EU:S FRAMTID

Charlie Weimers (SD): ”Avgörande att säkra tillgången på billig och säker el”

Sverigedemokraterna vill se mindre byråkrati, en reformerad klimatpakt och säkrad tillgång på el och kärnkraft, inte minst i form av strömlinjeformade regelverk för SMR. ”Det är en alldeles avgörande förutsättning för att den inre marknaden ska vara stark i framtiden”, säger Charlie Weimers, partiets toppkandidat i EU-valet, till TN.

Inför EU-valet den 9 juni intervjuar Tidningen Näringslivet samtliga toppnamn för de partier som i dag representerar Sverige i Europaparlamentet. Intervjuerna publiceras löpande.

Att stoppa maktöverföringen från medlemsstaterna till Bryssel. Det menar Sverigedemokraternas toppnamn Charlie Weimers är den i särklass viktigaste frågan inför EU-valet som äger rum den 9 juni.

– När britterna gick ur EU så borde det ha lett till självrannsakan, men i stället har EU kommit med över 10 000 för Sverige bindande regler och beslut och det är naturligtvis något som präglar allt från vardagslivet till företagandet.

Efterfrågar nationell vetorätt

Enligt Charlie Weimers finns det ”starka krafter i Bryssel” som driver på för en europeisk finanspolitik, till exempel genom avskaffandet av vetorätten vad gäller EU:s budget.

– Om det skulle förverkligas blir Sverige en slags nordlig skatteprovins med samma makt som ett tyskt Bundesland. Det tror vi vore väldigt väldigt negativt.

Finns det något område där du anser att det är extra viktigt att Sverige inte förlorar sin självbestämmanderätt gentemot EU?

– Ja, det är ju EU-budgeten och skattefrågorna i centrum. Sedan har vi flera andra områden som är av stor betydelse för Sverige, men där vi redan i dag saknar vetorätt, som migrationsvolymer och klimatpolitiken. Inte minst skogsfrågorna som vi aldrig på demokratisk väg har avyttrat oss makten över, men som EU nu går in och bestämmer med stöd av ett beslut i domstolen.

”När britterna gick ur EU så borde det ha lett till självrannsakan, men i stället har EU kommit med över 10 000 för Sverige bindande regler och beslut och det är naturligtvis något som präglar allt från vardagslivet till företagandet.”

De senaste 15 åren har EU:s ekonomi halkat efter både USA:s och Kinas, och nu påtalas allt oftare behovet av att öka EU:s konkurrenskraft. Även på det temat tycker Charlie Weimers att det vore på sin plats med en titt i backspegeln.

– Europeiska politiker måste ju bedriva en regelrätt självrannsakan här. För 20 år sedan talade Barroso och kommissionen om Lissabonstrategin. Den vill man helst inte höra någonting om i Bryssel i dag för den misslyckades ju kapitalt. Vad som behövs är ett sundare förhållningssätt till politikens roll.

Lissabonstrategin beslutades av EU:s regeringar år 2000 och gick ut på att EU senast år 2010 bland annat skulle vara den mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomin i världen. De konkreta målen var bland annat en ökad sysselsättningsgrad och att anslagen till forskning och utveckling skulle öka. Enligt sajten Europaportalen råder det delade meningar om ifall strategin var lyckad eller inte, men 2010 kunde det konstateras att inga av de viktigaste målen hade uppnåtts.

Vad tycker du är det viktigaste att göra för att öka Europas konkurrenskraft?

– Vi politiker ska sätta ramarna, vi ska inte bestämma hur man ska nå olika mål. Innovation och teknikutveckling är något som sköts bättre av företagen än av Bryssel. Det andra som EU behöver göra är att inrätta en ny industristrategi, det hoppas jag att nästa EU-kommission tar tag i. En industristrategi som inkluderar en fullständig genomgång av EU-lagstiftningen i syfte att röja upp i regeldjungeln, och som ofta främjar handeln med nya marknader i stället för att dela ut statliga subventioner. Det tredje, som är en alldeles avgörande förutsättning, är att vi säkrar tillgången på billig och säker el. Och för att det ska vara möjligt måste kärnkraften ges samma förutsättningar som övrig fossilfri produktion.

”En in, två ut” vid varje ny rättsakt

Generellt sett tycker Charlie Weimers att EU behöver minska på byråkratin, som han menar bara blir ”värre och värre”.

– Vi har två konkreta förslag som vi skulle vilja se att nästa kommission implementerar utöver då den fullständiga genomgången av lagstiftningen, och det är då principen ”en in, två ut”. Alltså för varje ny rättsakt så ska man avskaffa två befintliga rättsakter. Och för det andra vill vi se en solnedgångsklausul, för att undvika en ackumulation av lagstiftningsparagrafer på det viset som vi sett under de senaste årtiondena.

Borde företagen få mer att säga till om när det kommer till ny EU-lagstiftning?

– De stora företagen har redan god insyn i EU:s processer genom den ekonomiska sociala kommittén och inte minst inom de olika förfaranden som kommissionen har vid nya förslag. Men de små företagen och de nystartade företagen, de saknar röst i Bryssel. Och det är viktigt att tillvara dem.

Hur vill du utveckla EU:s inre marknad?

– Vi tycker att den inre marknaden är väldigt viktig för Sverige som ett exportberoende land och vi ser en väldigt stor potential i att minska handelshindren inom ramen för den. Det borde ju vara kommissionens primära uppgift. Men det har man inte alls fokuserat på under den här mandatperioden utan i stället så har man infört ny och ofta väldigt kostnadsdrivande lagstiftning inte minst i klimatets namn.

”För att den inre marknaden verkligen ska vara en stark och positiv kraft ur ett svenskt perspektiv så måste vi framför allt säkra tillgången på el.”

