DEN SVENSKA SÄKERHETEN

”Företagens konkurrenskraft omöjlig att separera från rikets säkerhet”

De senaste åren har det talats alltmer om försvaret och totalförsvaret. Men vad innebär det? Krönikören Karl Lallerstedt reder ut.

Det kanske tråkiga, och formella, svaret finns i Lagen om totalförsvar och höjd beredskap. Fokus hamnar oftast på att i krig är totalförsvar all samhällsverksamhet som då drivs. Eller som det står ordagrant i lagtexten: “Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall bedrivas.” Denna formulering för tankarna till Sveriges akuta behov under ett stundande krig eller faktiskt krig. Men totalförsvar är mycket mer än detta.

”Vi behöver både de långa och korta tidsperspektiven.”

Samma lag innehåller nämligen också följande text: “Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.” Men vad betyder egentligen att förbereda Sverige för krig? Det är öppet för viss tolkning.

Daniel Kahneman skrev den uppmärksammade boken, “Tänka, snabbt och långsamt”. När det gäller totalförsvar är det kanske inte bara de snabba puckarna och akuta behov som dyker upp under ett krig som är viktiga, men även att agera långsiktigt för att skapa så bra förutsättningar som möjligt om kriget bryter ut, eller i bästa fall ha förberett oss såpass väl att motståndaren är avskräckt från att angripa oss.

Vi behöver både de långa och korta tidsperspektiven — och de är båda viktiga. Vi måste kunna hantera akuta kriser, eller krig, om de skulle inträffa. Men när vi tar det långsiktiga perspektivet ser vi hur helt andra faktorer än akut krisberedskap blir relevanta.

”Andra frågor än traditionella försvarsfrågor blir centrala.”

I detta längre perspektiv blir helt plötsligt frågor som är helt aparta från vad vi vanligtvis tänker på i försvarssammanhang avgörande. Särskilt om vi bejakar att det är vårt lands fortsatta konkurrenskraft som är garanten för vi kan upprätthålla vårt välstånd, och förmågan att bygga upp ett starkt försvar över tid.

Med detta långsiktiga helhetsperspektiv blir plötsligt andra frågor än traditionella försvarsfrågor centrala, exempelvis:

“Har vi ett tillräckligt bra utbildningssystem att rusta våra framtida medborgare för morgondagens arbetsmarknad?”

“Är det svenska föreningslivet vitalt och bidrar till stärka banden mellan medborgarna i samhället?”

“Hur är vår folkhälsa — är invånarna friska och välmående?

Och nyckelfrågan om de svenska företagens förutsättningar att vara effektiva och konkurrenskraftiga blir omöjlig att separera från rikets långsiktiga säkerhet.

”Konkurrenskraft kanske låter mindre spännande än försvar, men de går inte att separera från varandra.”

Ett starkt totalförsvar kräver inte bara att vi satsar på det som behövs akut under ett potentiellt krig — vi måste också bygga ett så välmående, dynamiskt och konkurrenskraftigt samhälle som möjligt.

Vi får aldrig glömma denna nödvändiga balansgång mellan akuta och långsiktiga behov. Vi behöver bygga förmåga som stärker oss om det riktigt obehagliga skulle inträffa. Men vi behöver samtidigt bejaka förutsättningarna för samhället att blomstra. Effektiv offentlig förvaltning, ett konkurrenskraft vitalt näringsliv, och en välmående befolkning är de viktigaste förutsättningarna att Sverige över tid kommer att stå väl rustat för att möta framtidens utmaningar.

Konkurrenskraft kanske låter mindre spännande än försvar, men de går inte att separera från varandra. I det långa loppet så bidrar nästan allt positivt vi gör till totalförsvaret. Din vardagssyssla, dina fritidsengagemang, och även ditt välmående kan alla bidra till detta högre mål att skapa ett bättre och tryggare samhälle.

1961 ställde President Kennedy frågan: “Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, utan vad du kan göra för ditt land?”. Frågan är fortfarande lika relevant. Vad kan du göra för ditt land, och vårt totalförsvar?