ELKRISEN

Beskedet: Nu kastas industriprojekt i norr ur elkön – ståljätte anmäler Vattenfall

”Projekt kan förlora sin plats i kön om de inte presenterar en realistisk plan för hur effekten ska användas”, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef kraftsystem Svenska kraftnät. Bild: Adam Ihse/TT, Mostphotos, Stina Stjernkvist/TT, Fredrik Sandberg/SCANPIX

Nu skärper Svenska kraftnät kraven för att tilldelas effekt i norra Sverige. Kan du inte presentera en realistisk plan för hur och när effekten ska användas åker du ur elkön. H2 Green Steel har redan anmält Vattenfall Eldistribution till Energimarknadsinspektionen. ”Det kommer absolut att leda till fler konflikter”, säger Daniel Gustafsson på Svenska kraftnät till TN.

Nu hårdnar konkurrensen om tilldelningen av effekt i norra Sverige. Svenska kraftnät har nyligen stramat åt de gällande principerna för anslutning till stamnätet i en ny vägledning för tilldelning av effekt.

Det kösystem som hittills varit i bruk ska ersättas med ett system där Svenska kraftnät och regionnätägarna bestämmer effekttilldelningen utifrån ett projekts mognadsgrad där den ansökande parten ska kunna redogöra för hur och när effekten ska användas.

Säger till på skarpen

Med den här åtgärden siktar Svenska kraftnät på att bristvaran effekt ska nyttjas mer effektivt framöver, uppger Daniel Gustafsson, avdelningschef kraftsystem Svenska kraftnät.

– Vad vi gör nu är att vi på skarpen säger till att det är detta som framöver gäller. Det betyder också att regionnätägarna behöver omsätta de nya principerna gentemot sina kunder eftersom de måste ansöka hos oss om mer effekt från stamnätet.

Industrier kan bli tvungna att kliva ur eller backa i kön för att projekt som uppnått en större mognadsgrad ska kunna realiseras, enligt Svenska kraftnät. ”Det är detta som gäller framöver”, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef kraftsystem. Bild: Johan Alp

Det tidigare kösystemet har fått mycket kritik då det varit vanligt med så kallade ”luftbokningar” där aktörer ansökt om effekt utan en konkret plan för hur den ska användas. Ett exempel är energibolaget Jämtkrafts bokning av 500 MW för några år sedan med syftet att locka till sig investeringar. Flera av de stora aktörerna, som stålbolaget SSAB, kritiserade det systemet hårt i en debattartikel i DI.

Hur stor effektbristen faktiskt är framkommer i Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan för 2024 – 2033. Här kan man läsa att den totala mängden förbrukningsansökningar ligger på 20 500 MW för hela landet.

12 500 av dessa MW gäller för norra Sverige och elområde 1 och 3 700 MW hör hemma i elområde 2. Det handlar främst om olika industriella satsningar kopplade till den gröna omställningen som vill komma i gång mellan åren 2025 och 2033, uppger Svenska kraftnät.

Ekvationen går inte ihop

Svenska kraftnät konstaterar att den maximala effektförbrukningen under topplasttimmen (när mest effekt efterfrågas oftast under en kall vinterdag) i Sverige år 2022 uppgick till knappt 24 000 MW.

”Vi har inte råd med effekt som ligger på lager och inte används.”

Samtidigt har Svenska kraftnät mottagit ansökningar om att ansluta vindkraft om totalt 134 000 MW där havsbaserad vindkraft utgör cirka 117 000 MW och landbaserad vindkraft cirka 17 000 MW. Svenska kraftnät konstaterar dock att produktionen inte kommer att hinnas ut i samma takt som efterfrågan ökar. Det har heller inte fattats några investeringsbeslut än om att faktiskt börja bygga den planerade havsbaserade vindkraften.

Sara Andersson, kommunikationschef på Vattenfall Eldistribution, menar att samhället inte har råd att förlora en enda megawattimme med tanke på den stora efterfrågan. Bild: Pressbild

Sara Andersson, kommunikationsansvarig på Vattenfall Eldistribution, bekräftar att Vattenfall Eldistribution som är den största regionnätägaren i norra Sverige i slutet av januari började följa Svenska kraftnäts nya vägledning för tilldelning av effekt. De har dessutom tagit fram egna tilldelningsprinciper som utgår från Svenska kraftnäts vägledning.

– Vi har inte råd med effekt som ligger på lager och inte används. Samhället och kunderna behöver varje megawattimme. Från vårt håll gör vi allt för att bygga ut näten men det tar med alla tillstånd och processer väldigt lång tid. Därför anser vi att det är realistiskt att Svenska kraftnät nu ställer hårdare krav på effekttilldelningen. Det gynnar samhället och omställningen.

