DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Så smyger politiker igenom nya skatter – ”Vilseleder skattebetalarna”

Öronmärkta skatter som inte går till det som sägs, skatter som felkonstruerats eller blir kvar fast de skulle vara tillfälliga. Nu har experterna fått nog av att politikerna vilseleder skattebetalarna. ”Det är ett sätt att försöka sminka över något som inte är så trevligt”, säger Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, till TN.

En helt ny skatt som behövs för att finansiera en specifik statlig utgift – den typen av förslag läggs ibland fram i den politiska debatten. Nyligen ville till exempel Socialdemokraterna se en ”beredskapsskatt” för att finansiera uppbyggnaden av försvaret. Exakt hur en sådan skatt skulle se ut vill partiet återkomma till men enligt Socialdemokraternas hemsida ”är det rimligt att de med väldigt höga inkomster bidrar mer”.

”Man vill gärna ge sken av att det är någon annan som betalar, men i verkligheten landar kostnaden alltid i knät på de som arbetar.”

Men den typen av retorik är bara ett sätt för politiker att blanda bort korten. I själva verket drabbar skatter så gott som alltid den breda massan, menar Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas förening.

– Det är ett otyg att införa skatter och påstå att de har en viss finansieringskoppling för i realiteten är det inte så statsbudgeten fungerar. Det är en retorisk vinkel som ska ge sken av att man vill satsa på något som är behjärtansvärt, men i verkligheten är det bara ett sätt att vilseleda skattebetalarna, säger han till TN.

Är det ett framgångsrikt tillvägagångssätt?

– Eftersom de försöker så tyder det ju på att de upplever att det är en framgångsrik väg. Och det är klart att om en fråga är stor för stunden så kan det vara lättare att motivera en ny skatt. Men jag tror att de flesta väljare ser igenom det och förstår att eftersom vi redan har ett av de högsta skattetrycken i världen så skulle vi behöva sänka skatter i stället för att höja, säger Erik Bengtzboe, och fortsätter:

– Man vill gärna ge sken av att det är någon annan som betalar, men i verkligheten landar kostnaden alltid i knät på de som arbetar. Om det exempelvis skulle bli aktuellt med en bankskatt kommer det att resultera i högre kostnader för bolånetagare.

”Vi har inte öronmärkta skatter, utan alla pengar går till samma pott och det påstådda syftet med en viss skatt kan mycket väl försvinna till nästa budget”.

Erik Bengtzboe får medhåll av Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv. Han pekar på två saker som är viktiga att komma ihåg när det gäller skatter.

– Det ena är att de skatter som drar in mycket pengar är de som drabbar många människor. Det andra är att vi inte har öronmärkta skatter, utan alla pengar går till samma pott och det påstådda syftet med en viss skatt kan mycket väl försvinna till nästa budget, säger han, och tillägger:

– Men det är rätt typiskt att utspelen ser ut på det här sättet. Det heter att bara några enstaka ska betala mer, men på riktigt så blir det gemene man som drabbas av högre kostnader.

Allmänna löneavgiften skulle finansiera EU-medlemskapet

Det finns flera skatter som från början skulle gå till ett visst ändamål, men som sedan bara blev en skatt bland andra. Ett exempel är den allmänna löneavgiften, som när den infördes 1995 motiverades med att den skulle finansiera Sveriges medlemskap i EU. Då uppgick avgiften till 1,5 procent av underlaget. Sedan dess har den andelen vuxit till nästan 12 procent, och någon koppling till finansieringen av EU-medlemskapet finns inte.

– Den påstådda kopplingen försvann nog nästan direkt om den ens fanns från början, säger Fredrik Carlgren.

Just den allmänna löneavgiften är dessutom ett exempel på ett annat sätt att få en skatt att kännas mer aptitlig för de som ska betala. Nämligen att kalla något för avgift i stället för skatt.

– En avgift bör vara kopplad till en förmån för individen, som då också bör växa i takt med att man betalar in mer. Så fungerar det delvis med pensionsavgifterna, men definitivt inte med den allmänna löneavgiften. Ett annat exempel är den så kallade kommunala fastighetsavgiften som infördes när fastighetsskatten avskaffades. Den är helt klart också en skatt och inte en avgift.

Varför gör politikerna så här?

– Det här taktiska agerandet beror på att folk känner av skatterna, de går inte obemärkta förbi. Så politikerna inser att det inte är så populärt att höja, speciellt inte skatter som påverkar många människor. Så det är ett sätt att försöka sminka över något som inte är så trevligt.

Utöver avgiftstricket och knepet med så kallade öronmärkta skatter finns det en rad skatter som enligt Erik Bengtzboe och Fredrik Carlgren är dåligt eller rentav helt felaktigt konstruerade.

I kategorin dåligt konstruerade skatter hittar vi till exempel plastpåseskatten som för all del ledde till att konsumenterna använde färre påsar – men med bieffekterna att företag drabbades och att mindre miljövänliga alternativ till plastpåsarna fick ett uppsving.

