DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Kritiken: ”Vi ska inte skämmas över svenska företag”

Chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt har fått nog av att företag som gör vinst och utdelningar utmålas som giriga. ”För mig blir debatten så himla konstig. Det hade varit mycket värre om det var tvärtom”, säger han till TN.

Att företag går med vinst och ger utdelningar är något som vi borde vara glada och stolta över, markerar Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

– Det hade varit mycket värre om det var tvärtom. Det skulle innebära minskade investeringar, färre anställda och vara negativt för tillväxten och hela Sverige, säger han till TN.

Reaktionen kommer efter den senaste tidens kritikstorm mot börsbolag som Volvo, Sandvik och H&M. DN gör till exempel en poäng av att börsbolagen delar ut vinst till aktieägarna samtidigt som de genomför sparpaket och säger upp personal. Sven-Olov Daunfeldt blir irriterad över att utdelningar och sparpaket ställs emot varandra, trots att det handlar om två helt olika saker. När företag varslar personal eller drar ned på verksamheten gör man det för att man är pressade just nu och ser utmaningar framåt. Men att utdelningarna baseras på förra årets resultat pratas det tyst om, påpekar han.

– Det är bekymmersamt att den här diskussionen har blivit så extremt snedvriden. Man målar upp företagen som att de bara göder sig själva på bekostnad av andra när problemet snarare är att vi har för få företag i Sverige som gör riktigt bra vinster, som gör att de kan återinvestera, anställa fler eller dela ut till ägarna som tagit stora risker, säger han.

– Det hade naturligtvis varit mycket värre om företagen inte gått bra, då hade det definitivt varit negativt för sysselsättningen. Jag önskar att vi kunde prata om det värde företagen skapar snarare än att misstänkliggöra de som delar ut sin vinst.

”Vi borde vara stolta över bolagens vinster”

Men svartmålningen av företagen fortsätter:

”Plopp! Om någon har hört ljudet av champagnekorkar de senaste veckorna finns förklaringen kanske här: Flera svenska börsbolag har precis presenterat sina bästa bokslut någonsin”, skrev Carl Johan von Seth syrligt i DN häromdagen och hävdade dessutom att ”inflationskrisen blev ett riktigt vinstkalas” för många bolag, men att många inte var bjudna.

Enligt Sven-Olov Daunfeldt är det absurt att företagens vinster problematiseras på det här viset. Vinsten är helt central i en fungerande marknadsekonomi, betonar han.

– Vi borde vara stolta över bolagens vinster och utdelningar. Det är ju inget problem att vi har framgångsrika multinationella företag i Sverige som gör stora vinster, säger han.

När det gäller kritiken om att företagen utnyttjat inflationskrisen för att öka sina priser mer än motiverat, suckar Sven-Olov Daunfeldt. Företag som verkar på en fri marknad där det råder fri prissättning är utsatta för konkurrens. Sätter de ett för högt pris kommer konkurrenter att sätta ett lägre pris och ta marknadsandelar.

– Och det finns ingen empirisk evidens för att företagen ökat sina priser mer än vad deras kostnadsökningar motiverar, tvärtom. Bland andra Konjunkturinstitutet har visat att de ökade konsumentpriserna förklaras av ökade importpriser, ändrade världsmarknadspriser, högre arbetskostnader, med mera. Företagare är just nu extremt pressade i Sverige. De har generellt sett ingen möjlighet att ta ut högre priser när vi befinner oss i en lågkonjunktur, säger han.

Världsmarknadspriset som ökat

Att vissa elbolag, fraktbolag och spannmålsproducenter har gjort vinster trots ”inflationskris” är inte konstigt. Det gäller även stora delar av tillverkningen, som gruv- och stålindustrin, betonar Sven-Olov Daunfeldt.

– De har gjort vinster för att världsmarknadspriserna har ökat. Om man tar ett elbolag, oavsett om det är statligt, kommunalt eller privat, så producerar de elen uppe i norr till en väldigt låg kostnad och säljer den på en marknad där det råder ett högre pris. De gör stora vinster, men vad ska de göra, sänka priset bara för att inte gå med vinst? Samma sak är det ju med spannmålsproducenter, de tjänade på att världsmarknadspriset på spannmål drog iväg, säger han.

