EU:S FRAMTID

Hanna Gedin (V): ”EU:s regler kring statsstöd hindrar den gröna omställningen”

Vänsterpartiets Hanna Gedin vill att EU tar efter USA och öppnar för offentliga statsstöd i den gröna omställningen. Hon vill också att EU ska ställa högre klimatkrav och krav på arbetsvillkor i handeln med andra länder. ”Regelverket är alldeles för stelbent som det är i dag”, säger hon till TN.

Inför EU-valet den 9 juni intervjuar Tidningen Näringslivet samtliga toppnamn för de partier som i dag representerar Sverige i Europaparlamentet. Intervjuerna publiceras löpande.

I årets EU-val, som äger rum den 9 juni, toppas Vänsterpartiets lista av före detta partiledaren Jonas Sjöstedt. Partiet har dock meddelat att Jonas Sjöstedts kalender är fullbokad och att han därför inte har möjlighet att ställa upp på en intervju i TN, så vi har i stället intervjuat Hanna Gedin, som är tvåa på partiets lista.

Hon pekar ut tre frågor som Vänsterpartiet ser som extra viktiga i årets val. Den första handlar om klimatomställningen, som partiet anser måste gå fortare, men också ske på ett rättvist sätt.

– Och där finns det problem i att även om EU har gjort mycket bra så ser vi att EU ofta prioriterar marknaden och vinstintresset framför klimatomställningen när det kommer till behovet av exempelvis billig el, tågresor och bostäder. Det tänker vi är viktigt för medborgarna men också för företagen och naturligtvis för klimatet och vår långsiktiga överlevnads skull.

Den andra frågan rör arbetsmarknaden där Vänsterpartiet ser ett behov av fler trygga anställningar.

– EU påverkar i väldigt stor utsträckning vilka arbetsvillkor som gäller, även på svensk arbetsmarknad, och i dag ser vi ofta EU-regler som innebär lönedumpning och dumpning av sociala villkor och det vill vi motverka. Vi tycker att det är viktigt och bra att man konkurrerar med schyssta och bra jobb.

Det tredje området som Hanna Gedin pekar ut rör välfärden, som hon menar är i behov av en övergripande översyn.

– Ett bra och modernt samhälle kräver också trygghetssystem och fungerande välfärd. Men där ser vi också hur en del EU-regler gör att vinstintresse egentligen ställs framför människors rätt till fungerande och bra liv och det vill vi arbeta med för att göra det bättre.

Är alla de här tre områdena lika viktiga eller finns det något av dem som sticker ut lite extra?

– Klimatkrisen är akut, men jag menar att de tre områdena går in i varandra. För att kunna göra kraftfulla gröna investeringar så krävs det också att det blir många bra och trygga jobb och för att vi ska lyckas med det krävs också ett starkt välfärdssamhälle.

”Det vi vill se är ett politiskt ansvarstagande för den kris vi befinner oss i och då kan man inte enbart tänka att marknaden ska lösa klimatkrisen utan då måste man gå in och ta politiskt ansvar.”

De senaste åren har allt fler pekat på att EU:s konkurrenskraft måste öka. Bakgrunden är att USA:s ekonomi har vuxit ifrån EU:s och att även Kina har kommit ikapp Europa, inte minst när det kommer till satsningar som har att göra med den gröna omställningen.

– Det är ett jätteproblem. Delvis för konkurrenskraften men kanske i synnerhet när det kommer till behovet av stora gröna offentliga investeringar. EU:s regler i dag när det kommer till exempel statsstöd hindrar medlemsländer från att göra den typen av kraftfulla investeringar som vi har sett motsvarande av i USA. Där har man ju gått in politiskt för att stötta till exempel den gröna techindustrin. Vi borde kunna göra likadant i EU och då behöver vi ändra reglerna kring statsstöd. Delvis för konkurrenskraftens skull men kanske i synnerhet för att det är ett politiskt ansvar att faktiskt komma åt klimatkrisen. Och det ansvaret tar vi inte i tillräcklig utsträckning i dag med de regler som finns, säger Hanna Gedin, och fortsätter:

– Det vi vill se är ett politiskt ansvarstagande för den kris vi befinner oss i och då kan man inte enbart tänka att marknaden ska lösa klimatkrisen utan då måste man gå in och ta politiskt ansvar. Och då är det så att EU:s regler kring statsstöd i dag hindrar den typen av utveckling som vi har sett i USA där den här politiska investeringen i den gröna omställningen också har skapat väldigt många nya och bra jobb. Så det hade varit en win-win om vi kunde förändra det regelverk som jag tycker är alldeles för stelbent som det är i dag.

