NÄRINGSFRIHETEN
PM Nilsson: Därför måste vi prata mer om ekonomi
Mediers intresse för företagsvinster, aktieutdelningar och hur näringslivet funkar är ytterst begränsat, visar en ny undersökning av Näringslivets medieinstitut. ”Frågor om ekonomi är under radarn i den allmänna debatten i Sverige”, säger Dagens Industris politiske redaktör PM Nilsson till TN.
I NMI:s undersökning av hur ledarsidor skriver om företagsvinster och aktieutdelningar står det klart att intresset är svalt. Det gäller dock inte för Dagens Industris ledarsida som återkommer till de här frågorna ofta, och som ständigt argumenterar för vinsternas och utdelningarnas betydelse för ekonomin.
– Dagens Industri har en läsargrupp som är jätteintresserade av de här frågorna, och som inte är särskilt intresserade av kulturkrigsfrågorna. Så våra bedömningar blir lite annorlunda jämfört med andra ledarsidors. Våra läsare ska ha nytta av oss i sitt jobb, och det gäller även ledarsidan även om vi ibland tar upp mer allmänna ämnen också, säger Dagens Industris politiske redaktör PM Nilsson.
Just nu behandlas ett lagstiftningsinitiativ från EU-kommissionen som kallas ”Hållbar bolagsstyrning”. Det handlar om att ge företagens intressenter – det skulle kunna handla om miljöorganisationer – ett formellt inflytande över företagens verksamhet, inklusive att begränsa aktieutdelningar. För stora aktieutdelningar har av EU-kommissionen pekats ut som problematiska ur ett hållbarhetsperspektiv. Genomförs förslaget så innebär det en radikal förändring av vår ekonomiska modell genom att makt tas från företagens ägare.
Om det här har Dagens Industri skrivit både på nyhets- och ledarplats. Ledarsidan sågar förslaget och menar att:
”Det (lagförslaget) kommer bara att skada det europeiska investeringsklimatet, och därför måste de här idéerna stoppas på ett tidigt stadium.”
Det har också skrivits enstaka debattartiklar, exempelvis i Svenska Dagbladet av två professorer på Institutet för näringslivsforskning:
”Stora samhällsekonomiska värden står på spel (…) Sverige bör skyndsamt lansera en strategi för att stoppa EU-initiativet.”
Men på nyhetsplats och ledarplats i breda nyhetsmedier har rapporteringen helt uteblivit. Public service-medierna Sveriges Radio och Sveriges Television har inte uppmärksammat förslaget överhuvudtaget, trots deras redaktionella resurser på ekonomiområdet.
Vad är ointresset ett tecken på?
– Frågor om ekonomi är under radarn överhuvudtaget i den allmänna debatten i Sverige. Det kan hända att fler tycker som Anders Borg, att det är färdigreformerat. Det avspeglar sig i vad partiledarna pratar om, och därmed vad ledarsidorna intresserar sig för. Ledarsidorna är i hög grad i händerna på det allmänna politiska samtalet, säger PM Nilsson.
PM Nilsson tycker det är bra att undersökningen av ledarsidorna genomförts. En slutsats är att ledarsidorna är mer nyhetsstyrda än man kan tro och styrs av vad läsarna för tillfället är intresserade av. Det gäller även för Dagens Industri menar PM Nilsson, men då gäller det ekonomiska nyheter.
– Vår läsarkrets är intresserade av frågor som fastighetsskatt och bolagsskatt.
Är det alltså så att ledarsidorna snarare följer den rådande debatten än att de sätter agendan med nya frågor?
PM Nilsson menar att de visst försöker och kanske kan vara agendasättande, men att det nog är andra som har mer tyngd.
– De stora aktörerna är extremt viktiga för vad som diskuteras, som de stora partierna och arbetsmarknadens parter.
– Vår ledarredaktion har ett knippe frågor som vi prioriterar och som vi ska komma tillbaka till hela tiden, exempelvis företagens villkor, internationalism, frihet, miljö och klimat. Vi använder dagshändelserna som en slags fond för att lyfta fram de här frågorna.
– Min erfarenhet är att det sällan finns en sådan egen agenda på nyhetsredaktionerna.
Upplever du då att ni kan sätta agendan?
– Ja, ibland. Men det är försåtligt att bedöma sin egen betydelse och det är lätt att överskatta den. Om man hittar bra argument i en fråga som är aktuell, då kan man påverka. Det hänger på argumentens styrka.
– Vi började tidigt med klimatspåret. Det får inte vara en vänsterfråga. Om vänstern får dominera klimatfrågan så kommer det att vara ett hot mot allt som företagen tror på. Det måste vara en fråga som företagen driver och som de borgerliga partierna driver. Det var vi tidigt ute med - nu instämmer alla. Beror det på Dagens Industri? Till en del. Men det beror också på en rad andra aktörer.
PM Nilsson ger inte mycket för att DI:s ledarsida skulle ha en mer aktiv närvaro på sociala medier i syfte att påverka, på exempelvis Twitter. Om man vill ha genomslag där ska det handla om islam eller invandring, menar han.
PM Nilsson dömer ut det så kallade GAL-TAN-perspektivet i svensk politik som ”barnsligt”, det vill säga fokus på kulturella värderingsfrågor som politiska skiljelinjer. I det ligger en kritik mot andra ledarsidor som han menar ägnar allt för stor vikt vid GAL-TAN- relaterade frågor.
– GAL-TAN kanske är underhållande, men hur gör man politik av det? Det är en olycka att vänster-högerkonflikten är försvagad till förmån för GAL-TAN.
Klart är att vinster, aktieutdelningar och andra ekonomiska frågor inte enkelt låter sig placeras in på GAL-TAN-skalan, vilken kan vara en förklaring till det svala intresset.
NMI: Ledarsidor måttligt intresserade av vinster och aktieutdelningar
