ARBETSKRAFTSINVANDRING

Kan förlora mer än var tionde medarbetare − ”Orimligt och orättvist”

Tio av städföretagets 90 anställda kan tvingas lämna sina jobb om regeringens höjda lönegolv blir verklighet. Att höja alla medarbetares löner är inte ett alternativ. ”Då kan vi stänga och slänga nyckeln”, säger grundaren Malin Waje.

Städföretaget Boleva har funnits i ungefär 17 år. Under de åren har företaget gått från att ha ett kontor i Göteborg till att nu ha fyra olika kontor utspridda över Västsverige. Behovet av företagets tjänster, som inkluderar såväl hemstädning som företagsstädning och trädgårdstjänster, är stort och numera har Boleva 90 anställda.

Succén har varit möjlig tack vare att företaget har kunnat anställa människor från hela världen, berättar företagets grundare Malin Waje.

− I början hade vi många från Balkan och Polen. På senare år har det kommit medarbetare från Ukraina, Argentina, Asien, Eritrea och Somalia, säger hon.

”Det är inte enkelt att få tag på pålitliga och bra medarbetare, så vi får titta på alla de möjligheter som finns.”

I dagsläget är tio av medarbetarna arbetskraftsinvandrare. Men det är medarbetare som sannolikt skulle behöva lämna landet om regeringens förslag om att höja lönegolvet till tio procent av svensk medianlön blev verklighet.

Högt över kollektivavtalen

Men redan det lönegolv på 80 procent av medianlönen, som infördes i höstas, påverkade företaget.

− Det ligger ju högt över avtalsenliga löner, säger Malin Waje.

Men den avtalsenliga lönen är räknad på en heltidstjänst. Många av dem som arbetar på Boleva kan eller vill inte jobba heltid av olika skäl. Det är inte ovanligt att medarbetarna jobbar deltid.

− Vi har anpassat procenten delvis efter hur mycket jobb det finns, delvis efter hur mycket de kan jobba.

Men genom en deltidslön blir det ännu svårare att nå upp till lönegolvet. Malin Waje påpekar att ett lönegolv dessutom riskerar att innebära att arbetskraftsinvandrarna, för att nå upp till regeringens krav, måste få en högre lön än andra medarbetare.

− Det är orimligt och minst sagt orättvist. Vi kan inte betala högre lön till dem som inte har sitt ursprung inom EU och lägre lön till de som är svenska medborgare eller som kommer från länder inom EU, säger hon och fortsätter:

− Om vi ska behöva höja alla på hela företaget, för att undvika orättvisan, då kan vi stänga och slänga nyckeln.

Svårt att hitta medarbetare i Sverige

Hon konstaterar att hon alltid söker personal i första hand i Sverige, men att det, trots arbetslösheten, är svårt att hitta medarbetare inom landet. Då får företaget söka sig utanför Sverige och även i tredje land. Men att anställa arbetskraftsinvandrare är inte det första hon gör – regelverket och administrationen är för krångliga.

− Det är inte enkelt att få tag på pålitliga och bra medarbetare, så vi får titta på alla de möjligheter som finns, säger hon. För oss är individerna och deras vilja att arbeta viktiga − inte var dom kommer ifrån.

Vad händer om lönegolvet höjs till 100 procent av medianlönen, det vill säga drygt 34 000 kronor?

− Då skulle alla de som jobbar här med arbetstillstånd få sluta. Då finns det ingen möjlighet för oss över huvud taget att ha dem kvar. Det är nästan inte möjligt med det lönegolvet som gäller nu. Det krävs mycket arbete på helger och kvällar för att kunna komma upp i den lönen som städare med avtalsenlig lön.

− Det är allvarligt. De har hem, arbeten och försöker bygga upp en tillvaro som är trygg. Vi har valt ut alla våra medarbetare med omsorg och lagt tid och pengar på utbildning för att kunna leverera en tjänst som våra kunder önska och som fungerar för våra medarbetare.

”Regeringen lägger en våt filt över hur vi ska jobba.”

Konsekvensen blir dessutom att företag får svårt att rekrytera nya medarbetare. Det skulle innebära att Boleva får tacka nej till uppdrag och inte växa i den takt som företaget har gjort och vill fortsätta göra, menar Malin Waje. Hon har många gånger försökt att anställa via Arbetsförmedlingen, men hennes erfarenhet är att det inte fungerar. Den kompetens Boleva söker finns inte där.

− Det är väldigt sällan jag hittar någon där. Det är kanske en på hundra.

Inte ett enkelt jobb

Hon påtalar att trots att städning räknas som ett enkelt jobb, så ställs det krav på medarbetarna.

− Vi ska bete oss på ett speciellt sätt och förstå vissa saker.

Olika regeringsföreträdare har upprepade gånger i samband med debatten om arbetskraftsinvandring påtalat att regeringen värnar den svenska modellen. Men det håller inte Malin Waje med om.

− Det är ju precis tvärtom. Det finns ingenting i det här som värnar den.

Hur viktigt är det för dig att ni har kollektivavtal?

− Det är jätteviktigt och ett stöd i verksamheten. Det gör att våra anställda känner sig trygga och att vi vet att vi gör rätt och sköter oss.

Vad tänker du om att regeringen sätter ett lönegolv?

− Det här är ingenting som ska toppstyras. Den svenska modellen går ut på att det är en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Följer företaget den överenskommelsen och har kollektivavtal med sitt fackförbund, så är det väl det som ska gälla? Men nu kommer staten och blandar sig i. Då blir det toppstyrt och regeringen lägger en våt filt över hur vi ska jobba, säger Malin Waje.

− Då är ju allt arbete som vi har gjort med fackföreningar och företag, där vi har arbetat fram avtal, som bortblåst. Vi har skapat bra arbeten med avtalsenliga löner, enligt lagar och regelverk. Vi arbetar hårt för att göra vårt företag till en bra arbetsplats där alla blir behandlade lika bra.

Malin Waje oroar sig för vad som kommer att hända med hela branschen om det blir svårare att anställa arbetskraftsinvandrare.

− Jag tror att det finns en stor risk att företag som inte har kollektivavtal kommer att fuska med systemet och på pappret betala ut 34 000 kronor, men sedan kräva att den anställde betalar tillbaka pengar. Det är obehagligt och väldigt tragiskt, säger hon.