Vill se krav på arbetsrätt

Vänsterpartiet ser också positivt på att sätta upp tullar mot länder utanför EU eller på andra sätt ställa krav på de länder som handlar med EU:s inre marknad. Kraven kan till exempel handla om att man lever upp till de miljökrav som råder i EU eller att man har arbetsvillkor och sociala villkor som matchar EU:s standard.

– Man ska kunna konkurrera med höga klimatkrav och det ska inte vara så att produkter som har framställts med sämre krav ska kunna konkurrera med EU:s höga krav.

– Men det handlar också om de otroligt många handelsavtal och den handelspolitik som EU har, där vi i dag inte har några bindande regler och sanktioner mot de länder som har låg standard när det kommer till arbetsrätt men också när det kommer till miljö- och klimatfrågor. Det tycker jag också att man borde skärpa. Dels är det ett sätt att få hela världen att konkurrera på lika villkor, dels är det ett sätt att snabba upp miljö- och klimatarbetet.

Vad är det viktigaste för att möjliggöra för företag att växa i EU?

– Dels att man har en god välfärd och där jag ser väldigt stora bekymmer med de ekonomiska och rigida budgetregler som EU tillämpar i dag. För att företag ska kunna växa krävs det att man har en bra utbildningssektor, att man har bra socialförsäkringssystem och så vidare, vägar, bostäder och så. Nu ligger de här områdena på medlemsstaterna men jag tror definitivt att vi även där behöver göra upp med den marknadsdogmatism som råder i EU, där man egentligen inte ser något positivt med utbyggda välfärdsstater.

– Sen handlar det också om en schysst konkurrens. Många företag i EU har höga miljö- och klimatkrav och kanske också kollektivavtal och bra villkor. Då är det ju inte rimligt att de ska uppleva en oschysst konkurrens från företag utifrån som har sämre krav.

Så EU ska ligga på en hög nivå inom de här områdena och kräva att de länder vi handlar med gör på samma sätt?

– Ja, exakt. Det skulle jag säga är en sund och bra och rättvis konkurrens. Och det gäller i synnerhet jordbrukssektorn. Nu ser vi stora bondeuppror på kontinenten och vissa på högerflanken försöker peka på att det beror på att vi har höga miljö- och klimatkrav i vår jordbrukspolitik i EU. Det menar jag inte alls stämmer, utan det handlar just om att vi importerar en massa jordbruksprodukter som absolut inte alls har lika bra krav som vi har här och det skulle vi kunna komma åt med till exempel en förändrad handelspolitik.

Är det inte ett problem att begränsa handeln med andra länder på det sättet? Ser du någon risk för att det drabbar EU negativt om vi sätter upp regler och krav mot resten av världen?

– Jag tror aldrig att dåliga arbetsvillkor och låga klimat- och miljökrav har varit någon bra konkurrensfördel. Jag tycker att EU ska ligga i framkant. Om frihandel ska innebära att livet i stor utsträckning blir sämre för alla människor, då är ju inte frihandel någonting bra. Det måste ju vara bra villkor som vi konkurrerar med och kan vi då genom EU-samarbetet se till att andra människor och andra företag får lika bra och tydliga villkor som råder i EU så är det ju det vi ska göra.

Vad tycker du att EU behöver göra för att ligga långt framme i den gröna omställningen?

– Dels handlar det om de här höga miljö- och klimatkraven och se till så att det får effekt även för andra länder. Men det är också statsstödsreglerna, som jag var inne på. Att vi halkar efter i synnerhet i förhållande till USA och att det måste till stora offentliga investeringar i den gröna omställningen, det saknar jag.

– Sen tror jag också att för att kunna göra detta så måste vi komma åt energipolitiken. Den är visserligen nationell, men själva energimarknaden finns på EU-nivå. Och den är helt feltänkt som den fungerar i dag. Att när vi producerar mycket billig grön el i Sverige och till och med exporterar till EU så får vi tillbaka dyra tyska elpriser. Det hjälper ju inte till i den gröna omställningen.

”Många företag i EU har höga miljö- och klimatkrav och kanske också kollektivavtal och bra villkor. Då är det ju inte rimligt att de ska uppleva en oschysst konkurrens från företag utifrån som har sämre krav.”

Även när det kommer till innovation och entreprenörskap, det vill säga möjligheten att skapa nya tjänster, produkter och företag, så ser Hanna Gedin att trygga jobb med bra villkor har en avgörande roll.

