EU:S FRAMTID

Tomas Tobé (M): "Ett rödgrönt Europa är ett dött Europa”

Om det de facto finns subventioner borde de i högre utsträckning komma svenska företag till del, anser Tomas Tobé, Moderaternas toppnamn inför årets EU-val. Bild: Moderaterna, Ermindo Amino, AP Images for Avaaz

Moderaterna vill bland annat trappa upp kampen mot kriminella och sätta EU:s konkurrenskraft i fokus. ”Driver man att det enda som är viktigt är sänkta utsläpp, då jagar vi ut produktion och industri från Europa", säger Tomas Tobé, partiets toppnamn inför EU-valet, till TN.

Inför EU-valet den 9 juni intervjuar Tidningen Näringslivet samtliga toppnamn för de partier som i dag representerar Sverige i Europaparlamentet. Intervjuerna publiceras löpande.

Den 9 juni är det dags för Europa att rösta fram ett nytt parlament, och för Moderaternas toppkandidat Tomas Tobé råder det ingen tvekan om vilken fråga som är den absolut viktigaste inför årets val.

– Att stoppa den fria rörligheten för kriminella eftersom den organiserade brottsligheten utför ett så stort hot mot människor och företag, säger han till TN.

– Vi behöver införa en europeisk specialpolis som stoppar vapen och droger från att flöda fritt över Europa, och som också punktmarkerar de gängkriminella. Vi vill också dra in den fria rörligheten för personer som ingår i ett kriminellt nätverk.

Bara i Sverige kostar brottsligheten företagen minst 100 miljarder kronor om året, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv. Och att motarbeta de kriminellas framfart i Europa skulle både hjälpa unionens företag och bidra till att stärka EU:s konkurrenskraft, resonerar Tomas Tobé.

Och det sistnämnda är minst sagt angeläget. Det senaste decenniet har EU:s ekonomi halkat efter både USA:s och Kina:s, och nu varnar allt fler för riskerna med att allt färre verkar vilja investera i EU.

– EU måste för det första få krisinsikt. Det här är väldigt allvarligt mot vårt välstånd nu och för framtida generationer. Därför behövs fler frihandelsavtal, en fördjupad inre marknad och ett radikalt minskat regelkrångel. Det är inte subventioner eller statsstöd eller mer byråkrati som bygger tillväxt i Europa, säger Tomas Tobé.

Finns det några särskilda delar som ni anser är extra viktiga att se över?

– Vi behöver säkerställa att vi faktiskt sluter fler frihandelsavtal, vi bygger väldigt mycket av vårt välstånd i Sverige på det. Vad gäller den inre marknaden så har vi till exempel 6 000 reglerade yrken, här behöver vi liberalisera. Och sen måste vi få ner regelkrånglet. Jag tycker till exempel att GDPR är ett exempel på något som verkligen drabbar företagare och där måste vi ta till förändringar.

Mer frihandel och mindre regelbörda

Det är politikens roll att sätta ramar som gör det möjligt för företag att växa, menar Tomas Tobé.

– Det som har byggt det välstånd vi har i Europa, det är människor och företag. Att vi började handla med varandra och att vi har en stark inre marknad. Men den senaste tiden har EU fokuserat mer på att reglera företagande och här behöver vi få till en väldigt stor förändring.

Hur skulle det kunna gå till?

– Vi driver att för varje ny regel så ska man ta bort två. Eftersom vi redan i dag har en så omfattande regelbörda så kommer det inte att räcka med en regel in och en regel ut om man vill uppnå en betydande förändring. Utan vi har sagt en regel in, två regler ut. Då skulle det på riktigt bli något som företagare i sin vardag kommer att märka av.

– Det är väldigt ofta som politiker talar generellt om detta, och det finns alltid en byråkrat som kan försvara varenda regel vi har. Men sätter du en princip som innebär att inför du en ny regel så måste du ta bort två, då kommer det att hända saker.

Vilken tycker du och Moderaterna är den absolut viktigaste frågan för att möjliggöra tillväxt?

– För svensk del tror jag att frihandeln är allra viktigast. Men det finns som sagt också större möjligheter med den inre marknaden.

Ofta nämns entreprenörskap och innovation som exempel på saker som ska lyfta Europas konkurrenskraft. Tomas Tobé anser att EU generellt behöver satsa mer på spetsforskning. Inte minst inom AI, som han menar är ett av de områden där Europa halkar efter USA.

