KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Därför missar svensk officiell statistik företagens klimatarbete
Det bästa Sverige kan göra för klimatet är att öka sin export till andra länder, visar en ny rapport. ”Ett bra exempel är den svenska elexporten till Polen som minskade de globala utsläppen”, säger ekonomiprofessorn Astrid Kander.
”Svensk export löser klimatkrisen” var titeln på ett seminarium som tankesmedjan Ephi arrangerande nyligen. Astrid Kander, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, har tagit fram rapporten ”Svensk exports klimatnytta” på uppdrag av Ephi. Slutsatsen är att det bästa Sverige kan göra för klimatet i världen är att öka exporten.
– Det är ett problem att debatten fokuserar på exportens klimatskada istället för klimatnyttan. Det kan leda till en utrikeshandelsfientlig politik och att ett land sluter sig inom sina gränser. Jag tror att det är skadligt ur välfärdssynpunkt och flera andra aspekter, sa Astrid Kander på seminariet.
Ett nytt sätt att räkna
Hon lanserar i sin rapport ett nytt sätt att räkna fram även exportens positiva effekter på klimatet. De mått som används idag, ett produktionsbaserat och ett konsumtionsbaserat mått, är inte tillräckligt rättvisande. Sverige står för 0,11 procent av de globala koldioxidutsläppen medan Kina står för 31 procent. Det klokaste borde då vara att Sverige bidrar till att påverka utsläppen utomlands och lösningen är ökad export.
– Ett bra exempel är den svenska elexporten till Polen som minskade de globala utsläppen. Det skedde för att Polen sänkte sin användning av smutsig kolkraft och istället använde svensk fossilfri el. Men minskningen av de globala utsläppen syntes inte i någon officiell statistik. Sättet att mäta gör att utsläppsminskningen inte kommer Sverige tillgodo och detta menar vi är fel, sa Astrid Kander.
”Export och tillväxt måste bli lösningen”
Hon underströk att Sverige har en elproduktion som är nästan fri från koldioxid och att den svenska industrin allt mer gått över till fossilfria bränslen vilket ger en konkurrensfördel. Representanter från tunga industriföretag bekräftade bilden. Ann Lindgärde, Sverigechef på specialkemiföretaget Nouryon (tidigare Akzo Nobel) berättade att bolaget exporterar det mesta som tillverkas i Sverige och att tillverkningen är mycket elintensiv.
– Det är absolut så att den billiga och förhållandevis fossilfria elen är en konkurrensfördel som jag hoppas vi kan behålla i Sverige, sa hon.
Karin Comstedt Webb, vd för Heidelberg Materials Cement Sverige (tidigare Cementa), underströk betydelsen av export och tillväxt som lösning på klimatutmaningarna.
– Jag skulle vilja säga att export och tillväxt måste bli lösningen. Vi står nu inför ett intensivt race om var de stora investeringarna ska läggas i den nya industrialiseringsvågen som klimatomställningen representerar. Det handlar mycket om att bygga konkurrenskraft, sa hon.
”Måste ske nu”
Karin Comstedt Webb betonade också att vi befinner oss i ett avgörande år för vilken industristruktur Europa ska ha framöver.
– Lyckas vi inte väva in de här komparativa fördelarna, energisystemet och industristrukturen, som funnits i Sverige sedan andra världskriget, då blir det oerhört kostsamt för oss.
Båda industriföretagen efterlyste konkreta insatser från politiskt håll för att Sverige inte ska hamna efter i klimatomställningen.
– För den svenska industrins del måste det helst ske nu, sa Karin Comstedt Webb.
– Vi som företag investerar inte i nya fabriker i Sverige om det inte finns fossilfri energi, det är en förutsättning. Det går fortare i USA och Kina att få tillgång till grön el. De är mer proaktiva. Norge och Danmark springer också om oss. Jag tror att subsidierna kommer att styra prioriteringarna, så är det även för oss och det är inget att sticka under stol med, sa Ann Lindgärde.
Marie Trogstam, avdelningschef för hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, höll med om att världen måste säkerställa den ekonomiska tillväxten för att klara klimatomställningen.
– Här är svenska företag verkligen ett föredöme. Det jag är orolig över är den fossilfria elen. Vi måste klara att göra saker parallellt. Sverige behöver den havsbaserade vindkraften, kärnkraften och vattenkraften. Vi behöver allt, sa hon.
