KRIGET I UKRAINA
Tysk press på USA – för mer militärt stöd
USA/Tyskland (TT-AP-AFP)
Tyskland tar täten för upprustningen av Ukraina – och kan sätta press på USA när vapenleveranserna uteblir.
Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz reser till Washington med vind i ryggen efter att EU slutit upp kring ett långsiktigt stöd.
Rollerna har länge varit omvända.
För några år sedan beklagade sig en amerikansk president högljutt över att Tyskland inte lade tillräckligt med pengar på det militära, när Donald Trump ansåg att USA drog ett för tungt lass för deras gemensamma säkerhetsintressen.
När Olaf Scholz träffar Trumps efterträdare Joe Biden i Vita huset på fredagen så är det han som ska stöta på för att USA ska fortsätta leverera vapen och stöd till Ukraina.
För en vecka sedan kom Tyskland och de andra EU-länderna överens om att lägga 50 miljarder euro till den ukrainska försvarsinsatsen över flera år.
Nya tider i Tyskland
Tyskland var sedan andra världskriget återhållsamt med militära satsningar, men Ukrainakriget har inneburit ett epokskifte.
Näst efter USA är Tyskland det enskilda land som har givit allra mest militärt stöd till Ukraina. I år ska stödet fördubblas jämfört med förra året, till motsvarande drygt 85 miljarder kronor.
Ukraina motade tillbaka de ryska invasionsstyrkorna, åtminstone till en början. En stor men fördröjd motoffensiv förra sommaren ledde inte till några ukrainska genombrott. Och nu har frontlinjen inte rört på sig på länge, även om det strids intensivt.
De flesta analytiker är överens om att kriget kommer att dra ut på tiden och att Rysslands strategi är att vänta ut Ukrainas allierade. Det ukrainska försvaret börjar löpa brist på ammunition, medan en rysk krigsproduktion har tagit fart.
Trump på tvären
USA:s regering vill stötta Ukraina med ytterligare 60 miljarder dollar, men republikaner i kongressen sätter stopp.
Efter månader av förhandlingar – där stödet har kopplats ihop med såväl kraftfulla gränsåtgärder som kriget i Mellanöstern – har Ukrainafrågan dragits in i den pågående valrörelsen.
"Var inte DUMMA!!!", skrev Donald Trump i sociala medier härom dagen, riktat mot republikaner som förhandlat om stödet.
En del av partiet har varit öppen för förhandlingar, medan en annan del följer Trumps linje om att sätta "USA först" och vill att kriget når ett svårdefinierat slut. Expresidenten rapporteras ha täta kontakter med ledamöter och sätta press där han kan.
Tysklands förbundskansler Scholz säger sig vilja få till en dialog med de amerikanska kongresspolitikerna för att komma vidare i frågan.
Fakta
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina efter att ha invaderat grannlandet redan 2014, vilket ledde till annekteringen av Krimhalvön och en i stor fryst konflikt i Donbass i öst.
I en tänkt blixtoffensiv från norr, öst och söder mötte de ryska styrkorna motstånd. De nådde inte Kiev, men avancerade i syd till Krimhalvön. Kuststaden Mariupol föll efter en lång och blodig belägring.
Ukraina genomförde den hösten två motoffensiver där de återtog länet Charkiv i nordost och storstaden Cherson med omnejd i söder. I samband med det sade sig Ryssland annektera de delvis ockuperade länen Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja.
En större ukrainsk motoffensiv inleddes sommaren 2023, men lyckades inte forcera ett befäst ryskt försvar.
Ryssland har regelbundet anfallit platser över hela Ukraina med robotar och drönare. Allra minst ett tiotusental civila har blivit dödade i kriget, men mörkertalet antas vara stort. Flera miljoner ukrainare har flytt utomlands.
