ELKRISEN

Efter stängning av kärnkraft: Tyskland storsatsar på fossilgas

Tyskland satsar 183 miljarder kronor på att bygga fyra stora fossilgasanläggningar för att täcka upp för nedlagd kärnkraft. Tanken är att de så småningom ska kunna använda även vätgas, men den tyska energiexperten Staffan Reveman tror inte det blir något grönt i kraftverken. ”Det blir fossilgas”, säger han till TN.

Som Tidningen Näringslivet berättat i många artiklar råder det stor turbulens på den tyska energimarknaden. Landet stängde ned sina sista tre fossilfria kärnkraftverk med politisk tvång i april 2023 och elpriserna fortsätter att plåga landets företag och befolkning. Dessutom är elsystemet allt annat än fossilfritt, med omfattande både kolkraft och redan existerande gaskraft.

– För att undvika strömavbrott driver Tyskland flertalet stora och mindre gaskraftverk samt 135 kolkraftverksblock, varav 88 förbränner stenkol och 47 förbränner brunkol. Tysklands fossila kraftverk genererar extremt höga utsläpp, säger Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik till Tidningen Näringslivet.

Landet har också på ganska kort tid gått från stor nettoexportör av el till nettoimportör, inte minst från fransk kärnkraft samt tvingats till omfattande subventioner av industrins elpriser, då de hotat att lämna landet.

Nu har den styrande koalitionen beslutat att spendera motsvarande 183 miljarder kronor på att bygga fyra nya stora fossilgasanläggningar för att möta efterfrågan på elektricitet ”även när det är lite sol och vind”, rapporterar tidningen Politico.

– Vad ni än gör, kopiera inte tysk energipolitik, säger Staffan Reveman.

I dagsläget importerar landet flytande fossilgas, så kallad LNG, vilken dessutom är betydligt dyrare än den rörgas som tidigare kom från Ryssland, samt förstås kommer med tillhörande utsläpp från själva frakten.

Energibolaget Uniper, som ägs av tyska staten, uppges vara lättade över att koalitionen nått en politisk konsensus kring nya gaskraftverk då snabba åtgärder är brådskande eftersom byggnationen beräknas ta flera år.

Enligt politikerna ska de nya kraftverken vara kombiturbiner som så småningom även kan drivas med vätgas, men i dagsläget tillverkas världens vätgas nästan uteslutande från fossila bränslen. Inte ens 1 procent av världens globala vätgas producerades med låga utsläpp 2023, enligt International Energy Agency.

”Det blir fossilgas”

Huruvida så kallad grön vätgas som tillverkas genom att via elektrolys spjälka vatten till vätgas och syrgas verkligen kommer att driva kraftverken återstår att se, men klart är att konkurrensen om den gröna vätgasen i sådana fall kommer att bli stor på marknaden, eftersom det är något som flera delar av Europas företag också är intresserade av. Inte minst de verksamheter som redan i dag använder vätgas tillverkad från fossila bränslen.

Att bränna vätgas för att göra elektricitet är inte särskilt effektivt och därför tror Staffan Reveman inte att det kommer att bli någon grön vätgas (H2) i kraftverken utan snarare fossilgas (CH4), vilket Tyskland är vana att hantera redan i dag. I skrivande stund, söndag kväll, eldas både kol, gas och biomassa i Tyskland för att täcka upp för svaga vindar och en sol som är på väg ned.

De tyska politikerna har storskaliga planer på att göra sig av med de fossila bränslena men Staffan Reveman räknar med att fysikens lagar kommer att sätta stopp om inte Tyskland vill hamna i energifattigdom. Han ser politiken i Tyskland snarare som en katastrof för klimatet och spiken i kistan för Parisavtalet.

– Det blir fossilgas i kraftverken.

Utvecklingen i Tyskland borde också oroa Sverige eftersom den tyska industrin är en mycket viktig handelspartner för Sverige. Många tunga företag i Sverige levererar produkter till ”Wirtschaftswunder”, eller ”det tyska undret”, som det ekonomiskt starka Tyskland kom att kallas under uppbyggnaden efter andra världskriget.

– Sverige borde försöka sätta mer press på den tyska politiken, säger Staffan Reveman.

Även batterier har lyfts upp som en form av alternativ lösning bland tyska politiker för att balansera den intermittenta kraften från vind och sol. Han exemplifierar med en så kallad ”dunkelflaute”, kall och vindstilla period, som inträffade i början av december.

– Northvolts batterifabrik i Skellefteå levererar cirka 16 gigawattimmar per år så för att täcka Tysklands behov skulle leveranstiden hit bli ungefär 250 år. Sedan behövs förstås överproduktion av intermittent kraft först byggas upp för att ladda dem. Och dessa volymer är vi naturligtvis inte ens i närheten av, säger han.

Greenpeace tror också på fossilt

Även organisationen Greenpeace, som i allra högsta grad pressat på för kärnkraftsnedläggningen är tveksamma till hur pass gröna gaserna i kraftverken kommer vara och beskriver enligt Politico beslutet som ett “perfekt exempel på hur hajpen kring vätgas bara är en rökridå för mer fossilt gas”.

Till 2030 planerar enligt Staffan Reveman Tysklands politiker att 80 procent av elförbrukning ska täckas av förnybara källor och om det så småningom blir vätgas-satsningar är verkningsgraden cirka 60-80 procent plus mindre lagringsförluster om den används direkt i industrin. Omkring 35 procent om den dessutom ska konverteras tillbaka till el för att driva elsystemet.

– Ett annat problem är förstås att varken elektrolysörer, förnybara elvolymer, nät, lagring, importstruktur eller anpassade laster finns tillgängliga eller blir tillgängliga över överskådlig tid, säger han.

Dessutom bygger det i stor utsträckning på subventioner som nu fått bakslag, menar han. I november uppdagades ett underskott i budgeten på 17 miljarder euro efter att den federala författningsdomstolen underkänt planer på att flytta pengar från en särskild pandemifond till klimatsatsningar. Detta orsakade en budgetkris i Tyskland när man fick nöja sig med 160 miljarder euro i fonden.

– Subventionerade elbilar fasas ut tidigare och solcellsstödet minskar men elprisstödet för den tillverkande industrin ligger kvar på omkring 12 miljarder euro. Vissa energiintensiva företag får extra stöd bland annat för att de frias från kostnader från utsläppshandeln, berättar Staffan Reveman.