ELKRISEN

Energiexpert: Då flyttar tysk industri till Sverige

Svenska kraftnät och Miljöpartiet har hoppats på elprisområden i Tyskland. Den tyska energiexperten Staffan Reveman tror inte att det kommer bli några sådana och han tycker inte att Sverige bör exponera sig med fler kablar till Tyskland. Sverige borde i stället satsa på fossilfri kärnkraft i det egna landet och locka över de tyska industrierna till Sverige. Det blir bättre både för klimatet och svensk ekonomi, menar han. Bild: AP Photo/Martin Meissner, Mostphotos Magnus Hjalmarson Neideman / SVD / TT Stina Stjernkvist/TT

Många hoppas att Tyskland ska dela in landet i elområden, vilket skulle kunna sänka elpriserna i Sverige. Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, varnar dock för att lita på Tyskland. Istället pekar han ut ett sätt för att locka tysk industri till Sverige.

I förra veckan riktade energiexperterna Bengt Ekenstierna och Mats Nilsson kraftig kritik mot Svenska kraftnät som de tycker agerat naivt och tänkt europeiskt snarare än svenskt i utbyggnaden av det svenska elnätet.

Eftersom det europeiska elsystemet är integrerat innebär det att andra länders elpriser smittar av sig på Sverige. I Riksrevisionens granskningsrapport får Svenska kraftnät kraftig kritik för utbyggnaden av NordBalt-kabeln, och politikerna i Sverige har pausat den planerade likströmskabeln till Tyskland, Hansa Powerbridge, som Svenska kraftnät och den tyska stamnätsoperatören 50Hertz planerar.

Orsaken är att man inte vill exponera sig mot Tysklands mycket höga elpriser som också driver upp andra länders priser. Det skulle också kunna vara så att beslutet är en form av påtryckning för att försöka få Tyskland att dela in sig i elområden.

Beroende av fossilgas och kol

Tyskland har en energitörstig industri som kräver ström året runt, dygnet runt, men politikerna i Tyskland tycker inte att fossilfri kärnkraft är något att satsa på utan har i stället sett till att stänga ned landets alla reaktorer med politisk tvång och lägger i stället tilltron till väderberoende vind- och solkraft.

Som resultat är landet fortsatt kraftigt beroende av fossilgas och kolkraft för att balansera den intermittenta kraften och det råder en sorts allmän deindustrialisering i landet där primärenergiförbrukningen enligt färska siffror från AGEB sjönk med 8,1 procent under 2023. För att industrin inte ska lämna landet tystar man dem med bidrag och subventioner, och man vill enligt Staffan Reveman skrota det lagstiftade lånetaket för att notan till befolkningen inte ska hinna komma ikapp innan nästa val. Någon långsiktig politik för företagen är det inte utan man lånar till praliner för att bli omvalda, menar han.

Men praliner mättar ingen lång stund och bidrag är inget som intresserar industrier långsiktigt. Förr eller senare får nämligen befolkningen nog och kranen stryps.

Tyskland har också på kort tid gått från stor elexportör till nettoimportör. Bland annat importerar Tyskland stora mängder fossilfri kärnkraft från Europas största elexportör Frankrike.

Elimport och export under mars 2024 i gigawattimmar räknat. Rött betyder import och grönt betyder export. Bild: Energy-charts

Som en konsekvens av energipolitiken ökar också elpriserna för länder som handlar el med Tyskland och Sverige är ett sådant land. Vi har mycket vattenkraft och kärnkraft i Sverige och Tyskland vill enligt Staffan Reveman gärna komma åt denna. Dessutom finns mycket markareal i Sverige som rent potentiellt skulle kunna exploateras med vindkraft till förmån för ett elektriskt sammankopplat Europa.

– Detta är mycket intressant för Tyskland och den planerbara kraften är särskilt lockande. Vattenkraften är förstås top of mind och man har inget problem med att importera kärnkraft så länge den inte ligger i Tyskland, säger Staffan Reveman.

Pressa gärna på men lita inte på Tyskland

Det finns rapporter som visar på att norra Tyskland skulle bli ett billigare område än andra delar om Tyskland skulle dela in sig i elområden och orsaken till det är att den tunga industrin till stor del finns i södra Tyskland, medan stora delar av elproduktionen finns i norra Tyskland. Om Tyskland delas in i elområden beräknas det kunna minska elpriserna i Sverige.

Frågan kring tyska elområden har luftats i EU och både Svenska kraftnät och Miljöpartiet har försökt pressa på.

– Det som sannolikt skulle ske är att norra Tyskland skulle bli ett överskottsområde med ett lägre elpris. För Sverige skulle det vara positivt eftersom det oftare skulle finnas möjligheter till import av billig el i södra Sverige, säger Mårten Bergman, chef för enheten Transmission och Elmarknad hos Svenska kraftnät.

Staffan Reveman tycker att det vore bra om så sker men Sverige gör bäst i att inte lita på Tyskland över huvud taget.

– Man kan för all del försöka pressa Tyskland att införa elområden men jag tycker inte att det är någon bra idé att lita på att så kommer att bli fallet. Tyskland vill nämligen inte ha några elområden, säger han.

Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, menar att Tyskland med sin historia inte kommer att vilja dela upp landet och skapa ekonomiska ojämlikheter. Bild: Privat

Att dela upp landet och skapa ekonomiska ojämlikheter är med Tysklands historia en mycket känslig sak och sedan andra världskriget har politikerna i stället arbetat med att försöka förena landet och undvika olika former av gränser, förklarar han.