Charlie Weimers ser dels ett behov av att se över befintliga handelshinder i medlemsländerna, något han menar skulle skapa möjligheter för svenska företag, och dels ett behov av att kontrollera så att alla länder verkligen följer de regler som gäller.

– Men för att den inre marknaden verkligen ska vara en stark och positiv kraft ur ett svenskt perspektiv så måste vi framför allt säkra tillgången på el. Där ser vi ju nu stora mörka moln vid horisonten för ett land som Tyskland, där tyskt näringsliv ifrågasätter huruvida landet kommer att vara en motor i Europas ekonomi i framtiden, säger han, och tillägger att många tyska företag överväger att lägga ner verksamheten alternativt flytta den till andra länder.

– Mycket beror det på en fullständigt huvudlös energipolitik som upprepas på europeisk nivå när man helt enkelt förfördelar kärnkraften inom ramen för taxonomin.

Sverigedemokraterna vill att kärnkraften framgent får en helt annan status i EU.

– Förvisso finns själva kärnkraftskategorin med i kategorin temporärt hållbara verksamheter men hela värdekedjan runt kärnkraften måste naturligtvis in i kategorin permanent hållbar för att möjliggöra långsiktiga investeringar i den verksamheten, säger Charlie Weimers, och fortsätter:

– Och det är samma sak med utvecklingen av de små modulära reaktorerna. Här måste EU strömlinjeforma sina regelverk, inte minst vad gäller finansiering för att påskynda utvecklingen och produktionen av små modulära reaktorer. Det är en alldeles avgörande förutsättning för att den inre marknaden ska vara stark i framtiden.

”För mig är teknikneutralitet ett honnörsord. Men i Bryssel har det blivit en svordom och det är djupt problematiskt, det måste vi ändra på.”

Och på temat kärnkraft passar Charlie Weimers på att nämna att han anser att EU:s klimatpakt måste göras om. Han ser framför sig att Sverige knyter band till kärnkraftförespråkande länder som Frankrike för att tvinga kärnkraftsmotståndare som exempelvis Tyskland att acceptera att EU-finansiering ska kunna gå även till kärnkraft.

Är det ett exempel på hur politiker kan skapa ramar för att möjliggöra för företag att driva på omställningen?

– Ja, för mig är teknikneutralitet ett honnörsord. Men i Bryssel har det blivit en svordom och det är djupt problematiskt, det måste vi ändra på.

Vad tycker du och Sverigedemokraterna om att ge statliga subventioner till enskilda företag, till exempel i syfte att främja klimatomställning eller för att förbättra Europas säkerhet?

– Jag ser ju kraftproduktion som en grundläggande del i den internationella infrastrukturen och att exempelvis ha statliga garantier vad gäller försäkringar och på så sätt möjliggöra uppförandet av nya anläggningar, det ser jag som fullt legitimt. Men utifrån principen om teknikneutralitet då förstås. Är det kostnadseffektivt och det leder till en högre grad av fossilfrihet, då är det bra.

– Men generellt anser jag att den utveckling vi har sett sedan britternas utträde, med Tyskland och Frankrike som går i bräschen för mer av statliga subventioner, är djupt skadlig. Det blir helt enkelt inte bra när politiken pekar ut vinnare och förlorare utan det är marknaden som ska göra det.

Ratar ”symboliska men dyra” åtgärder

Charlie Weimers anser att EU:s mål måste vara att klara av den gröna omställningen med bibehållen levnadsstandard, vilket han menar görs bland annat genom att främja optimal resursanvändning och att arbeta för strömlinjeformade europeiska regelverk.

– Men det handlar också om att avstå från symboliska men dyra åtgärder. Ett berömt exempel är ju att Tyskland spenderade tusen miljarder kronor på subventioner till solkraft och nu är den verksamheten utflyttad till Kina.

Han nämner även ett nyligen antaget förslag som går ut på att alla länder i EU ska sänka energiutsläppen från fastigheter med en viss procent, trots att utsläppen ligger på olika nivåer i olika länder.

– Är det inte bättre då att vi satsar de resurserna på att renovera de fastigheter i Europa där det är mest energiläckage? Den typen av frågeställningar måste EU kunna klara av att hantera utan att landa i de här dyra symboliska lösningarna. Annars kommer den gröna omställningen att ske på bekostnad av vår levnadsstandard, det är jag helt säker på.

Hoppas på M- och KD-samarbete högerut

I en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort framkommer det att en majoritet av svenska företag är osäkra eller kritiska till hur väl de svenska parlamentarikerna representerar deras intressen i Europaparlamentet.

Finns det något som du ser att ni kan göra annorlunda framåt?

– Det har ju varit en majoritet i Europaparlamentet som ofta har förlitat sig på den gröna gruppen för att driva igenom ny lagstiftning och då blir det fler regleringar och inte så mycket företagarfokus. Det jag hoppas på nu är en mitten-högermajoritet som har en positiv syn på entreprenörskap och företagande och en kritisk syn på byråkratistorlek. Jag tror att en sådan förändring i rätt riktning kan vara möjlig, men det är Moderaternas och Kristdemokraternas partigrupp EPP, som är den största i parlamentet, som sitter på nyckeln här. Det är upp till dem att välja att samarbeta högerut i stället för vänsterut.

Varför ska man som företagare rösta på Sverigedemokraterna i EU-valet 2024?

– Vi är det parti som hårdast av alla försvarar en rimlig användning av svenska skattemedel, säger Charlie Weimers och tillägger att hans parti i en undersökning av sajten Brussels Report också rankats som det mest frihandelsvänliga.

– Det tycker jag är två goda anledningar att rösta på Sverigedemokraterna i EU-valet.