DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Chefsekonomen ser ljuset i tunneln: Botten kan vara nådd

Efter en tuff period av höga räntor, svag konsumtion och svag BNP-tillväxt ser företagen mer optimistiskt på framtiden. Den slutsatsen drar Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt i en ny konjunkturrapport.

– Jag skulle ändå säga att det finns större optimism hos våra medlemsföretag. Jämfört med förra mätningen ser vi en rekyl uppåt. Jag tror att det har att göra med att Riksbanken har signalerat kommande räntesänkningar vilket gör både hushåll och företag mer positiva, säger han.

Det är dock alldeles för tidigt att blåsa faran över, menar han.

– Vi ser fortfarande tecken på en lågkonjunktur och det kommer att leda till en lång period av svag tillväxt framöver. Men vi ser i alla fall tecken på att konjunkturbotten är nådd. Det betyder att vi kanske har chans till en mjuklandning, framför allt om Riksbanken gör slag i saken att sänka räntan och att regeringen genomför åtgärder som ökar investeringarna, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Tror på räntesänkning

I måndags kom inflationen för januari in högre är väntat, enligt SCB. Men det ska endast betraktas som en parentes, anser han.

– Det var inte någon speciellt oroande statistik. Januari är alltid en svår månad att titta på. Vi visste redan att det skulle komma en rad uppindexeringar som skjuter upp inflationen. Om man dessutom räknar man bort de högre energipriserna, kommer inflationen faktiskt ner. Om inget oväntat händer (och det kan det ju alltid göra) tror jag att vi kommer att se sänkta räntor det första halvåret 2024. Det jag ganska övertygad om, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Hur förhåller sig den här ekonomiska dippen jämfört med exempelvis de vi såg under finanskrisen och pandemin?

– Det är väldigt olika dippar. Pandemin var en extraordinär händelse. Finanskrisen, även om den fick stora spridningsrisker, ledde till en ganska snabb chock men också en snabb återhämtning. Det som är ovanligt den här gången är att Riksbanken valt att höja räntan i stället för att sänka den vilket är normalt i en efterfrågedriven lågkonjunktur. Det har såklart att göra med den utbudsdrivna inflationen. Men annars skulle jag kalla det här en traditionell lågkonjunktur och det hör ju till att det emellanåt uppstår svängningar i ekonomin, säger Sven-Olov Daunfeldt.

”Det stora problemet på svensk arbetsmarknad är ju inte att vi har en konjunkturell arbetslöshet utan att vi har en strukturellt hög arbetslöshet.”

Efter en nedgång på 0,4 procent 2023 väntas Sveriges BNP växa marginellt med 0,2 procent 2024, för att sedan stiga med 2,0 procent 2025. Det stora orosmomentet är dock Sveriges arbetsmarknad.

– Vi tror att arbetslösheten kommer att landa på 8,4 procent 2024 och 8,2 procent 2025. Det stora problemet på svensk arbetsmarknad är ju inte att vi har en konjunkturell arbetslöshet utan att vi har en strukturellt hög arbetslöshet, det som kallas jobless growth. Även med en kraftig konjunktur kommer arbetslösheten inte att falla under 7 procent. Det är bara Spanien och Grekland som ligger sämre till i hela EU, säger han.

Hög tid för reformer

Nu när inflationen går ner hoppas Sven-Olov Daunfeldt att regeringen kan släppa lite på bromsen och införa tillväxtåtgärder. Inte minst strukturreformer på arbetsmarknaden.

– Vi har inte haft full sysselsättning på 30 år så om det är något man önskar så är det att politikerna vågar ta ett helhetsgrepp och försöker lösa problemet på arbetsmarknaden. Det finns idag jättestora möjligheter att genomföra offentliga investeringar som driver tillväxt. Då är det också viktigt skapa en inkluderande tillväxt som gör att personer som idag står utanför arbetsmarknaden också får en chans att komma in, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Om det går att nämna en stor avvikelse i konjunkturmätningen, som tar tempen på företagens anställningsmöjligheter, investeringsvilja och försäljningsvolymer, är det kräftgången i byggbranschen, förklarar Sven-Olov Daunfeldt.

– Det är en bransch som har det kämpigast just nu. De har varit otroligt pressade av högre räntor och dessutom var det många i branschen som tog de tillfälliga skatteanstånden under pandemin. Fler än var tredje företagare har uppgett att de funderar på att varsla sin personal de kommande sex månaderna. Vi ser redan företag som har börjat varsla och att konkurserna ökar. Det kommer krävas mer än en vändning i konjunkturen för att få branschen på fötter igen. Men jag tror att om vi ser en räntesänkning kommer det även att underlätta för byggbranschen.