– Ur tysk synvinkel kommer detta inte att vara möjligt då Tyskland sedan 1948 arbetar med att jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan delstaterna. Vi har tidigt infört något som heter ”Länderfinanzausgleich” vilket betyder delstatsfinansutjämning.

– Av den orsaken kommer elområden i den föreslagna formen inte att införas, oberoende av vad Miljöpartiet, EU och Svenska kraftnät säger.

Ingen bra idé att exponera sig mer

Under 2022 överförde de ”rikare” södra delstaterna Bayern, Baden-Württemberg och Hessen 17,6 miljarder euro norröver.

– Och för att jämna ut en del av skillnaderna mellan västra och östra Tyskland så har vi från 2005 haft en extra inkomstskatt, ”Solidaritätszuschlag” där vi har fört över mer än 200 miljarder euro till de östra delstaterna.

Staffan Reveman tycker att Sverige precis som Tyskland i första hand måste fokusera på sina egna problem, exempelvis att bygga mer fossilfri kärnkraft i söder och att förbättra den inhemska överföringen. Om sedan Tyskland eventuellt i framtiden skulle ge sig för påtryckningar och dela in landet i elområden kan det möjligen vara en bonus.

Man bör däremot inte förlita sig på tyska elområden för att försöka få igenom mer överföring av el från Sverige till Tyskland utan man bör hålla armlängds avstånd till ”kaoset” tills dess att landet eventuellt ändrat riktning. Om elområden sedan införs och att elpriserna minskar som en konsekvens så kan det vara en bonus för andra länder, menar han.

– Det behövs ny kärnkraft både i Sverige och i Tyskland eftersom problemet bottnar i brist på fossilfri planerbar el. När det gäller Tyskland är det ingen bra idé att lita på oss innan vi har nyktrat till i vår energipolitik även om det ser dåligt ut på den fronten just nu.

Tysklands situation är mycket besvärlig och kommer bli ännu mer besvärlig framöver, menar han.

– Men man får stå sitt kast. Problemet är högst självförvållat eftersom man inte vill ha kärnkraft. Strömavbrott riskerar vi däremot inte i Tyskland eftersom vi har brunkol till nästan 100 års drift och eftersom vi planerar en storsatsning på fossilgas.

Den enes död – den andres bröd

I stället för att fokusera på att överföra sin el från Sverige till Tyskland borde Sverige och Svenska kraftnät se till att locka över de tyska industrierna till Sverige genom en kraftig kärnkraftsutbyggnad och en harmoniserad inrikes elöverföring, menar han.

Det är vad industrierna vill ha i Tyskland men inte får. Även om Sverige tidigare haft sin beskärda del av energidestruktiv utveckling har vi nu ett gyllene läge att rätta till misstagen och komma ut på topp, menar Staffan Reveman. Sverige har fortfarande vattenkraft och kärnkraft i stora mängder, kärnteknisk kunskap om än desarmerad samt flera sajter där ny storskalig kärnkraft kan komma på plats. Dessutom ligger det i linje med politikens vilja, menar han.

Industrin är precis som elektricitet flyttbar med fördelen att man dessutom inte får överföringsförluster längs vägen. För klimatet blir det naturligtvis också bättre om tyska företag kan flytta delar av sina verksamheter till Sverige och använda fossilfri storskalig kärnkraft i sin produktion än att man ska subventioneras av den tyska befolkningen för att elda fossilgas och kol när det inte blåser. Eller att de flyttas till Kina och eldas med kol, menar Staffan Reveman, som tidigare i sin karriär själv varit aktiv inom tysk energiintensiv industri.

Det finns ett fönster för Sverige att växa här.

– Om ni kraftigt bygger ut er kärnkraft så att det finns storskalig fossilfri och planerbar el dygnet runt året runt vilket är vad den tunga industrin behöver så kommer det vara väldigt attraktivt för tyska industrier att etablera sig i Sverige. Rent generellt är det förstås också bättre att använda elektricitet där den produceras så slipper man överföringsförluster. Det är ett mer ekonomiskt och mer miljövänligt alternativ än att försöka förflytta er el till Tyskland. Som bonus får ni en rejäl skjuts i ekonomin och alla de arbetstillfällen som dessa industrier skapar.

Hellma Materials väljer Sverige framför Tyskland

Ett exempel på detta är Hellma Materials som tänker öppna en ny fabrik i Saabs gamla lokaler i Trollhättan. Företaget investerar omkring 200 miljoner kronor och fabriken innebär 20 nya välbehövliga arbetstillfällen för kommunen.

Bolaget tillverkar kalciumfluoridkristaller, en produkt som används vid tillverkning av halvledare. De framställs genom en mycket energikrävande kemisk process som inte får avbrytas.

– Vi behöver el, kylvatten och en byggnad med avstånd till våra grannar. Allt det har vi hittat i Trollhättan, sa vd Thomas Töpfer till Dagens Nyheter i september.

Bolagets andra fabrik i den tyska staden Jena är 8 000 kvadratmeter och har drabbats mycket hårt av den tyska energipolitiken som Thomas Töpfer menar är både dyr och opålitlig.

– Sommaren 2022 hade vi två strömavbrott. Skadorna kostade oss över en miljon euro. För mig var det symboliskt för hur illa ute den tyska energimarknaden är.

Tillfälliga subventioner kommer inte att intressera företag som behöver långsiktiga spelregler. Vad de behöver är storskalig fossilfri och stabil el så att de blir oberoende av vad Bryssel kan tänkas hitta på i form av koldioxidskatter och annat, menar han.

– När vi bygger en fabrik ska den vara igång i 20, 30 eller 40 år. Så varför skulle vi välja att placera den i ett högriskland?, säger han till DN och syftar på Tyskland.