DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Kritiken: Superregister ska få koll på dina pengar

Finanspolitiska rådet föreslår ett register över svenskarnas samlade tillgångar och skulder. Men utspelet möter hård kritik. ”Det är väldigt allvarligt och det är hög tid att regeringen sätter ned foten”, säger skatteexperten Johan Fall till TN.

För att få bättre koll på hur den ekonomiska ojämlikheten ser ut behövs heltäckande statistik över hushållens tillgångar och skulder. Det föreslår Finanspolitiska rådet i den nya rapporten ”Economic inequality in Sweden”, som studerar utvecklingen sedan 1990-talet. Skillnaderna beror inte på att arbetsinkomstfördelningen blivit ojämnare, utan på kapitalinkomsternas ökade roll, enligt nationalekonomen Jesper Roine, en av rapportförfattarna. Han anser att förändringen i ojämlikhet är extrem jämfört med andra länder och efterfrågar bättre kunskap om hur läget ser ut.

– Det råder ingen tvekan om att det är i kapitalinkomstfördelningen som förändringen ligger. Vi har väldigt lite koll på statistik kring skulder och tillgångar. Det är viktigt för att få en komplett bild för att veta vad som har hänt, sa Jesper Roine när rapporten presenterades.

Kritiken: Finns andra vägar att gå

För två år sedan tog en utredning fram förslag om att inrätta ett register med statistik över hushållens samlade tillgångar och skulder, något som Finanspolitiska rådet välkomnar. I en debattartikel i Dagens Nyheter exemplifierar Finanspolitiska rådet varför de anser att en kartläggning är viktig: ”Större inkomstskillnader kan kopplas till andra samhällsproblem som ökande kriminalitet. Det finns också anledning att oroa sig för hur demokratin påverkas av den utveckling vi ser”.

Enligt Lars Heikensten, ordförande för Finanspolitiska rådet, vore det att förtiga fakta att inte ha tillgång till statistiken.

– Hade vi vetat mer om det här hade det varit enklare att bedriva ekonomisk politik, sa han under rapportsläppet och betonade att underlaget ska uppmuntra till debatt.

Och kritiken har inte låtit vänta på sig. Johan Fall, chef på skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, ifrågasätter Finanspolitiska rådets prioriteringslista.

– Finanspolitiska rådet ska utvärdera hela finanspolitiken, se till de stora frågorna kring hur vi har skött oss och hur vi ska ta Sverige vidare i en orolig värld. Sverige har många problem, men frånvaron av ett förmögenhetsregister är inte ett av dem. Vi har kriminalitet, krig i världen, enorma problem med infrastruktur, elförsörjning och en av Europas högsta arbetslöshet.

Han fortsätter:

– Om man på marginalen kan driva en bättre finanspolitik med stöd av ytterligare dataunderlag då skulle man kunna skaffa det genom enkätundersökningar. Här handlar det om ett superregister som leder till miljardkostnader, enligt Bankföreningen.

Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, delar den analysen och menar att Finanspolitiska rådet drar på för stora växlar i sina slutsatser.

– Vill man ha dessa uppgifter om inkomster så går det att framställa genom simuleringar. Det är möjligt att använda statistik och göra undersökningar för att ta reda på hur det förhåller sig på makronivå. Jag tycker att det är rätt mycket överord i en fråga som inte är ett stort problem.

”Det här är att kratta för en förmögenhetsskatt.”

Han menar att rapporten bortser helt från hoten om en förmögenhetsskatt.

– Avskaffandet av den har gynnat oss såtillvida att företag har stannat i Sverige och att nya företag har etablerats. Att återinföra förmögenhetsskatt skulle dra in lite pengar och minska antalet huvudkontor och företagande.

Finanspolitiska rådet å sin sida menar att de inte tar ställning för eller emot en förmögenhetsskatt.

– Det är olyckligt att de frågorna sammanblandas. Frågan om att vi ska ha information om detta är inte samma sak som att man vill ha en viss skattepolitik. Det är olyckligt när det förs fram att det är ett första steg mot en ny skatt, sa Jonas Roine under seminariet.

Christian Ekström på Skattebetalarna ger inte mycket för det argumentet.

– De föreslår inte det, men det här är att kratta för en förmögenhetsskatt. Har man ett sådant register blir det väldigt lätt för en regering att återinföra den.

”Det är väldigt allvarligt och därför är det hög tid att regeringen sätter ned foten.”

Även Johan Fall på Svenskt Näringsliv ser ett register som ett steg på vägen mot en förmögenhetsskatt. Förra året fick Svenskt Näringslivs företagarpanel svara på frågan hur ett register över alla svenska invånares tillgångar och skulder skulle påverka företagets expansionsplaner. Tre av tio företag svarade att den skulle minska.

– Bara det faktum att den här debatten förs och att det finns ett hot gör många återhållsamma kring expansion och investeringar. Det är väldigt allvarligt och därför är det hög tid att regeringen sätter ned foten och säger att ”den här frågan inte är aktuell, den lägger vi i papperskorgen”. Varje gång det kommer upp är det ett antal företag som känner att de inte vågar satsa här, eftersom det här skulle kunna vara ett första steg mot en förmögenhetsskatt.

Varnar för läckor

Han höjer även ett varningens finger för hur ett register kan användas av illvilliga aktörer.

– Vi har sett hur kriminella har använt andra register för att uppnå sina mål. Ambitionen i det här fallet är inte att göra registret publikt och offentligt, men med tanke på alla de läckor som skett så finns risken när ett register väl är på plats, säger Johan Fall.

Att ett register skulle vara viktigt ur demokrati- och kriminalitetssynpunkt ställer Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, sig frågande till.

– Pratet om att det skulle påverka demokrati tycker jag är anmärkningsvärt. Det är inte så att vi har haft några problem med detta sedan förmögenhetsskatten avskaffades. Även diskussionen om kopplingen till kriminalitet är svagt underbyggd, jag förstår inte vad de far efter. De verkar ha samlat ihop alla argument som de kunde komma på och det gör inte deras argument starkare, utan tvärtom. Jag utgår ifrån att regeringen inte tar till sig av deras inspel, säger han.