”Jag tror att om vi har för höga skatter generellt i Europa så kommer vi efter som kontinent jämfört med USA.”

Han förespråkar också lägre skatter som en väg till ökad konkurrenskraft.

– Det är så klart till stor del nationell kompetens när det kommer till skatter och så ska det vara också. Men det är inte oviktigt. Ska vi på riktigt underlätta entreprenörskap och innovation så kan vi absolut satsa mer på forskning från EU:s sida och vi kan minska på byråkratin. Men vi behöver också få till ett lägre skatteklimat, säger han och fortsätter:

– Jag tror att det är väldigt viktigt att även om inte EU ska besluta om vilka skatter vi har i Sverige, så tycker jag att för Europa så är det här inte en oviktig diskussion. Jag tror att om vi har för höga skatter generellt i Europa så kommer vi efter som kontinent jämfört med USA.

Ja, det har vi ju i vissa delar redan gjort?

– Ja, och det är det jag menar med att det saknas krisinsikt. Nu talar många om att vi behöver stärka EU:s konkurrenskraft, men då behöver man också fundera på vad som bygger den. För de politiska förslag som jag än så länge har hört handlar mer om bidrag till företag eller mer subventioner. Jag tror i grunden att det vi har lärt oss av historien om fri företagsamhet också är receptet för framtiden.

”Jag önskar att jag kunde vara hoppfull här och säga att subventionerna kommer att strykas men jag tror inte att det är realistiskt. Och då tycker jag att vi ska ha en strategi som är att ja, vi ska vara tuffa och bekämpa det i så stor utsträckning som möjligt, men där vi inte lyckas hela vägen, då ska vi se till att också gynna svenska företag.”

En annan framgångsfaktor för ökad konkurrenskraft brukar tillskrivas att Europa kan bli ledande inom den gröna omställningen. Samtidigt riskerar vissa av EU:s klimatåtgärder att stå i vägen för näringslivet och tillväxten.

– Här har vi en stor, politisk konflikt. Och jag skulle säga att ett rödgrönt Europa, det är ett dött Europa. Det vill säga, driver man att det enda som är viktigt är sänkta utsläpp, då jagar vi ut produktion och industri från Europa. Här måste man hitta en politik som kombinerar sänkta utsläpp med ökad tillväxt, säger Tomas Tobé.

– Jag upplever att väldigt många företagare i Sverige är moderna och att de absolut vill vara med på mycket av klimatomställningen, men vi kan inte lägga krokben för oss själva genom att sätta upp så höga krav att man inte hinner ställa om, utan att man i stället tvingas flytta produktion utanför Europa. Det är inte bra för jobben och företagandet i Sverige och Europa men det är inte heller bra för klimatet.

Hur ser ni på statliga subventioner till företag, till exempel i syfte att skynda på den gröna omställningen?

– Vi är i grunden väldigt skeptiska och tror inte att det är det som kommer att bygga välståndet i Europa framåt. Men är det som så att det finns medel så ska de också kunna gå till svenska företag. Sverige har varit väldigt skeptiska i många år, men helt ärligt så existerar det väldigt mycket subventioner till företag och är det som så att de de facto finns så måste de också kunna gå till svenska företag. Annars blir det ju också en dålig konkurrens.

– Jag önskar att jag kunde vara hoppfull här och säga att subventionerna kommer att strykas men jag tror inte att det är realistiskt. Och då tycker jag att vi ska ha en strategi som är att ja, vi ska vara tuffa och bekämpa det i så stor utsträckning som möjligt, men där vi inte lyckas hela vägen, då ska vi se till att också gynna svenska företag.

Vill se ny strategi för att gynna svenska företag

Med tanke på att vi från svenskt håll har varit skeptiska till subventioner, har det också funnits en tendens av att inte bry sig så mycket om ifall medlen kan komma svenska företag till del, menar Tomas Tobé.

– Så här skulle jag vilja se både en tuffare linje och en ny strategi som kan gynna svenska företag, säger han, och fortsätter:

– Kopplat till klimatomställningen ser vi till exempel hur tysk industri i grunden får extremt stora stöd, både nationellt och från europeisk nivå. Och Tyskland är viktigt för oss, jag har inga problem med att det går bra för tyska företag. Men det är klart att jag bryr mig väldigt mycket om våra svenska företag också.

