BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Tusentals nya poliser – löser inte fler brott: ”Sorglig värld vi lever i”

Trots nästan 2 500 fler anställda lyckades polisen inte lösa fler brott under 2023. Och det är mängdbrotten, som skadegörelse och stölder, som ofta lämnas utan åtgärd, visar polisens egna siffror. ”Sverige är inte vad det borde vara”, säger en av alla företagare som har drabbats.

Förra året uppgick polisens verksamhetskostnader till drygt 37 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder mer än året före. Det framgår i Polismyndighetens årsredovisning för 2023 där det också står att de ökade kostnaderna framför allt beror på att antalet anställa inom polisen ökade. Totalt växte myndigheten med 2 431 anställda under 2023. Under samma period ökade antalet anmälda brott per 100 000 invånare med 3,1 procent.

Men trots de ökade resurserna och det växande antalet ärenden klarades inte fler brott upp, och andelen ärenden där polisen valde att inleda en förundersökning var den lägsta på sex år; 59,5 procent.

”Polismyndighetens bedömning är att resultatutvecklingen för utredning och lagföring sammantaget var oförändrad under 2023”, skriver myndigheten i sin rapport.

”Finns avsevärda utmaningar”

Det bekymrar Lena Nitz, expert på brott och trygghetspolicy på Svenskt Näringsliv.

– Polismyndighetens årsredovisning visar att polisens kraftsamling mot organiserad brottslighet har börjat ge positiva resultat. Det är en lättnad och är mycket välkommet, säger hon, och fortsätter:

– Det framgår också att det finns avsevärda utmaningar i hanteringen av de brott som framför allt påverkar företag, mängdbrottsligheten, så som stöld, bedrägerier, och skadegörelse. Trots ökade resurser till polisen, reflekteras inte det i förbättrade utredningsresultat för dessa typer av brott. Den låga andelen inledda förundersökningar är särskilt oroande och indikerar ett akut behov av att förbättra effektiviteten i brottsutredningar samt att öka fokuset på förebyggande arbete.

Det senaste året har polisen enligt egen utsago blivit bättre på att klara upp grova brott som skjutningar och sprängningar. Men samtidigt har mycket resurser fått läggas på den grövsta brottsligheten, medan mängdbrott som stölder, bedrägerier och skadegörelse – det vill säga de brott som ofta drabbar företagare – har lagts åt sidan.

”Polisen väljer vilken polis den vill vara”

I höstats kunde TN berätta om företagaren Rickard Lundberg, som är en av alla de företagare som drabbats av brottslighetens framfart. I hans fall kom polisen inte ens till platsen, trots att ett inbrott hade begåtts.

Han blev inte överraskad när han tog del av polisens årsredovisning, säger han till TN.

– Det är lite av en sorglig värld vi lever i. Sverige är inte vad det borde och skall vara. Här har politiken mycket att göra, men vi får aldrig glömma individernas egna ansvar, busarna väljer att vara just busar och polisen väljer vilken polis den vill vara.

I artikeln om inbrottet hos Rickard Lundberg förklarade polisen att det krävs vissa fynd på brottsplatsen för att det ska vara lönt för polisen att åka dit. Anmälaren uppmanas att hålla utkik efter exempelvis cigarettfimpar eller blodspår så att polisen kan komma dit och göra en vidare undersökning.

– Det är bra att vara påläst och ha tittat över brottsplatsen innan man ringer polisen så att anmälaren kan svara på polisens frågor, sammanfattade Robert Loeffel, presstalesperson för polisen i Blekinge och nordöstra Skåne.

Viktigt med förebyggande arbete

Lena Nitz på Svenskt Näringsliv anser att polisen borde kunna göra mer.

– Företag står idag inför ett orimligt stort ansvar att skydda sig mot brott. Det finns ett tydligt behov av ett stärkt samarbete mellan polisen, kommunerna och näringslivet för att förbättra det brottsförebyggande arbetet. Att effektivt bekämpa mängdbrott är också en kraftfull brottsförebyggande åtgärd, eftersom det kan hindra unga från att inleda en kriminell bana, konstaterar hon.

Utöver att fokusera på mängdbrott lyfter flera experter fram vikten av lokalkännedom och förmågan att hålla tempo i utredningsarbetet när ett brott precis har begåtts. TN har tidigare intervjuat polisforskaren Stefan Holgersson, som menar att polisens centraliserade organisation hindrar medarbetarna från att utreda brott.

– Det här är ett problem i hela landet, att ärenden som hade gått att klara upp lokalt blir ett i mängden hos ledningscentralerna i de större städerna, sa Stefan Holgersson till TN.

Bo Wennström, professor emeritus i rättsvetenskap vid Uppsala universitet, är inne på samma linje. Även han har tagit del av polisens årsredovisning.

