? Måste ni inte planera framåt och ta höjd för att trafikflödena ska kunna bli högre i framtiden?

– Vi planerar för framtiden men vi bygger inte en motorväg för att det eventuellt ska bli mer trafik någon gång i framtiden. Vi bygger ut till lämplig standard för att möta behovet och tillgängligheten. Sträckan mellan Fjälkinge och Gualöv byggdes exempelvis om till 2 plus 1 i början på 2000-talet. Och nu bygger vi ut den till fri motorväg eftersom trafiken nu har ökat i den omfattningen att det är motiverat. Vi bygger inte över standard någonstans. Det har vi inte resurser för.

Men kan det vara så att just Blekinge län och Kalmar län har kommit lite i skymundan för satsningar på andra delar av E22, till exempel i Skåne?

– Det tycker jag är lite svårt att kommentera. Blekinge står för en stor del av den totala sträckan av E22 och där är merparten åtgärdad nu. Så därmed ser jag inte att det är någonting som har kommit i skymundan av något annat.

Men i Blekinge består ju E22 huvudsakligen av en 2 plus 1-väg, inte av en utbyggd motorväg?

– Ja, och det räcker bra när man kör på vägen. Jag kör där ganska ofta och jag tycker att det är en fullt tillräcklig vägstandard. Det kan säkert uppstå enstaka tillfällen när det blir köer, men det är så sällsynt. Så har vi inte råd att dimensionera och bygga ut våra vägar, utan vi bygger på det trafikflöde vi har och kan förutse i en överblickbar framtid och känner att här har vi uppnått en säker och framkomlig väg. Då har vi utvecklat vägen för behovet och är nöjda med det. Sen finns det alltid någon som tycker att ”här ska det vara motorväg”. Men det är inte vårt uppdrag att bygga motorväg till varje pris.

”Haltande parallell” att jämföra Blekinge och Halland

Sydsvenska handelskammaren jämför Blekinge med Halland och konstaterar att medan Hallands folkmängd har dubblats de senaste hundra åren, så ligger Blekinges kvar på ungefär samma nivå. Och då har Halland både stambana och fullt utbyggd motorväg genom hela länet, vilket Sydsvenska handelskammaren menar har skapat helt andra förutsättningar för tillväxt.

Du verkar inte dela den bilden?

– Nej, inte helt. Jag tycker det är en lite för enkel förklaringsmodell. Jämför du Halland med Blekinge så ligger Halland mellan Skåne och Göteborg som är två stor tillväxtmotorer, och det har Halland haft nytta av. Tittar du på Blekinge så ligger det inte mellan motsvarande tillväxtmotorer. Nordöstra Skåne är ingen tillväxtmotor i det avseendet. Och Kalmar län är ju inte heller det i den skalan och omfattningen. Så den parallellen känns för mig lite haltande.

”Om du ska göra en sådan jämförelse då bör du beakta all typ av statlig samhällsnytta som kommer en viss geografi till godo. Men vem kan göra den jämförelsen?”

Sydsvenska handelskammaren anklagar också Trafikverket för att i syfte att uppnå trafiksäkerhetsmål ha sänkt hastigheten på delar av E22 i stället för att bygga ut vägen, vilket innebär en försämring i framkomlighet för dem som kör på den.

Men då förstår jag det som att hela E22 så småningom ska ha en hastighet på minst 100 kilometer i timmen?

– Vi har en målbild om att vi ska bygga ut E22 till en säker och tillgänglig väg genom Sydsverige och då är det en önskad hastighet på 100 kilometer i timmen på 2 plus 1-sträckorna och en högre hastighet på motorvägsdelarna som gäller.

Kommer alla sträckor som i dag bara har vanlig landsväg att byggas om?

– Det är klart det kan finnas lokala avsteg. Vi har till exempel E22 genom Mönsterås. Där kommer vi att jobba med andra typer av åtgärder för att stödja kollektivtrafiken och ta hänsyn till både ortens villkor och ökad säkerhet och tillgänglighet. Det finns ju inte en mall som man bara rullar ut rakt av. Men i huvudsak blir det motorväg och 2 plus 1.

Enligt Sydsvenska handelskammaren står Kalmar län för 2 procent av landets befolkning och även 2 procent av Sveriges BNP. Men de får långt ifrån 2 procent av satsningarna på infrastrukturen. Vad tänker du om det?

– Jag har ju hört Handelskammaren säga detta hur många gånger som helst. Men man kan räkna på olika sätt. Just i det här fallet pratar vi om infrastruktur. Om du ska göra en sådan jämförelse då bör du beakta all typ av statlig samhällsnytta som kommer en viss geografi till godo. Men vem kan göra den jämförelsen? Det kan handla om olika typer av arbetsmarknadsfrågor, det kan handla om infrastrukturfrågor, det kan handla om energiförsörjning. Det är så många olika typer av områden som en samhällsmedborgare efterlyser. Att plocka ut just infrastrukturen blir ganska trubbigt. Ska man göra den typen av analyser så tror jag man får titta på totalen, om det ens är möjligt.

”Alla tycker att det ska gå fortare, men det tar tid att bygga om och det krävs ett systematiskt ihärdigt arbete för att komma framåt.”

Lennart Andersson påpekar att det ytterst är regeringen som beslutar vilka projekt Trafikverket ska prioritera, och att Trafikverkets uppgift är att leverera på de uppdrag som politiken tagit beslut om.

Ni måste ju ha möjlighet att komma med förslag?

– Ja och då räknar vi utifrån samhällsekonomisk nytta. Och då blir det någon form av torr, saklig och objektiv värdering av hur mycket samhället får tillbaka om man gör den här åtgärden till den här kostnaden i Blekinge? Och hur mycket får samhället tillbaka om man gör den här satsningen till den här kostnaden i Värmland? Och då blir det ju någon slags jämförbara samhällsnyttor. Och sen är det upp till politiken att välja vilka åtgärder de vill vidta, om de vill prioritera utifrån vår sakkunskap eller utifrån andra dimensioner som är politikens möjlighet.

Lennart Andersson anser att arbetet med E22 har tagit stora kliv framåt de senaste åren. Han ser positivt på etapperna som ska färdigställas de kommande åren.

– Alla tycker att det ska gå fortare, men det tar tid att bygga om och det krävs ett systematiskt ihärdigt arbete för att komma framåt. Och där vill jag ju säga att Handelskammaren och deras samarbetsorgan med alla berörda kommuner i E22 AB har varit duktiga på att påminna om och hålla E22 högt på agendan, både lokalt, regionalt och kopplat till den nationella politiken. Jag tror att de har inneburit hjälp för oss att få skjuts i arbetet med E22.

Länsstyrelsen i Skåne har tillsatt en oberoende utredning av trafikkaoset som uppstod på E22 mellan Hörby och Kristianstad i början av året. Den ska vara klar senast i slutet av mars. Trafikverket har också meddelat att de kommer att göra en egen utredning av händelsen.