– Likväl som det finns vinnare på den höga inflationen så finns det än fler förlorare bland företagarna. Genom samma mekanismer har många elintensiva företag i södra Sverige och företag som importerar varor från andra länder förlorat pengar under krisen, det får man inte glömma.

Men vissa medier älskar att ta upp stora börsbolags vinster och dra hela företagarkollektivet över en kam, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt. Detta trots att börsbolagen inte är representativa för hela näringslivet. 97 procent av alla företag har tio anställda eller färre och vart femte aktiebolag i Sverige har negativ lönsamhet, förklarar han.

– Vinstmarginalen är väldigt låg för det representativa företaget, så bilden som målas upp är dessutom felaktig, säger han.

Debatten hamnat på villovägar

Vinstdebatten har tidigare handlat om så kallade kvasimarknader, det vill säga marknader där priser inte sätts genom utbud och efterfrågan. Men nu har den spridit sig till att även handla om bolag som är verksamma på marknader där det råder fri prissättning. Det är väldigt oroande, menar Sven-Olov Daunfeldt. Vi måste därför prata mer om hur viktiga företagen är för vårt välstånd, hur viktigt det är att vi får fler växande företag och hur bra det är att företagen går med vinst, menar han.

– Helst skulle jag vilja att företagen går med ännu mer vinst, att vi får ännu fler framgångsrika företag och ännu fler investeringar från utlandet. Företagen är helt centrala för vårt välstånd i Sverige, säger han.

Debatten har hamnat på villovägar, så till den grad att vi tydligen ska skämmas när det går bra för börsbolag eller andra företag i Sverige, menar Sven-Olov Daunfeldt. Nu känner han ett ansvar att informera allmänheten, inte minst eftersom politiker spelar med i charaden för att plocka billiga politiska poänger.

– Vinster är viktiga i en marknadsekonomi av flera skäl. Entreprenörer tar ofta så stora risker att det inte ens går att kalkylera på dem, det man kallar genuin osäkerhet. Ska de våga satsa allt de äger och har måste den framtida avkastningen kunna vara bra. Annars skulle inga beslut tas. Utan vinster skulle vi inte få entreprenörer som är villiga att ta stora risker för att investera i nya innovationer som driver tillväxt i Sverige, säger han.

– Vinsterna fungerar också som en signalmekanism. Någon gör en radikal innovation, tar en stor marknad och gör stora vinster. Då skickar det direkt en signal till andra företag att här kan vi göra en liten förändring av produkten eller tjänsten och sätta ett lägre pris. Det är så en bra marknad fungerar.

Utmålas som giriga fifflare

Vinsten är mekanismen som gör att företag etablerar sig på nya marknader, kommer på nya innovationer och ökar konkurrensen och pressar priserna, sammanfattar Sven-Olov Daunfeldt.

– Så för mig blir debatten så himla konstig när även politiker och andra tunga spelare angriper företag som gör stora vinster. Riksbanken har pratat om att företagarna passar på att höja priserna och beslut från regeringen motiveras med att företagarna fuskar, till exempel när man tog bort högkostnadsskyddet för sjuklöneansvaret för mindre bolag. Företagare utmålas som giriga fifflare trots att det inte finns något empiriskt stöd för detta, säger han.

Men finns det inga problem då?

– Det finns alldeles säkert, staten ska till exempel titta på företag som kanske använder en dominerande ställning, till exempel genom karteller. Här bör Konkurrensverket agera, så att det inte finns otillbörlig konkurrens. Regeringen vill också att det ska bli billigare och lättare att byta bank, vilket är en bra åtgärd. Även om konkurrensen på bankmarknaden har ökat de senaste fem till tio åren, så är det bra med åtgärder som får marknaden att fungera ännu bättre. Ett grundläggande problem är att konsumenterna är ovilliga att byta bank, säger han.