– Det här är en lång historia, men polisen har egentligen blivit sämre sedan 2015 då man gjorde en omorganisation och lade ner de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen och i samma veva skapade en stor serviceorganisation, säger han till TN.

”Det är en kvalitetshöjning på bred front som behövs”

När de 21 lokala polismyndigheterna slogs ihop till en gemensam myndighet avskaffades enligt Bo Wennström även många specialistroller kopplat till exempelvis narkotika eller trafik. Och samtidigt byggdes alltså serviceorganisationen – polisens avdelning för till exempel HR och ekonomi – ut.

– Man hade många management-idéer som gick snett, men nu har det börjat bli bättre igen.

Vad tycker du att polisen borde göra för att lyckas lösa fler brott?

– Det är område för område som måste ses över. Det finns ingen enkel grej som man kan se över, eller något enskilt område som kommer att göra den stora skillnaden, utan det är en kvalitetshöjning på bred front som behövs.

– Det vi ser är en förbättring men det är mycket mer som behöver göras. Det är en lång väg kvar.

För att uppnå en mer omfattande och effektiv brottsbekämpning efterlyser Lena Nitz en strategi som inte bara inriktar sig på den organiserade brottsligheten, utan också ger tillräckligt utrymme och resurser för att hantera mängdbrottsligheten.

– Det förutsätter en omsorgsfull avvägning av prioriteringar och en genomtänkt tilldelning av resurser för att alla brottstyper ska kunna bekämpas effektivt. Polisen måste ha förmåga att bekämpa mängdbrott och organiserad brottslighet parallellt, säger hon.

Polisen: Nya lagar är avgörande för brottsbekämpningen

TN har bett om en intervju med Polismyndigheten, som i stället valt att svara på våra frågor via mejl.

Trots fler anmälda brott och fler anställda har polisen inte lyckats klara upp fler ärenden. Vad beror det på?

”Vi har en allvarlig brottsutveckling i landet, vilket vi tidigare varit tydliga med. Polisen har som mål att nå högre effekt i brottsbekämpningen. Det gäller både den grova brottsligheten och den mer vardagliga brottsligheten som drabbar många människor. För att lyckas med detta utvecklar polisen sina arbetssätt och utredningsmetoder. De nya lagar som kommit och kommer är avgörande för brottsbekämpningen, vilket också påverkar våra arbetsmetoder och arbetssätt. Utöver det har vi utökat samverkan med andra myndigheter och olika samhällsaktörer däribland branschorganisationer”, skriver Polisens presstjänst i ett mejl till TN.

Polisen fått lägga mycket resurser på grova brott som mord och sprängningar, vilket har lett till att så kallade mängdbrott som bedrägerier och skadegörelse har fått stå tillbaka. Samtidigt menar många bedömare att det bland annat är genom bedrägerier som de kriminella gängen försörjer sig. Borde ni göra mer för att lösa mängdbrotten i syfte att slå undan benen på gängkriminaliteten?

”Polisen har i uppdrag att minska brottsligheten inom de nätverkskriminella miljöerna och bedrägeribrotten, som många gånger har kopplingar till varandra. Polisen arbetar i en nationell särskild händelse där vi kraftsamlar våra resurser och utvecklar våra metoder för att lagföra personer i de kriminella gängmiljöerna, oavsett vilken typ av brott de begår. Polisen har också framgångsrikt beslagtagit flera ton explosiver, förhindrat flera grova våldsbrott och gripit många individer i denna miljö.”

”Polisen arbetar också med att förebygga och förhindra bedrägerier genom att utreda och lagföra personer som genomför bedrägeribrott. Vi arbetar också med information som går ut på att synliggöra vilka metoder bedragarna använder så att allmänheten ska ha kunskap om metoderna. Ett av rikspolischefens uppdrag handlar just om att förbättra utredningsverksamheten, där mängdbrotten är en del av flera.”

Andelen poliser som arbetar i ett lokalpolisområde minskade något förra året. Samtidigt menar experter att det är av stor vikt med lokalkännedom dels för att lyckas klara upp brotten och dels för att arbeta med lokalsamhället för att i bästa fall förebygga att brott begås från första början. Hur planerar ni att säkerställa lokal närvaro framgent?

”Polismyndigheten har i uppdrag att stärka den lokala närvaron och ett av våra mål är att öka den polisiära närvaron i lokalsamhället. Polismyndigheten ser också att det är viktigt med lokalkännedom och dialog i lokalsamhället för att öka vår förmåga att utföra vårt uppdrag. För att lyckas med vårt uppdrag har vi blivit fler och ska bli fler poliser i lokalpolisområdena. Vi arbetar också på olika sätt för att attrahera fler studenter till polisutbildningen och för att vara en arbetsplats där medarbetare trivs, kan utvecklas och vill stanna kvar.”