AI OCH AUTOMATISERING
”Pessimisterna har fel – därför kommer det finnas gott om jobb framöver”
Olyckskorpar har gång på gång haft fel när det gäller framtidens jobb. Och eftersom AI-eran redan är här bör vi fokusera på möjligheterna som finns, skriver entreprenören Henrik Ekelund i en krönika.
I början av 1960-talet, precis när IT-revolutionen tog sina första steg, skickade en kommitté bestående av forskare och sociala aktivister ett öppet brev till USA:s president Lyndon B. Johnson: "Cybernationsrevolutionen" kommer att skapa "en separat nation av fattiga, okvalificerade, arbetslösa" som inte kommer att kunna hitta arbete och ha råd med livets nödtorft, hävdade de. Tre decennier tidigare, på 1930-talet, skrev en borgmästare i Kalifornien till USA:s president att den industriella teknologin var ett "Frankensteins monster" som hotade att omkullkasta hela tillverkningssektorn och "sluka vår civilisation".
Båda dessa dystra förutsägelser om hur ny teknik inom IT och tillverkning skulle leda till en sämre värld visade sig vara helt felaktiga, precis som många liknande, tidigare förutsägelser. Och häromveckan, vid World Economic Forums möte i Davos, fick vi en déjà vu-upplevelse. I en IMF-rapport drogs slutsatsen att 60 procent av jobben i avancerade ekonomier kommer att påverkas av maskininlärning, och att ungefär hälften av dessa jobb kommer att påverkas negativt. Förlorarna kommer att få lägre löner och färre nyanställningar, och vissa jobb kommer att försvinna helt och hållet.
”Pessimisterna har haft fel gång på gång.”
Under de senaste tvåhundra åren har alla förutsägelser om färre jobb i framtiden slagit fel. Pessimisterna har haft fel gång på gång.
Märk väl - hundratals miljoner jobb har förstörts. Först tog ny teknik inom jordbruket bort flera miljoner jobb, medan den industriella revolutionen flyttade människor till fabriker. Sedan flyttade automatiseringen tillbaka dem från fabrikerna, och en ekonomi byggd på tjänster växte fram. Men genom dessa vågor av kreativ förstörelse har det totala antalet arbetstillfällen ökat, ökat och ökat. I dag har vi ett rekordstort antal arbetstillfällen över hela världen och i nästan alla länder. Trots att hundratals miljoner jobb försvinner varje år finns det fler jobb än någonsin. Från 1991 till 2023 har antalet jobb i världen ökat från 2,3 till 3,4 miljarder.
Är det annorlunda den här gången? Eftersom AI är annorlunda, kommer datorer och programvara främst att ersätta jobb, snarare än att fungera som stöd för människor som utför jobben?
Hade ekonomer kunnat förutspå att det idag skulle finnas 2,5 miljoner jobb inom app-industrin?”
Låt oss försöka föreställa oss en värld där hälften av våra befintliga jobb försvinner. Det är inte lätt att se framför sig alla de nya jobb som kommer att ersätta dessa förlorade jobb. Men tänk dig att du var lantarbetare för 120 år sedan, som tre fjärdedelar av alla människor på den tiden. Hade det varit möjligt för dig att föreställa dig en värld där bara en av tjugo arbetade på ett jordbruk eller att föreställa dig dagens alla nya jobb? Och för tjugo år sedan, hade ekonomer kunnat förutspå att det idag skulle finnas 800 000 personliga tränare anställda i USA och 2,5 miljoner jobb inom ”app-industrin”?
Är det möjligt att vi har samma problem idag - att försöka föreställa oss framtidens nya, okända jobb?
Vi kan inte se in i framtiden, men genom att ställa frågor kan vi ändra vårt perspektiv på skapandet av nya jobb.
För det första, är alla behov tillfredsställda idag? Skulle vi till exempel vilja ha mat av högre kvalitet? Skulle vi vilja ha bättre service från företag och myndigheter? Vill vi ha bättre och mer väldesignade produkter? Vill vi ha bättre fysisk och mental hälsa?
För det andra, kommer nya behov att uppstå när vårt samhälle utvecklas, när vi skapar lösningar på våra nuvarande globala utmaningar och när nya innovationer kommer? Vilka är de framtida motsvarigheterna till smarttelefonen som kan skapa helt nya sysselsättningssektorer? Det är möjligt att vi inte kan föreställa oss detta idag, men om mönstren från de senaste tvåhundra åren fortsätter kommer dessa jobb att uppstå.
”Nationer med öppna och fria marknader kommer att fortsätta skapa nya jobb.”
För det tredje, kommer en ökad efterfrågan att leda till nya jobb? Ny teknik kommer att eliminera jobb, ja. Men i många fall kommer den att hjälpa arbetare att göra ett bättre och effektivare jobb, vilket sänker kostnaderna. När produkter och tjänster blir billigare ökar efterfrågan.
Men den kanske mest relevanta frågan är denna: med tanke på hur snabbt den kreativa förstörelsen sker, hur kan beslutsfattare och myndigheter på bästa sätt underlätta ett dynamiskt skapande av och rotation till nya arbetstillfällen? För vi kan vara säkra på att den kreativa förstörelsen och förändringen av arbetstillfällen kommer att fortsätta, kanske i en högre takt än någonsin.
Vi vet att små och medelstora företag skapar merparten av de nya arbetstillfällena. Frihet för entreprenörer och investerare att skapa och utveckla företag kommer att vara viktigare än någonsin. En mer flexibel och friare arbetsmarknad kommer att möjliggöra snabbare förflyttningar mellan sektorer och företag i takt med att jobben förändras. Nationer som är mindre attraktiva för entreprenörer och investerare på grund av lägre ekonomisk frihet och hårt reglerade arbetsmarknader kan drabbas av högre arbetslöshet, medan nationer med öppna och fria marknader kommer att fortsätta skapa nya jobb för att ersätta de förlorade.
”Förändringen är redan här.”
Den kreativa förstörelsen kan leda till svåra tider och utmaningar för många människor såväl som för hela städer och regioner. Regeringar kan spela en viktig roll genom att erbjuda möjligheter eller stödja program för omskolning, arbetslöshetsförsäkringar och andra former av tillfälliga skyddsnät. Under den industriella revolutionen gjorde lokala och nationella regeringar stora offentliga investeringar för att lära ut de färdigheter i läsning, skrivning och matematik som var nödvändiga för de nya jobben vid den tiden.
Regeringarna investerade också i vägar, hamnar och annan infrastruktur. I denna nya era behöver vi offentliga investeringar i växande digitala färdigheter för alla och digitala motorvägar som gör det möjligt för regioner att delta i nya ekonomiska möjligheter.
Vore det inte bättre att fokusera på dessa möjligheter för att skapa nästa nya ekonomi med framtida jobb, snarare än pessimistiska förutsägelser och motstånd mot förändring, som ändå inte kommer att fungera, eftersom förändringen redan är här.
Hur ser du på det? Jag fortsätter gärna diskussionen på LinkedIn, lägg till mig här.
Om krönikören
Henrik Ekelund, grundare och styrelseordförande BTS Group.