DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Branschen: Nu måste flygskatten bort – ”Olämplig”

Flygskatten var olämplig redan när den infördes och pengarna hade istället kunnat finansiera flygets omställning. Att regeringen nu öppnar upp för sänkning är inte tillräckligt, menar kritiker. ”Flygskatten är exempel på en fiskal skatt som införts med miljömotiv och som bör avskaffas snarast", säger skattejuristen Robert Lönn till TN.

Flygskatten har sedan den infördes 2018 varit starkt kritiserad av flygbranschen för att vara fiskal och inte relaterad till utsläppen, vilket snedvrider konkurrensen och inte ger incitament till omställning.

– Det har blivit väldigt tydligt för allt fler att flygskatten var olämplig redan när den infördes och det är den fortfarande. Faktum är att vi nu ser att den är direkt skadlig för tillgängligheten. Flygskatten har sedan den infördes dragit in nära sex miljarder kronor till statskassan från svenska passagerare. Det är pengar som flygnäringen gått miste om och som hade kunnat användas för att finansiera flygets omställning, säger Fredrik Kämpfe, branschchef på Transportföretagen Flyg.

Flygskatten har dessutom vid flera tillfällen kritiserats från högersidan i politiken. Tidigare har Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lagt fram förslag om att antingen pausa eller avskaffa flygskatten. I en intervju med Dagens Industri inför valet 2018 sa dåvarande moderatledaren Ulf Kristensson:

– Om man röstar på Moderaterna ska man veta vad man röstar på, och då ingår att ta bort flygskatten. Det gäller både för att vi tycker att det är en dålig skattehöjning, men också för att jag vill ha riktig miljöpolitik, inte bara symbolpolitik som låter bra men som saknar effekt för ett bättre klimat, sa han i maj 2018.

”Flygskatten är exempel på en fiskal skatt som införts med miljömotiv”.

I slutet av april i år la regeringen fram ett förslag om att sänka flygskatten.

”Flygskatten infördes med syftet att minska flygets klimatpåverkan. Sedan införandet har dock skärpningar när det gäller EU ETS beslutats samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport (ReFuelEU Aviation) antagits”, skrev regeringen då i ett pressmeddelande.

Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv, menar att det är bra att regeringen vill sänka flygskatten, men att skatten snarare bör avskaffas helt.

– Skatter som införts med miljöargument måste vara ändamålsenliga och ha avsedd styreffekt. Flygskatten är exempel på en fiskal skatt som införts med miljömotiv och som bör avskaffas snarast på grund av bristande funktionalitet och miljöstyrning, säger han.

– Att ta steget fullt ut och avskaffa flygskatten skulle ytterligare stärka konkurrenskraften för flygplatser och flygföretag som är verksamma i Sverige, men framförallt stärka tillgängligheten vilket är viktigt för näringslivet.

Framöver kommer flygsektorns kostnader öka markant, visar beräkningar från Transportföretagen. Indexuppräkningen av flygskatten, betalningen för utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem, EU:s inblandningsplikt för flygfotogen (ReFuelEU Aviation), kommer att medföra kostnadsökningar för det svenska flyget på minst 3,7 miljarder kronor år 2026 och 5,6 miljarder kronor år 2030 jämfört med 2019.

– Även om sänkningen av flygskatten kan innebära minskat skattetryck på cirka 870 miljoner kronor står branschen inför enorma kostnadsökningar som måste absorberas av flyget. Vi hissar röd flagg för alla styrmedel som inte bidrar till flygets omställning och där hör helt enkelt inte flygskatten hemma, säger Fredrik Kämpfe.

”Det är faktiskt en vanlig missuppfattning att flygskatten finansierar flygsektorns omställning”.

Han menar att flygskatten innebär att svenska flyget och de svenska flygplatsernas konkurrenskraft försämras samtidigt som klimatet inte blir bättre.

– Det är faktiskt en vanlig missuppfattning att flygskatten finansierar flygsektorns omställning. Men så är inte fallet. Flygskatten är en rent fiskal skatt på flygstolen, på ditt möte, på din semester, på företagens behov av att få in utländsk kompetens.

I vårändringsbudgeten lade regeringen fram en satsning på 1 miljard 35 miljoner kronor för att undvika de kraftiga avgiftshöjningar för flygbolagen inom det så kallade GAS-systemet som annars hade behövts.

– Det är naturligtvis välkommet, men här handlar det ju om att täcka ett pandemiunderskott, som inte flygets framtida passagerare ska behöva bära. Det är absolut ingen kompensation till flygbolagen, som en det vill få det att framstå som. De här pengarna kommer att användas för att balansera det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage, och inte till flygbolagen, säger Fredrik Kämpfe.

– Mycket återstår för att göra det svenska flyget mer konkurrenskraftigt, främst att lyfta bort flygskatten helt och hållet. Det svenska flyget är i ett mycket ansträngt läge med en sämre återhämtning än övriga Europa vilket delvis beror på att kostnaderna att flyga i Sverige är högre än i andra länder och leder till att svenskarnas avstånd till resten av världen blir längre.

En av de som var kritiska mot flygskatten innan den infördes var Runar Brännlund, professor emeritus på Handelshögskolan vid Umeå universitet. Han har tidigare beskrivit flygskatten som politisk greenwashing.

– Det finns flera skäl till att jag har varit kritisk mot flygskatten. Framför allt handlar det om att den är verkningslös och ineffektiv, har han tidigare sagt till TN.

– Flyget ingår redan i det europeiska utsläppshandelssystemet vilket innebär att om vi flyger mindre på grund av en flygskatt så frigörs utsläppsrätterna. Detta innebär att utsläppen inte påverkas, de bara flyttas.