RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Experterna överens: Räntesänkning väntar trots högre inflation

Ekonomi (TT)

Inflationen ökade till 5,4 procent i januari jämfört med 4,4 procent i december, visar siffror från SCB. Men den som hoppas på snara räntesänkningar behöver inte vara orolig.

– Nej, det tycker jag inte, säger Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector.

Inflationssiffran för januari var oväntat hög, men rensat för energipriser faller prisökningstakten. Och väder och vind är inget som påverkar Riksbankens planer på sänkt ränta under första halvåret i år, enligt Spector.

– Det här förändrar inte den stora bilden för Riksbanken, säger Spector som fortfarande räknar med en första räntesänkning i maj.

– Det här är ett hack i kurvan, beskriver hon dagens inflationsstatistik.

Om de nya siffrorna skriver SCB:

"Boendekostnaderna ökade i januari och fortsätter att vara det största bidraget till inflationstakten enligt KPI", säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB om utvecklingen.

Drivmedelspriserna föll samtidigt radikalt, särskilt dieselpriserna, till följd av minskad reduktionsplikt.

Och exklusive energipriser fortsatte inflationstrycket som sagt att avta.

Den underliggande inflationen – KPIF-inflationen exklusive energipriser – föll till 4,4 procent, mot 5,3 procent. Det var i linje med prognoserna och lite lägre än Riksbankens senaste prognos.

Lyftet för KPI-inflationen var dock högre än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med en KPI-inflation – konsumentprisökningar i årstakt – på 5,0 procent i januari, enligt nyhetsbyrån Bloombergs sammanställning av prognoser.

KPIF-inflationen – ett inflationsmått där boränteförändringar räknats bort – steg också till 3,3 procent i januari, upp från 2,3 procent i december. Där låg förväntningarna på 3,1 procent.

Riksbankens inflationsmål siktar på en KPIF-inflation på 2,0 procent.

Enligt SCB sänktes KPI-inflationen med 0,25 procentenheter i januari på grund av ändringar i den varukorg SCB använder för att beräkna inflationen.

Joakim Goksör/TT

Olle Lindström/TT