Bland de helt felaktigt konstruerade skatterna finns flygskatten, som inte är en skatt på flygets utsläpp, utan helt enkelt bara utgör en slags straffskatt på flygresor.

Motiveras av miljöskäl trots att koppling saknas

Över lag finns det enligt Fredrik Carlgren en rad punktskatter som kommit till med det uttalade syftet att uppnå olika miljömål, skatter som sedan blivit kvar trots att effekten har uteblivit. I den gruppen finns exempelvis elektronikskatten eller kemikalieskatten som den också kallas, och den tidigare nämnda flygskatten.

– Flera punktskatter säljs in just med motiveringen att de har positiva miljöeffekter. I själva verket är den kopplingen många gånger svag utan det handlar snarare om rent fiskala skatter vars syfte är att dra in pengar till statskassan, konstaterar han.

Sveriges totala skatteintäkter uppgår till 2 500 miljarder om året, varav momsen och olika skatter på arbete utgör de absolut största delarna. Punktskatterna – som alltså inte ska förväxlas med de så kallade öronmärkta skatterna – utgör en mindre del.

– Punktskatter är tänkta att kompensera för kostnader som inte syns i priset, exempelvis om en viss vara skadar miljön, men om sådana negativa effekter saknas eller om skatten inte fungerar så kan jag inte se varför den ska finnas överhuvudtaget, säger Fredrik Carlgren.

”När man har ett av världens högsta skattetryck i kombination med ett offentligt slöseri i hundramiljardersklassen så finns det ingen anledning att diskutera högre skatter.”

Och om punktskatterna trots allt fungerar – och alltså leder till minskat användande av den aktuella varan – kan det enligt Erik Bengtzboe uppstå ett annat problem att vara uppmärksam på. När konsumtionen av varan minskar så minskar ju även intäkten till staten, varpå det uppstår en risk att politikerna försöker fylla ut det uppkomna tomrummet med en annan skatt.

– Ju fler skattebaser man har desto lättare är det att ta ut mycket skatt, summerar Erik Bengtzboe.

Finns det inte något tillfälle då det kan vara rimligt att ta ut mer i skatt för att pengarna behövs i ett visst syfte?

– När man har ett av världens högsta skattetryck i kombination med ett offentligt slöseri i hundramiljardersklassen så finns det ingen anledning att diskutera högre skatter, säger Erik Bengtzboe.

– Ja, det är mycket bättre att börja med att se över hur de nuvarande resurserna används. Det är viktigt att väljarna håller ögonen på politikerna och kräver att de hushåller med våra gemensamma tillgångar, instämmer Fredrik Carlgren.

Skulle vara tillfällig – blev kvar i 25 år

Och faktum är att när skatter väl har införts så riskerar de att bli kvar under lång tid framöver, även om de från början såldes in som tillfälliga. Jacob Lundberg, forskare och doktor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, exemplifierar med värnskatten. Den skulle existera från 1995 till 1998 med motiveringen att förbättra de offentliga finanserna, men avskaffades trots det inte förrän 2020.

– När man väl har infört en skatt så är det svårt att ta bort den för då måste det prioriteras som en reform. Värnskatten är ju ett exempel på det, länge ville ingen ta den politiska kostnaden att sänka skatten för höginkomsttagare, säger han till TN.

Han tar upp elskatten – även den en punktskatt – som genom åren har haft en rad olika uttalade syften, från att möta upp nedläggningen av kärnkraft till att uppnå abstrakta miljömål.

– Nu är det väldigt oklart varför den finns överhuvudtaget eftersom elanvändning inte i sig skadar miljön, men den har ju trots det visat sig vara ganska svår att ta bort.

Företagsskatter inte lika synliga för väljarna

Enligt Jacob Lundberg kan det vara lättare för politikerna att höja skatter på företag, eftersom de höjningarna inte blir lika tydliga för de enskilda väljarna. Men precis som Erik Bengtzboe och Fredrik Carlgren framhåller han att alla skatter i slutändan betalas av människor.

Men genom historien har det förstås funnits undantag, som exempelvis när momsen infördes i Sverige i slutet på 60-talet. Momsen följde då på omsen (omsättningsskatten) som faktiskt från början också skulle vara tillfällig. Den kom till i syfte att öka statens intäkter under andra världskriget, avskaffades vid krigsslutet men infördes sedan på nytt.

– I takt med att välfärdsstaten skulle byggas ut behövdes mer skatteintäkter och då lanserades moms i en rad länder, säger Jacob Lundberg, och avslutar:

– Men det var ofta impopulärt. I USA finns fortfarande ingen moms och det är de ganska ensamma om bland utvecklade länder. Men det är så pass politiskt impopulärt att lägga ökade kostnader på privatpersoner att ingen vill driva igenom det.