– Det är en god förutsättning för utveckling, tror jag, att vi har en bra bottenplatta i form av trygga anställningar. Men det handlar också om utbildning, att vi har en hög utbildningskvalitet, forskningskvalitet och så vidare. Och för att kunna ha det så är det viktigt att medlemsländerna kan satsa på utbildning och välfärd. Där ser jag hur EU:s ekonomiska politik slår hårt mot många medlemsländer, som antingen måste skära ner i välfärden eller som inte kan bygga ut välfärden. Och det tycker jag i dag är ett stort hinder för forskning och innovation.

Hanna Gedin ser en risk för att det blir mindre attraktivt att arbeta och studera i EU om inte välfärden är tillräckligt bra. Men hon menar också att neddragningar i skola och förskola i exempelvis Sverige är kan sätta käppar i hjulet för EU:s planer att bli en union där kunskap och kompetens står i centrum.

– Det tror jag inte är en bra förutsättning för tillväxt, forskning och innovation.

Områden som välfärd och skola hanteras ju på nationell nivå?

– Ja, det stämmer. Men problemet med EU är att man har budgetkrav på medlemsländerna som för många innebär att man inte kan ha den nivån och den kvalitén på välfärden som behövs för att utbildningen på sikt ska leda till utveckling och innovation. Så på det viset hänger det faktiskt samman.

Vill se mer flexibla budgetregler

Enligt Hanna Gedin består EU:s budgetkrav på medlemsländerna bland annat av regler kring hur stora skulder varje land får ha.

– Skulle man ta bort den ekonomiska tvångströjan och ändra regelverket i en mer progressiv riktning så skulle det också vara möjligt att göra större investeringar i välfärden.

29 år efter att Sverige gick med i EU är den inre marknaden fortfarande inte fullt ut harmoniserad. I undersökningar som Svenskt Näringsliv har gjort vittnar företag om den regelbörda som uppstår när olika länder gör på olika sätt.

Hanna Gedin pekar på det faktum att EU ofta använder direktiv i stället för fördrag, vilket gör det möjligt att implementera på olika sätt.

– Så jag är inte helt säker på att man kommer att komma runt det. Den inre marknaden är viktig och bra men det får aldrig bli att det bara handlar om kapitalets rörlighet eller företagens rörlighet. Det handlar ju också om arbetstagarnas rörlighet och där ser jag väldigt stora bekymmer med att den inre marknaden i dag leder till försämrade löner och villkor och där tror jag att vi måste göra mycket mer för att ha en motvikt så att den inre marknaden blir något positivt för arbetstagarnas rättigheter.

– Jag tänker till exempel på hur det i dag kan bedrivas byggen i Sverige med otroligt många underentreprenörer och där det inte är någon egentligen som tar ansvar för att säkerheten följs eller att villkoren efterföljs, vilket riskerar att leda till både arbetsplatsolyckor och dödsfall. Det måste säkerställas att det inte blir på bekostnad av människors liv som den fria rörligheten utnyttjas.

Kritisk till lobbyism från stora företag

Hanna Gedin anser att byråkrati och regler för reglernas skull är något som bör undvikas i mesta möjliga utsträckning. Men hon höjer samtidigt ett varningens finger för att skippa EU-regler, om det innebär att man tullar på krav och standarder. Hon anser dock att EU behöver bli mer transparent.

– Jag tycker till exempel att det är ett jätteproblem att vi har så stor lobbyism av de riktigt stora företagen som finns på plats i Bryssel, där det faktiskt är slutna möten mellan företagen och till exempel kommissionen som vi inte har någon insyn i, och där vi också kan se hur de här stora jättarna har möjlighet att via parlamentariker lägga ändringsförslag rakt in i kommande lagstiftningar. Så där behöver vi öka öppenheten och transparensen så att det blir demokratiskt och lika villkor för alla.

Varför ska man som företagare rösta på Vänsterpartiet i EU-valet 2024?

– Förutom att vi har en bra företagspolitik i synnerhet för små och medelstora företag så tänker jag att man som företagare i EU vill se en schysst konkurrens. I dag är vi utsatta för mycket oschysst konkurrens genom att höga miljö- och klimatkrav och krav på arbetsvillkor inte ställs alls i samma utsträckning på produkter och tjänster som kommer utifrån. Där tycker jag att man kan känna sig trygg med Vänsterpartiet. Och jag tycker också att man kan känna sig trygg med att Vänsterpartiet i förhållande till att vi vill göra stora investeringar i den gröna omställningen vilket både skulle skapa fler jobb och gynna företag i Sverige och i EU. Det skulle vi alla tjäna på.