ARBETSKRAFTSINVANDRING

Massiv kritik mot nytt lönegolv – ”Uppseendeväckande”

Regeringens nya förslag på en behovsprövad arbetskraftsinvandring möter hård kritik. ”Nästan hälften av dagens arbetstillstånd kommer att dras in”, säger Patrick Joyce på Almega.

– Utredningens förslag innebär upp till 50 procents ökade lönekostnader för flera yrkesgrupper inom de gröna näringarna, jämfört med dagens kollektivavtalsenliga nivåer. Regeringen och Sverigedemokraterna riskerar att allvarligt försämra förutsättningarna för bland annat bioråvara och livsmedelsförsörjning, säger Lena-Liisa Tengblad, vd för Gröna arbetsgivare, i en kommentar.

Hon menar att utredningen presenterar en felaktig bild av konsekvenserna för de gröna näringarna.

– Att regeringen nu slår mot lantbruk och skogsbruk samtidigt som man pratar om ökad självförsörjningsgrad och grön omställning är en ekvation som inte alls går ihop, säger hon.

I praktiken stopp för arbetskraftsinvandring

Det är inte bara de gröna näringarna som drabbas av ett lönegolv i nivå med medianlönen. Även mot tjänstesektorn riskerar förslaget att slå hårt.

– Höjningen av lönegolvet innebär att nästan hälften av dagens arbetstillstånd kommer att dras in när de löper ut. I praktiken blir det stopp för arbetskraftsinvandring till de flesta yrken utom de mest kvalificerade. Yngre ingenjörer och tekniker riskerar att bli stoppade, säger Patrick Joyce, chefsekonom på Almega.

Han menar att möjligheten till undantag minskar skadan en aning, men ser det som ett problem att det är myndigheter och regeringen som ska avgöra vilka medarbetare olika företag får anställa.

– Detta kommer att bli ett stort problem inte minst i norr, där det råder brist på arbetskraft inom de flesta yrken, säger Patrick Joyce.

All kompetens finns inte i EU

Även inom industrin kommer lönegolvet leda till problem. Det behövs bland annat processoperatörer, svetsare, elektriker och systemtekniker. All den kompetensen finns inte i Sverige eller EU, konstaterar Industriarbetsgivarna.

Vd Per Hidesten poängterar att basindustrin rekryterar både arbetskraft med högskolekompetens och arbetskraft med gymnasiekompetens och vi ser att dagens förslag gör det svårare att rekrytera vissa yrkesgrupper från länder utanför EU.

– Arbetskraftsinvandring från tredje land är viktig för industrin både nu och i framtiden, säger han och får medhåll från Teknikföretagen.

– Med det nya kravet kan vi glömma flera yrkesgrupper inom teknikindustrin som ofta ligger strax under dessa nivåer, säger Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen.

Även IKEM konstaterar att industrin blir hårt påverkad av ett högt lönegolv.

– Skulle det här genomföras kommer industrin, ekonomin och näringslivet lida stor skada, samtidigt som effekten på fusk och missbruk är så gott som obefintlig. Det är inte en avvägning jag tror att regeringen vill göra, säger Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadspolitik på IKEM.

Per Hidesten är starkt kritisk till att regeringen nu vill sätta löner, som ju traditionellt görs av fack och arbetsgivare i Sverige.

– Det är uppseendeväckande att regeringen lägger sig i lönebildningen. Det är upp till arbetsmarknadens parter att bestämma. Ska arbetsgivare betala olika löner åt svenska medarbetare och nyanställda tredjelandsmedborgare? Det blir konsekvensen av förslaget, säger han.

Även Visitas vd Jonas Siljhammar menar att regeringen ska hålla sig borta från lönebildningen.

– Det ansvaret har arbetsmarknadens parter och det har tjänat Sverige väl, säger han och fortsätter:

– Sverige har stora integrationsproblem men man måste göra skillnad på asylinvandring och arbetskraftinvandring. Att en person från ett annat land arbetar är inte ett samhällsproblem. Att arbetsgivare anställer personer från andra sidan jordklotet beror på att arbetskraften i Sverige inte finns i tillräckligt stor utsträckning

Centralt med rätt kompetens

Hos organisationen Företagarna är många av medlemsföretagen verksamma i branscher där lönenivån ligger under medianlönen. Samtidigt är många av dem ändå beroende av arbetskraftsinvandrare.

– Detta är allvarligt. Förslagen påverkar Sveriges jobbskapande företag på ett mycket negativt sätt då de går miste om möjligheten att hitta kompetens som inte finns i Sverige. För företag med 4-5 anställda är det centralt att varje anställd har den kompetens som krävs för yrket, säger Benjamin Dousa, vd för Företagarna, i en kommentar och fortsätter:

– Företagarna är kritiska till regeringens fokus på att koppla begreppet högkvalificerad arbetskraft till att vara synonymt med högbetalda yrken, det är helt enkelt feltänkt.