REGELKRÅNGLET

Myndighet kan stoppa juiceföretagets konkurs – men vägrar

Företaget Wellnox har vunnit i rätten och vädjat till Naturvårdsverket om att ändra en förordning som hotar hela verksamheten. Nu medger myndigheten att den kan ingripa, men skyller på minskade anslag. ”Det är ett riktigt fulspel av Naturvårdsverket”, säger företagets ägare Thomas Sjölander.

Tidningen Näringslivet har berättat om Norrköpingsföretaget Wellnox som tillverkar och säljer must, juicer och shots. Företaget har en storsäljare, en liten shot, som är helt avgörande för företagets affär. Wellnox omsättning är ungefär 35 miljoner kronor och den populära shoten på 65 milliliter står för 15-17 miljoner av den. Men när Sverige skärper reglerna för återvinning av dricksflaskor hotas inte bara den affären, utan hela företaget.

Det nya regelverket innebär att i stort sett alla dryckesflaskor ska in i pantsystemet. Men det går inte med Wellnox lilla shotflaska som mäter 33 millimeter i diameter. Dagens pantmaskiner klarar bara storlekar över 45 millimeter.

Enligt vd:n Thomas Sjölander kan det betyda att företaget tvingas i konkurs.

Kritiken har varit hård mot Naturvårdsverket, men nu ökar också trycket på klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att agera i frågan. Faktum är att det är en förordning som tagits fram på regeringsnivå (förra S-regeringen). Då är det också regeringen som ska ändra den.

– Det är ändå regeringens uppgift att ändra förordningen, om man finner att det ska göras. Det handlar om en grundläggande uppdelning mellan regeringen och Naturvårdsverket som förvaltningsmyndighet, säger Torvald Larsson, universitetslektor i offentlig rätt på Lunds universitet.

Samtidigt kan Naturvårdsverket skicka en hemställan om att regeringen kan ordna med undantag till reglerna, vilket bekräftas av myndigheten själv. Men i och med att Naturvårdsverket har tvingats genomföra omfattningar besparingar menar man på myndigheten att även en så liten arbetsuppgift är betungande. Det saknas personal, är argumentet.

De minskade anslagen till Naturvårdsverket har blivit till ett politiskt slagträ i miljödebatten där myndigheten, och särskilt vissa avdelningar inom den, har kritiserat regeringens politik. Arbetet med hållbar plastanvändning, genomförande av EU-direktiv om engångsplast och producentansvar för förpackningar och nedskräpning har fått stryka på foten, skriver bland annat Aktuell Hållbarhet. Myndigheten har aviserat att 65 personer av 780 anställda ska bantas bort.

– Att skylla på resursbrist är att använda ett företags existens som gisslan mot regeringen för att få ökade anslag. Det är ett riktigt fulspel av Naturvårdsverket. Att skriva en hemställan ingår i deras uppdrag om de anser att det behöver göras, säger Thomas Sjölander, som lägger till att allt förarbete är gjort. Alla fakta finns redan på bordet för att en hemställan ska kunna skrivas.

Romina kunde ha varit tydligare

I en fråga till Romina Pourmokhtari (L) den 20 mars undrade riksdagsledamoten Mattias Ottosson (S) vad regeringen gör för att hindra att Naturvårdsverket förbjuder företagets produkt. I Romina Pourmokhtaris svar bollade hon över ansvaret till Naturvårdsverket och tryckte bland annat på att hon har bett myndigheten att följa införandet av förordningen:

”Regeringen har också gett Naturvårdsverket ett särskilt uppdrag om förordningen om producentansvar för förpackningar där dessa bestämmelser finns. Om Naturvårdsverket bedömer att det finns skäl för regeringen att göra ändringar i den eller annan lagstiftning, ska verket skyndsamt återkomma med sådana förslag”, skrev hon.

Men hon hade inte behövt vara så försiktig.

– Här kunde Romina Pourmokhtari tydligare ha uttryckt att reglerna är orimliga, om hon anser att så är fallet. Det kan hon säga utan att anklagas för ministerstyre, säger Torvald Larsson.

Han får stöd av Socialdemokraten och riksdagsledamoten Johan Löfstrand (S) som har engagerat sig i fallet de senaste månaderna.

