FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Forskare: Kommunala sommarjobb skadliga för unga

Att kommuner ger sommarjobb till ungdomar behöver inte enbart vara positivt. Enligt en ny rapport riskerar sommarjobben att hindra inträdet på arbetsmarknaden. ”Det verkar skadligt för unga att vara med i sommarjobbsprogrammen”, säger forskaren Björn Tyrefors till TN.

Under sex år har nationalekonomerna Björn Tyrefors och Daniel Knutsson, båda knutna till Institutet för näringslivsforskning (IFN), studerat det omfattande ungdomsarbetsmarknadsprojektet i Stockholms stad som ger ungdomar mellan 16 och 19 år feriejobb inom kommunens verksamheter.

Feriejobbprogram är också vanliga i andra kommuner. År 2021 fick över 70 000 ungdomar i Sverige kommunala arbeten till en lönekostnad av nästan 600 miljoner kronor, administrationskostnader inte inräknade.

Forskarnas slutsatser är att kommunernas sommarjobb riskerar att bli en nitlott för ungdomar.

– När vi tittar på de ungdomar som redan har haft en arbetsmarknadskontakt och sedan får ett programjobb ser vi att de får en betydligt sämre utveckling på arbetsmarknaden. Vår tolkning är att det verkar skadligt för unga att vara med i sommarjobbprogrammen för att deltagandet förstör arbetsmarknadsrelationen, säger Björn Tyrefors.

Får lägre inkomst efter gymnasiet

Forskarna konstaterar i sin granskning att ungdomarna som har varit med i Stockholms jobbprogram får lägre inkomst efter gymnasiet och dessutom oftare lägre kvalificerade deltidsjobb. Efter gymnasiet minskar de årliga inkomsterna med cirka 10 000 kronor eller 8,5 procent jämfört med medelinkomsten.

Björn Tyrefors förklarar för TN att ungdomar som tidigare har arbetat i den privata sektorn och får ett kommunalt sommarjobb på det viset tappar kontakten med arbetsmarknaden. Ett kommunalt sommarjobb varar bara tre veckor medan den som sommarjobbar i det privata näringslivet utvecklar kontakter som ger fler möjligheter. En sommarjobbare kan få möjlighet att hoppa in på andra skollov och helger och har efter gymnasiet lättare att få jobb tack vare den erfarenheten.

– De kommunala sommarjobben ger inte den möjligheten i samma utsträckning och är heller inte alltid riktiga jobb, de är ju mer av karaktären låtsasjobb, vilket också spelar roll. Men om du får jobb i det privata näringslivet så gör du något som faktiskt efterfrågas, säger Björn Tyrefors.

Medelklassungdomar får jobben

I de motsvarande jobbprogrammen i USA hittas en tydlig minskning av kriminalitet och ökad hälsa bland ungdomarna. Deltagarna där kommer ofta från socioekonomiskt svaga grupper. Forskarna konstaterar i sin rapport att deltagare i Stockholms sommarjobbsprogram ofta kommer från socioekonomiskt starka grupper.

– Det är i många medelklassungdomar som får de kommunala sommarjobben och det ger ju en helt annan kontext. De kanske inte är rätt målgrupp för den typen av jobb. Medelklassungdomar kan ju söka jobb på egen hand på den privata marknaden vilket i sig ger en viktig erfarenhet av arbetsmarknaden. För att söka de kommunala jobben räcker det med att fylla i en ansökan på webben utan intervjuer vilket är mindre ansträngande och inte ger särskilt mycket erfarenhet, säger Björn Tyrefors.

Rekommenderar reformering

Forskarna menar att det finns goda skäl att reformera kommunernas sommarjobbsprogram eftersom det verkar både kostsamt och skadligt att erbjuda kommunala jobb till ungdomar som står relativt nära arbetsmarknaden. Det sänder felaktiga signaler till arbetsgivare och programjobben riskerar att störa ungdomarnas relationer till arbetsmarknaden

– Sommarjobben är viktiga för ungdomar men det är alltid bättre med riktiga jobb som kan ge positiva effekter under en längre tid. Därför borde kommunerna istället satsa på att subventionera sommarjobb inom det privata näringslivet, säger Björn Tyrefors.

Rapport: En utvärdering av Stockholms stads sommarjobbsprogram för unga 2012–2018