”Förstår att Svenska kraftnät måste göra något”

Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola och energianalytiker, menar att Svenska kraftnäts åtgärder är nödvändiga.

– Det har ju visat sig att en del aktörer bokat upp mer effekt för att vara på den säkra sidan så att säga. Det är inget fel eller olagligt med det, men när det är så pass stor brist på effekt i norra Sverige så anser jag att det var rätt av Svenska kraftnät att strama åt tilldelningsprinciperna.

Det var rätt av Svenska kraftnät att strama åt de här principerna, menar Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola och energianalytiker. Bild: Anna Hartvig

Johanna Byström, avdelningschef för strategi och marknad på Skellefteå kraft, menar att den nya vägledningen kan bromsa investeringsmöjligheterna och därmed hindra utvecklingen i Sverige.

– Om mognadsgraden blir en väldigt tungt vägande parameter riskerar det leda till att de redan etablerade projekten har en stor fördel. Det kan leda till att nya etableringar och proaktiv elnätsutbyggnad uteblir.

– Jag förstår att Svenska kraftnät måste göra något åt den här processen men i det här fallet har det kanske gått lite för fort, fortsätter hon.

”Kan bli tvungna att kliva ur eller backa i kön för att projekt som uppnått en större mognadsgrad ska kunna realiseras.”

Daniel Gustafsson uppger att Svenska kraftnät retroaktivt kommer att kräva att olika aktörer som ansökt om effekt ska kunna presentera en plan för hur den ska användas.

– Vi kommer att ha en dialog med de som står i kö för att avgöra om deras projekt har nått en tillräcklig mognadsgrad. Om vi bedömer att de inte har gjort det kommer det att finnas tid för att komplettera sin ansökan. Men, om de sedan fortfarande inte kan presentera en trovärdig plan, kan de bli tvungna att kliva ur eller backa i kön för att projekt som uppnått en större mognadsgrad ska kunna realiseras.

Det låter som att det kan bli en del konflikter om hur olika projekts mognadsgrad bedöms?

– Det kommer absolut att leda till fler konflikter på samma sätt som det tidigare kösystemet också ledde till konflikter. Det är naturligt i en bristsituation. Men vi har inget annat val än att försöka styra upp det här, säger Daniel Gustafsson.

H2GS anmäler Vattenfall

I princip samma dag som den nya vägledningen introducerades uppstod det också en konflikt mellan Vattenfall Eldistribution och stålföretaget H2 Green Steel som siktar på att producera grönt stål med hjälp av vätgas i sin fabrik utanför Boden.

Orsaken var att Svenska kraftnät i slutet av januari lyckades få loss ytterligare 500 MW i effekttilldelning för norra Sverige.

H2 Green Steel ansåg att de hade blivit lovade den effekten, men när Vattenfall samtidigt började använda de principer som anges i Svenska kraftnäts vägledning blev H2 Green Steel utan effekt.

Vattenfall Eldistributions anser, förenklat, att H2 Green Steel inte kan ge tillräckliga besked om hur mycket effekt företaget ska använda för etapp 2 i sitt projekt där man siktar på att fördubbla produktionen av fossilfritt stål från 2,5 miljoner ton om året till 5 miljoner ton.

”H2GS har dock inte kunnat redogöra för behovet och har inte inkommit med något material som påvisar mognadsgrad i projektet med en realistisk och underbyggd plan”, skriver Vattenfall Eldistribution.

H2 Green Steel hävdar dels att man fått löfte om den här effekten, dels att Svenska kraftnäts nya vägledning inte på något sätt är bindande. Man anser att Vattenfalls beslut bryter mot ellagen och har därför anmält Vattenfall Eldistribution till Energimarknadsinspektionen.

– Vi menar att Vattenfall Eldistributions beslut, samt beslutsprocess, inte är förenliga med ellagen eller allmänna rättsprinciper. Vi anser, så som även Svenska Kraftnät publikt förmedlat, att det finns ett stort allmänintresse i att pröva tilldelningsprocessen för att säkerställa dess förenlighet med lag och allmänna rättsprinciper, säger Ida Westberg, chefsjurist på H2 Green Steel, till TN.

Daniel Gustafsson menar också att det kan vara bra med en prövning.

– Det blir prejudicerande och en prövning kan ge oss en struktur framåt som alla känner till och kan förhålla sig till. Men det får inte bli tal om några långa prövningar som kan dra ut på tiden som det har visat sig att andra prövningar kan göra. De här projekten har ofta rätt snäva tidsplaner, säger han.