DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Företagare: Så skapas ett bättre företagsklimat

Vad kan kommunerna göra för att förbättra förutsättningarna för att driva framgångsrika företag? Svaren kommer den 21 maj när den första delen i Svenskt Näringslivs undersökning Lokalt företagsklimat presenteras.

Många engagerade företagare är delaktiga i det påverkansarbete som sker för att förbättra kommunernas företagsklimat. Vid Svenskt Näringslivs SME-kommittés sammanträde den 11 april berättade tre ledamöter om hur de jobbar för att hjälpa kommuner att förbättra förutsättningarna för att driva framgångsrika företag.

Något som ofta fungerar väl är när företagare berättar om regelverk som krockar, vilka konkreta problem som undermåligt utförd tillsyn ger samt om den sammanlagda mängden byråkrati och avgifter som kommunens olika förvaltningar lägger på de enskilda företagen.

I Stockholm sker fortlöpande dialoger med kommunstyrelsernas ordförande respektive kommundirektörer om ämnen såsom serviceinriktad myndighetsutövning och de lyfter helst exempel på både sådant som fungerar bra och annat som med fördel kan bli bättre.

– Jag upplever att tjänstemännen lyssnar aktivt och det sker ofta att de efteråt kommer fram och ställer fler detaljerade frågor. Intresset är dessutom större nu än för några år sedan och många fler vill exempelvis göra företagsbesök. Vårt upplägg är att åka ut tillsammans med en företagare som inte är verksam i just den kommunen vi besöker för att kunna tala mer fritt, berättade Olle Karstorp som är regionchef för Svenskt Näringslivs kontor i Stockholm och Gotland.

En företagare som följt med Olle Karstorp på några kommunbesök är Stefan Fritzdorf, som driver Bageri Passion AB i Stockholm. Han är också ledamot i SME-kommittén.

– Jag vill att de ska lyssna på mig och inse att företagare vill göra rätt, men att de måste göra det enklare för oss att lyckas med det. Det känns emellanåt som att de utgår från att vi företagare försöker mygla, så jag försöker förklara att de måste ge oss en rättvis spelplan för att vi ska kunna göra saker på rätt sätt. Ofta är det alldeles för krångligt att komma fram till ’rätt’ tjänsteman och man blir hänvisad till många olika förvaltningar. Ibland säger jag att jag som företagare med två års bageriutbildning förväntas behärska deras sammanlagda utbildningar på kanske 15 år. Det är ett argument som brukar bita.

Värnamo kommun har under en lång tid rasat neråt i rankingen i lokalt företagsklimat, trots att de har många starka bolag speciellt inom tillverkning. Anna Gillek, Svenskt Näringslivs regionchef i Jönköpings län, menar att det gick att likna kommunen med den berömda “feta katten”.

– Kommunalråden gjorde knappt ens företagsbesök, lyssnade knappt på vad företagen sa och insåg inte att det faktiskt fanns problem i deras service gentemot företagen. Nu har det skett förändringar i det politiska styret och vi hoppas att det ska leda till en positiv förändring och ett större intresse för allt det som företagen i länet faktiskt bidrar med.

Anton Svensson är engagerad företagare, och ledamot i SME-kommittén, som driver tillverkningsföretaget Ewes. Anton deltar ofta och engagerat i möten med kommunen.

– Jag som inte är särskilt beroende av kommunen för tillstånd eller liknande har det mycket lättare att framföra tuffa synpunkter än en företagarkollega som har motsatt situation. Jag försöker också alltid både representera mig själv och mitt företag och samtidigt företräda den samlade rösten för små- och medelstora företagare, så de förstår att det är ett och samma budskap. Det är också väldigt bra att träffa de styrande politikerna ihop med regionchefen för Svenskt Näringsliv; de är bollplank, har fakta och de kan ta debatten i frågor som företagaren kanske inte är bekväm med. Så jag vill gärna uppmuntra fler företagarkollegor att göra så här, det är kul och det är viktigt.

En djungel av tillstånd och tillsyn. Så beskriver Lena Kempe som driver besöksnäringsföretaget Daftö i Strömstad. Eftersom anläggningen innehåller hotell, stugby, camping, butiker, restaurang, gästhamn, biltvätt, nöjespark och resort är det en enorm mängd olika regler och tillstånd hon har att förhålla sig till.

– Regelkostnaden är höga, förra året landade den på 340 000 kronor bara till kommunen. Tillsynen landade på 100 timmar. Ovanpå detta är det ofta tillkommande kostnader för att ta fram underlagen; tjänster som måste köpas in. Men minst lika illa är det att man som företagare ska kunna ha koll på alla regler, som ofta ändras lite då och då. En del tillsyn faktureras i förväg, annat inte. Viss tillsyn faktureras varje år men själva tillsynen sker bara vart fjärde. Så vem avgör vad som egentligen är rimligt?

En fråga som ofta lyfts av företagare gäller hur mycket synpunkter de egentligen vågar ha offentligt. Kan det bli repressalier från kommunerna om de upplevs för gnälliga? Kommer det att drabba dem i ett senare skede när de behöver söka något tillstånd eller liknande?

Svaret är inte givet, men båda parter – näringsliv och kommuner – bör ha som ambition att det ska kännas tryggt och rätt att komma med synpunkter, konstruktiv kritik och förbättringsförslag. Hur kan annars kommunen bli varse om vad som behöver förbättras?

En väg som flera företagare menar har visat sig vara ganska framkomlig är att ställa konstruktiva frågor, som att varför det sker en viss åtgärd och hur kan det underlättas, samt också som ovan nämnt att måla en tydlig bild av problematiken med konkreta exempel. Dialog och lyhördhet, med andra ord, är en av vägarna till ett bättre lokalt företagsklimat.