– Jag tycker att regeringen i implementeringen av de här nya regelverken måste ta hänsyn till företag som finns på marknaden men också skapa regelverk som inte hämmar innovation och utveckling, säger han.

Viktig princip utmanas av verket

Det finns en rättssäkerhetsprincip som kallas proportionalitetsprincipen som är inskriven i svensk lag; den innebär att en myndighet bara får använda ingripande åtgärder mot en person eller företagare om skälen för dessa uppväger de besvär som åsamkas.

Man kan tycka att det är en självklarhet att regelverket är tillämpligt i Wellnox fall, men Torvald Larsson menar att det främst är när myndigheten tar ställning i dispensfrågan som proportionalitetsprincipen ska beaktas.

Wellnox har sökt om dispens ett antal gånger och fått godkänt, först i ett år, men sedan kortades det till ett halvår trots den knipa som företaget befinner sig i. Thomas Sjölander överklagade beslutet och nyligen tvingades Naturvårdsverket till reträtt efter ett domslut i Mark- och miljödomstolen. Det betyder att dispensen åter har förlängts till ett år.

I domen går det att utläsa att en proportionalitetsbedömning är rimlig att göra i dispensfrågan.

– Nu får vi se vad som händer när Wellnox skickar in en ny ansökan som ska gälla efter den nuvarande dispensen. Då får vi se om Naturvårdsverket tar intryck av domstolsavgörandet. Myndigheterna förväntas följa vad domstolarna säger, säger Torvald Larsson.

När det gäller frågan om vad Naturvårdsverket och regeringen kan göra för att ändra förordningen är det inte lika självklart med en proportionalitetsbedömning:

– Svenska förvaltningsmyndigheter har rättighet och skyldighet att göra en proportionalitetsbedömning när det gäller så här ingripande åtgärder. Förut var det mer en rättsprincip, men nu framgår det tydligt av lag. Men det finns ändå gränser för den här typen av proportionalitetsbedömningar. När det handlar om väldigt tydliga lagregler eller författningsregler, som i det här fallet, så är utrymmet att göra en sådan bedömning generellt mindre, säger Torvald Larsson.

Möjligheten att skicka hemställan nämns inte explicit

Johan Löfstrand har tillsammans med partikollegorna Mattias Ottosson och Malin Larsson sett till att Wellnox fall har tagits upp i Naturvårdsverkets insynsråd för att öka pressen på myndigheten.

När Naturvårdsverket efter mötet sammanfattar sin inställning i ett PM trycker man åter på att det är regeringen som kan ändra förordningen: ”När den europeiska förpackningsförordningen kommer förväntar vi oss att det är upp till medlemsländerna att besluta om undantag för mindre flaskor. Det måste dock utredas och tas fram lagstiftning av Regeringskansliet.”

Men att myndigheten själv kan skicka en hemställan till regeringen nämns inte i PM:et. Däremot skyller man åter på krympande resurser: ”Det är samtidigt en påtaglig utmaning att just detta verksamhetsområde är en av de verksamheter vi för närvarande behöver minska på med anledning av den aviserade sänkningen av myndighetens anslag de kommande åren”.

När det gäller dispensen stänger myndigheten i PM:et igen den dörr som har öppnats efter domen i förra månaden: ”Nu har de alltså till slutet av 2024 på sig att hitta en lösning som kan ingå i retursystemet”, konstateras krasst.

Uppmaningen: Ge längre dispens

Johan Löfstrand menar att målet är att Wellnox ska in i retursystemet, men det bygger på att maskinerna kan ta emot de mindre flaskorna. Det kan ta år. Och översynen av regelverket kan ta år. Myndigheten måste ta hänsyn till det när bolaget tar ställning till kommande dispensansökan:

– Min uppfattning är att domstolens beslut tydliggör att man nu inte ska utgå från att Wellnox tidigare har fått en dispens som nu löper ut, utan man ska se vad konsekvenserna blir av att man inte ger en fortsatt dispens. Jag gör precis samma tolkning som Torvald Larsson. Från Naturvårdsverkets sida borde man se till helheten, säger han.

– Det rimliga är att ge dispens fram till åtminstone 2027 då översynen är klar.