DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

”Positiva trenden: Ökad sysselsättning bland utrikes födda”

Skillnaden i sysselsättningsnivå mellan svenskfödda och utrikes födda är på väg att minska, skriver krönikören Johan Schück.

Särskilt efter pandemin har fler ickeeuropéer fått jobb inom vård och omsorg. Sverige har en reserv av arbetskraft som alltmer kommer till användning.

När jag arbetade på Dagens Nyheter var ett av mina större uppdrag att tillsammans med några kolleger resa till USA för att ta del av den aktuella forskningen om invandrares möjligheter att få jobb. Detta var alldeles efter 2015, då Sverige hade fått ta emot en oväntat stor flyktingström.

Våra intervjuer med amerikanska experter gav inte något entydigt svar:

”Nu visar det sig dock att utrikes födda har lyckats betydligt bättre i Sverige under de senaste åren.”

George Borjas vid Harvarduniversitetet ansåg att följden av omfattande invandring skulle bli att lönerna för de lågutbildade som redan fanns på arbetsmarknaden skulle pressas nedåt.

Jennifer Hunt vid Rutgersuniversitetet menade däremot att det skulle uppstå fler låglönejobb för invandrarna och att inhemska lågutbildade därmed skulle ges möjligheter att klättra uppåt.

Vem av de två amerikanska forskarna som hade mest rätt var svårt att avgöra. Ännu svårare var att överföra USA:s erfarenheter, som till stor del gäller individuellt satta löner, till ett svenskt sammanhang där lönerna huvudsakligen sätts genom kollektivavtal.

Nu visar det sig dock att utrikes födda har lyckats betydligt bättre i Sverige under de senaste åren. Från 2020 har sysselsättningen för utrikes födda stigit väsentligt, oberoende av från vilken världsdel de kommer. De flesta har hittat låglönejobb, men ganska många finns också högre upp på löneskalan. Uppgången ser ut att bli varaktig och beror inte enbart på konjunkturen.

”Sysselsättningsgraden har stigit markant för alla kategorier.”

Uppgifterna kommer från Konjunkturinstitutet som har gjort en specialstudie av sysselsättningen för utrikesfödda. Där konstateras att sysselsättningsgraden har stigit markant för alla kategorier: män och kvinnor, låg- och högutbildade, unga och äldre, liksom oberoende av geografiskt ursprung.

Personer från Asien och Afrika har dock haft en något större uppgång i sysselsättning än européer och sydamerikaner. Deras jobb, däribland skötare, vårdare och personliga assistenter, är ofta bland de lägst betalda. Men lönerna för heltidsarbete inom dessa yrken ligger ändå högre än regeringens mått på självförsörjning, där den undre gränsen är drygt 19 000 kronor per månad.

Inom dessa yrken har samtidigt antalet svenskfödda personer minskat, vilket visar på en jobbpolarisering som finns både i Sverige och andra länder. Den innebär att den infödda befolkningen gradvis klättrar upp till jobb som är mer komplicerade och samtidigt ger bättre betalt.

”När trenden går åt rätt håll gäller det nu att försöka stärka den utvecklingen på olika tänkbara sätt.”

Som en drivande kraft utpekas ofta den tekniska utvecklingen med robotisering och automatisering, som gör att tidigare manuella arbeten blir datoriserade. Men detta räcker knappast som förklaring, utan ett annat skäl är nog också att det finns tillgång på lågutbildad utlandsfödd arbetskraft.

Inom Sverige finns fortfarande en reserv av arbetskraft, vilket visas av att sysselsättningsgraden – trots de senaste årens förbättring – alltjämt är högre för svenskfödda jämfört med utlandsfödda. Inom båda grupperna borde fler kunna få arbete, förutsatt att de ges rätt möjligheter.

Märkligt nog kan dock ingen med säkerhet förklara vad som ligger bakom de senaste årens höjda sysselsättningsgrad för utomeuropeiska migranter. Men oavsett detta: när trenden går åt rätt håll, som i detta fall, så gäller det nu att försöka stärka den utvecklingen på olika tänkbara sätt.