KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Södras nya storsatsning – därför fixar vi egen el

Industrijätten Södra konkurrerar på den globala marknaden med ett lågt CO2-avtryck som främsta konkurrensfördel. Nu storsatsar skogskoncernen på grön elproduktion i Mönsterås. ”Vi genererar spillvärme som vi vill ta tillvara på. Därför har det blivit naturligt att bli en elproducent”, säger platschefen Karin Dernegård till TN.

Södra Cell Mönsterås är en massafabrik som ingår i Södra som är Sveriges största skogsägarförening och en internationell skogsindustrikoncern. Fabriken ligger nordost om Mönsterås i Kalmar län och har en årskapacitet på cirka 750 000 ton. Dessutom är Södra Cell Mönsterås en stor energiproducent. Företaget är beläget i elområde 4 och elkrisen ställde högre krav på flexibilitet, berättar platschefen Karin Dernegård.

– Vi märkte att elpriserna och naturgaspriserna steg kraftigt efter Rysslands invasion av Ukraina. Det innebar att priserna på våra insatsvaror steg, men försäljningspriset på våra energiprodukter ökade också. Marknaden är mer volatil vilket gör att vi behövt vara mer flexibla så att vi kan stötta när det är väldigt höga priser och ett underskott på el, säger hon till TN.

”Känns bra att vi byter ut gammal teknik”.

Nyligen blev det klart att Södra gjort en ny storinvestering i Mönsterås i form av ett 145kV ställverk av gasisolerad typ (GIS).

– De flesta GIS-ställverk använder fortfarande SF6 som isolerande gas, men vi har valt att satsa på SF6-fri teknik, vilket jag är jätteglad för. Det känns bra att vi byter ut gammal teknik och fortsätter att investera i grön elproduktion i Mönsterås.

– För vår del så handlar det bara om att utnyttja de möjligheterna som vår typ av industri har. Vi har en energiintensiv verksamhet men vi genererar också spillvärme som vi vill ta tillvara på. Därför har det blivit naturligt att bli en elproducent.

I en ny rapport belyser Industriarbetsgivarna och Transportföretagen flera utmaningar för Kalmar län. Rapporten visar bland annat att industrin i hela landet inom de närmsta tre åren kommer behöva rekrytera 300 000 medarbetare, i Kalmar län handlar det om 24 000 nya anställningar.

I rapporten lyfter arbetsgivarorganisationerna även fram vikten av att underhållsskulden i väg- och järnvägssystemet borde halveras till 2030 och att politiken satsar på att bygga bort flaskhalsar och kapacitetsbrister i väg- och järnvägssystemet. I dag bedöms drygt elva procent av Kalmar läns statliga vägar vara i dåligt eller mycket dåligt skick.

– Vi har egen hamn och exporterar mycket på båt. Men vi kör också på järnväg och väg. Det är jätteviktigt för oss att vi kan köra på vägarna och att de är i gott skick.

– Det är också en del av vår omställning. Vi har bland annat satsat på elektrifiering av lastbilar och köpt en elflisbil. Därför är det också viktigt att kan säkerställa att vi har el för att kunna ladda vår fordonsflotta internt.

”Som det ser ut nu så ligger vi ganska bra till när det gäller våra fossila utsläpp”.

Hon berättar att konkurrenterna finns på den globala marknaden och att ett lågt CO2-avtryck är en konkurrensfördel.

– Som det ser ut nu så ligger vi ganska bra till när det gäller våra fossila utsläpp då vi kan leverera produkter som är mycket grönare än våra konkurrenters.

När det gäller politiken så efterlyser företaget beslut som håller över tid och som uppmuntrar till utveckling och innovation.

– Långsiktiga beslut är viktiga för oss om vi ska våga göra stora investeringar. Vi måste veta att det inte plötsligt kommer stora politiskt beslut som kastar omkull hela vår affärsmodell.

– Bland annat påverkade sänkningen av reduktionsplikten vår verksamhet och det gick otroligt fort. Det innebär att vissa av våra produkter säljs till andra länder istället för i Sverige vilket ger längre transporter.

Under den senaste tiden har en rad EU-beslut som påverkar den svenska skogsnäringen presenterats.

– Det handlar om alltifrån hur man ser på råvaran till hur engångsförpackningarna kommer att se ut. Vissa politiska beslut öppnar upp för nya affärsmöjligheter samtidigt som andra gör det svårare att agera då de innehåller för mycket detaljregleringar vilket hämmar utvecklingen.

”Vi vet fortfarande inte var eller hur vi ska sammanställa och skicka in data”.

Bland annat nämner hon ett nytt förslag om att spåra all produktion.

– Vår process går ut på det för vi ska ha en jämn produkt utifrån väldigt många olika träd. Och varje pappersmassabal innehåller fiber från väldigt många olika träd och då blir det mycket data om man ska sammanställa detta för varje pappersmassabal.

– Vi vet ju vart allt råmaterial kommer ifrån och har kontroll över på spårbarheten. Vår styrka är ju att vi har många små skogsbrukare, men det blir en nackdel här. Det ska börja gälla 1 januari 2025 och vi vet fortfarande inte var eller hur vi ska sammanställa och skicka in data. Egentligen har vi inga problem att anpassa oss fast ibland så kan vi undra om politiker förstår konsekvenserna av de beslut som tas.