KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Här står företagen i kö för att bygga ny kärnkraft

Ett nytt nätverk har dragits igång för att kartlägga och samla kompetensen som finns i landet när det gäller att bygga ny kärnkraft. Redan nu har ett hundratal företag anmält intresse. ”Det kommer att innebära stora affärsmöjligheter”, säger initiativtagaren Carolina Losin som till vardags är affärsutvecklare på Studsvik.

Just nu pågår det flera projekt som undersöker möjligheten att bygga ny kärnkraft i Sverige. Vattenfall har nyligen avslutat sin förstudie om möjligheten att bygga på Väröhalvön norr om Varberg.

Även den finska energijätten Fortum har en pågående förstudie som man ska presentera resultatet av senare i år. Fortum inledde dessutom i höstas ett samarbete med Studsvik för att undersöka om det går att bygga ny kärnkraft på Studsviks sajt utanför Nyköping.

Regeringen har gett i uppdrag åt berörda myndigheter att påbörja ett arbete för att snabbt kunna ta hand om ansökningsprocesserna, och när miljöminister Romina Pourmokhtari nyligen presenterade den energipolitiska inriktningspropositionen underströk hon det tidigare kommunicerade målet om att ny kärnkraft på minst 2 500 MW ska finnas på plats år 2035.

Även om det inte har tagits några investeringsbeslut än så går mycket kärnkraftens väg just nu och om ett investeringsbeslut tas så gäller det att vara redo och kunna agera snabbt.

Det menar Carolina Losin som till vardags arbetar med affärsutveckling på Studsvik.

– Om det beslutas att bygga ny kärnkraft så kommer det att innebära stora affärsmöjligheter för en rad företag. Problemet är att det inte har byggts kärnkraft i Sverige på väldigt länge, säger hon.

Därför har hon under organisationen Swedish Atomic Forum (SAFO) dragit i gång arbetet med att sätta ihop ett nätverk som ska kartlägga och samla upp den existerande kompetens som finns i landet när det kommer till att bygga ny kärnkraft.

– Just eftersom vi inte har byggt på så många år är det viktigt att påbörja arbetet redan nu med att säkra att det finns en tillgänglig leverantörskedja. Det kan finnas många företag som skulle kunna vara intressanta som underleverantörer även om de inte har sysslat med kärnkraft tidigare. De kan ställa om sin produktion för att kunna ta del av de affärsmöjligheter som då öppnar sig.

Vad kan det vara för produkter och tjänster?

– Det är lite tidigt att säga exakt, utöver kvalificerade konsulttjänster kan det vara allt från ventiler till stora tryckkärlskomponenter. Det finns också stor kompetens för metallbearbetning inom stålindustrin som är intressant. Sen behövs det så klart byggföretag och betongleverantörer till själva konstruktionsfasen, säger Carolina Losin.

Och initiativet har på kort tid fått väldigt positiv respons, berättar hon.

– Vi har inte gjort särskilt mycket PR för att vi startar upp nätverket men redan har ett hundratal företag anmält intresse att vara en del av det genom den öppna anmälan som vi har lagt upp. Bland dem som hittills anmält sig återfinns till exempel större och mindre konsultbolag, tillverkare av komponenter, svetsspecialister och byggföretag.

Nu är nästa steg att organisera arbetet.

– Det har hänt väldigt mycket inom kärnkraft de senaste två åren och inom Swedish Atomic Forum, där detta initiativ startades, pågår ett förändringsarbete inklusive hur vi bäst ska organiseras för maximal nytta inklusive hur leverantörsnätverket ska vävas in.

Tror du att det kommer att påbörjas ett nytt kärnkraftsprojekt i Sverige snart?

– Vi ser ju väldigt mycket aktivitet just nu. Hur myndigheter och företag formerar och förbereder sig för att bygga ny kärnkraft är en tydlig indikation på att ambitionen finns. Samtidigt ska man ha respekt för att det är väldigt stora och komplexa projekt som kräver signifikanta investeringar och långsiktigt tänkande.

I Finland finns redan sedan 13 år nätverket Finnuclear som har cirka 65 medlemsföretag med anknytning till olika delar av kärnkraftsindustrin.

– Vi arbetar för att skapa en lönsam leverantörskedja där våra medlemsföretag kan göra affärer i Finland, men också för att skapa affärsmöjligheter i det internationella kärnkraftsklustret, säger Harri Varjonen, vd på Finnuclear.

Just det globala perspektivet är viktigt, menar han.

– Målet är att bygga upp en organisation som kan tillgodose alla delar i ett kärnkraftsprojekt. Här fungerar vi som en kontaktpunkt för att erbjuda våra medlemmar affärsmöjligheter. Men vi organiserar också konferenser och olika träffar.

Ett råd till Carolina Losin och hennes kollegor som håller på att starta upp det svenska nätverket är att behandla alla medlemsföretag lika.

– Alla måste känna att de deltar på samma villkor. Från ett litet konsultbolag till ett multinationellt storbolag. Inget företag får särbehandlas. Det är viktigt med en öppen kommunikation. Då skapas en miljö där man arbetar tillsammans för organisationens bästa. Det är min erfarenhet.