BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN
Rekordmånga hål i svenska vägar – ”Varit roligare att klippa band”
Nu kommer larm från hela landet. Svenska vägar trasar bokstavligen sönder, varnar experter. ”Ordet potthål är nu i var och varannan människas mun”, säger Anders Josephsson, näringspolitisk expert på Transportföretagen, och kräver att underhållet inte längre försummas.
Det växlande vintervädret har medfört ovanligt många gropar, så kallade potthål, i det svenska vägnätet, något som ställt till det för både privatpersoner och företag. Enligt SvD har Trafikverket under december och januari fått in totalt 390 ärenden, vilket är 131 fler än samma månader förra året och mer än fyra gånger så många ärenden jämfört med vintern 2021-2022. Dessutom ska årets ”högsäsong” för potthål ha inträffat tidigare än normalt.
”En smärtsam påminnelse om skicket på våra vägar.”
Anders Josephsson, näringspolitisk expert på Transportföretagen, pekar ut det eftersatta underhållet som anledning till den uppkomna situationen.
– Det här lite speciella vädret har blivit en smärtsam påminnelse om skicket på våra vägar. Ordet potthål är nu i var och varannan människas mun. Det här visar med all önskvärd tydlighet att det måste avsättas mer pengar till underhåll, säger han, och fortsätter:
– Underhåll måste göras mer sexigt. Hittills har det varit roligare att klippa band för nya vägar och järnvägar. Att vårda det vi redan har är dessutom samhällsekonomiskt lönsamt. Ändå har politiken, oavsett partifärg, försummat underhållet år efter år. Infrastrukturministern borde klippa band även när vägarna får ny beläggning.
Har era medlemsföretag hört av sig angående problemen med potthål?
– Ja, absolut. Vi har medlemsföretag inom olika branscher men exempelvis åkerier och bussföretag har ju vägen som sin arbetsplats. Det är klart att det här påverkar dem.
”Det här har varit ett problem länge och det blir värre och värre. I förlängningen kan det bli farligt att åka på vägarna.”
Den bilden delas av branschorganisationen Sveriges åkeriföretag, som ser potthålen som ett av många problem med vägnätet. Organisationen ser ett stort behov av ökade resurser till underhåll.
– Över lag är vägarna bristfälliga överallt. Underhållsskulden är stor på omfattande delar av vägnätet och det behövs ökade anslag och ordentliga åtgärder för att komma till rätta med det här. Vägarnas beskaffenhet påverkar oss jättemycket. Det här har varit ett problem länge och det blir värre och värre. I förlängningen kan det bli farligt att åka på vägarna, säger Charlotta Nilsson, pressansvarig på Sveriges åkeriföretag.
– Vi ser att det behövs ökade anslag i hela landet. Hittills har det knappt funnits pengar ens till det mest akuta så det behövs verkligen mer resurser.
Positivt att underhållet har kommit upp på agendan
Enligt Trafikverkets hemsida beror potthål ofta på att vatten under vintern tränger ner i porer och håligheter. När vattnet växelvis fryser och tinar expanderar isen i håligheten och gör den större. Men potthål kan också uppstå på sommaren genom att små hål fylls med vatten.
”Ju äldre beläggning, desto större risk”, konstaterar Trafikverket i sin information.
I Sverige finns både statliga och kommunala vägar, så vem som ansvarar för underhållet kan variera. Charlotta Nilsson ser positivt på att Trafikverket på sistone har börjat lyfta frågan om underhåll på ett tydligare sätt och i samband med det framfört att det behövs mer resurser.
– Tidigare har inte underhållet prioriterats tillräckligt när resurserna ska fördelas. Men man behöver se till den samlade samhällsnyttan, var får vi mest pengar tillbaka. Att det blir mer resurser till underhåll är jätteviktigt för åkerinäringen.
”Om företagen tvingas köra fler transporter för samma mängd gods så urholkar det konkurrenskraften.”
Nils Paul, expert på infrastruktur på Svenskt Näringsliv, påpekar att behovet av underhåll blir ännu viktigare i takt med klimatförändringarna.
– Sverige har lagt för lite pengar på att underhålla vägarna vilket har gjort dem mer känsliga för skador. Klimatförändringar kan innebära snabbare och fler växlingar mellan kallt och varmt väder, vilket innebär att vi behöver tänka på klimatanpassning. Att bedriva förebyggande underhåll är helt avgörande för robustheten i vägarna eftersom en sliten anläggning är mer känslig för sprickor och potthål, säger han till TN.
Enligt Trafikverkets beräkningar kommer underhållsskulden på vägnätet att år 2026 uppgå till 29 miljarder kronor. Men myndigheten uppskattar samtidigt att hela det eftersatta underhållet är möjligt att ta igen på 12 år. Nils Paul och Svenskt Näringsliv uppmanar nu regeringen att gå från ord till handling.
– Vi vet att brister i infrastrukturen påverkar näringslivet genom att transporterna blir mindre tillförlitliga. Potthål kan till exempel orsaka fordonsskador och försämrar arbetsmiljön för chaufförerna, dessutom kan sämre bärighet medföra att man inte kan lasta lika mycket. Om företagen tvingas köra fler transporter för samma mängd gods så urholkar det konkurrenskraften.
Ojämlik fördelning över landet
Anders Josephsson på Transportföretagen tillägger att potthålen som just nu plågar landets trafikanter har en ytterligare dimension, nämligen att situationen med eftersatt underhåll slår ojämlikt över landet. Inte minst i norra Sverige vittnar företag om stora problem.
– Numera finns det underhållsbehov i nästan hela Sverige, men över lag skulle jag säga att andelen mycket dåliga vägar är koncentrerad till mindre tätbefolkade delar av landet, framför allt norr om Dalälven. Vi har i tidigare undersökningar kunnat konstatera att Jämtland har Sveriges sämsta vägar, säger han, och avslutar:
– Ska hela Sverige leva måste det här åtgärdas. Åtminstone om man menar allvar med den typen av paroller som politiker gärna slänger sig med.