Vad är i så fall problemet med subventioner?

– Jag har själv varit företagare och jag kan tillstå att det absolut kan finnas brister i kapitalförsörjning hos en del nya idéer kring entreprenörskap, och där kan vi absolut diskutera offentliga medel. Men min erfarenhet är att det aldrig är subventioner eller politiker som beslutar fram framgångsrika företag. Det är människor som gör det utifrån att man möter en efterfrågan från människor, och det tror jag att vi ska hålla fast vid.

– För vore det som så att politiska beslut och subventioner vore vägen framåt så… ja, den politiska idén är prövad. Det är i grunden socialism och den tror vi inte på.

Krav på konkurrenskrafts-perspektiv

I mätningar som Svenskt Näringsliv har gjort larmar framför allt små och medelstora företag om att det är svårt att navigera i den byråkrati och regelbörda som drabbar den som är verksam i EU. Tomas Tobé är medveten om problemet, men påminner om att Sverige är ett av de länder som enligt honom tjänar allra mest på EU-samarbetet, och att reglerna troligtvis hade varit betydligt krångligare om det inte hade funnits någon gemensam inre marknad.

– Fördelen är att svenska företag är väldigt snabba på att anpassa sig, vilket gör att vi springer lite fortare än många andra.

Borde man skapa fler möjligheter för företag att tycka till, till exempel när nya lagar ska tas fram?

– Vi moderater har nu drivit igenom att varje nytt förslag från kommissionen också måste analyseras utifrån vad det betyder för konkurrenskraften. Det är helt nytt. Tidigare har man varit väldigt van vid att göra konsekvensanalyser kring vad ett förslag kan betyda för till exempel jämställdheten eller klimatet. Men nu kommer man alltså för första gången att också behöva ta ställning till vad förslaget betyder för konkurrenskraften. Och det är ju för att också få in näringslivets perspektiv.

– Jag tror att det hade varit bra om vi hade haft mer av det till exempel i mycket av den klimatlagstiftning som kommit fram. Vi vill ju säkerställa att vi når våra klimatmål men vi vill också göra det på ett sätt som säkerställer att vi har kvar våra företag i Sverige och Europa. Och det är just det här perspektivet som behövs. Jag skäms inte för vad vi Moderater har gjort här i parlamentet, vi har röstat på det sätt som vi tycker är rätt utifrån våra värderingar. Men jag tror nog att vi hade upplevt att vi hade varit hjälpta av att det inte bara hade varit miljöorganisationers perspektiv som kom in i lagstiftningar.

Kravet på att nya förslag ska analyseras utifrån vilken effekt de kan få för EU:s konkurrenskraft ska enligt Tomas Tobé gälla från och med nästa mandatperiod.

Varför ska man som företagare rösta på Moderaterna i EU-valet 2024?

– Man kan lita på Moderaterna. Vi har alltid stått upp för den fria företagsamheten både i Sverige och i Bryssel och det kommer vi att fortsätta göra.

Snabbfrågor till partiernas toppnamn inför EU-valet

Ska Sverige gå med i euron?

– Ja, fast det måste finnas en stark majoritet hos svenska folket, vi måste också utreda för- och nackdelar. Men Moderaterna var för när vi folkomröstade förra gången och vi har sagt att det kan vara hög tid att titta på frågan igen. Och är det så att vi får ett starkt folkligt stöd så tycker jag att den dörren ska hållas öppen.

Blir Ukraina nästa EU-medlem?

– Jag hoppas det, men jag tror att det är en lång bit kvar. De behöver göra flera reformer innan de motsvarar de krav som vi ställer upp för medlemsländer.

Ska EU slopa kravet på enhällighet i ministerrådet?

– Nej, vi ska inte skapa möjligheter för nya EU-skatter.

Ska EU tillåta subventioner till enskilda företag?

– Generellt sett inte men existerar de så ska de i ökad utsträckning gå till svenska företag.

Ska Ursula Von der Leyen få fortsätta som EU-kommissionens ordförande?

– Ja, fast den här gången med ett mycket tydligare krav på att stärka EU:s konkurrenskraft. Där har hon inte levererat under den här mandatperioden.