Mindre sekretess ska stoppa penningtvätt

Ekonomi (TT)

Myndigheter och banker behöver kunna utbyta mer uppgifter för att upptäcka penningtvätt och terrorfinansiering – även när de omfattas av sekretess eller tystnadsplikt. Det föreslår regeringens utredare.

Utredningen har haft i uppdrag att föreslå reformer för att stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Utredningen tillsattes efter en uppmaning från riksdagen, efter flera avslöjanden om misstänkt penningtvätt i svenska banker.

Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) konstaterar att de som gör sig skyldiga till penningtvätt behöver det finansiella systemet för att tjäna pengar.

– Vårt jobb är att stoppa det, säger hon i samband med att hon tar emot utredningen.

– För regeringen är arbetet med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism prioriterat. Det är angeläget att myndigheterna och aktörer i privata sektorn har de verktyg som de behöver.

Fler utredare

Ett av förslagen i utredningen handlar om att myndigheter och banker ska kunna utbyta vissa uppgifter som annars omfattas av sekretess eller annan tystnadsplikt.

Utbytet ska kunna ske när brottsbekämpande myndigheter eller andra aktörer bildar en grupp för att samverka kring ett specifikt misstänkt ärende. För att ingå i en sådan grupp krävs ett skriftligt beslut.

– Man har då inte bara rätt utan också skyldighet att berätta det som är sekretessbelagt, säger utredaren Barbro Thorblad, som beskriver penningtvätt som ett stort samhällsproblem.

Thorblad ser också behov av att stärka Finansinspektionens (FI) arbete mot penningtvätt. Fler personer behöver kunna göra riktade undersökningar. Under de senaste åren har den arbetsstyrkan på FI ökat från åtta till 20 personer.

– Vi tror att det behövs mer resurser än vad man har haft, om man inte bara ska kunna göra enskilda stickprov på andra sektorer än banker och granska mer systematiskt, säger hon.

– Vi har också kunnat se i internationella jämförelser att Sverige har färre personer som sysslar med det här än vad man har i våra grannländer.

Borde slopas

Ett annat förslag är att banker i fler fall än i dag ska kunna utbyta uppgifter med varandra om misstankar som rör penningtvätt och finansiering av terrorism. I dag kan bankerna inte dela information om kunden använder ett annat namn i en misstänkt transaktion. Det borde slopas.

– Det kan leda till att man får misstankar bekräftade eller att man upptäcker att det inte var något konstigt, säger Thorblad.

Åsa Lindhagen välkomnar förslagen i utredningen. Vilka delar regeringen kommer att gå fram med är oklart och nu ska utredningen ut på remiss.

TT: Du säger att regeringen har gått fram med olika åtgärder på området, men har bankerna skött sin del i detta?

– Min bild är att det finns en stor medvetenhet hos bankerna att jobba med de här frågorna och det kanske inte är så konstigt när man tittar bakåt, säger Åsa Lindhagen och nämner den sanktionsavgift på fyra miljarder som Finansinspektionen utdömt till Swedbank.

– Jag tror att det finns en samsyn i vikten av att ta ett steg framåt. Vi kanske inte kommer att vara överens om vilka steg som ska tas men att det finns bild av att det här är viktigt att jobba med, det är min absoluta uppfattning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Maria Davidsson/TT

Niklas Svahn/TT