EU:S FRAMTID

Johan Danielsson (S): ”EU behöver ta en mer aktiv roll för att försvara våra intressen”

Socialdemokraterna vill se långsiktiga spelregler, skydd mot konkurrens utifrån och gemensamma EU-regler för statsstöd så att det inte uppstår en inbördes tävlan. ”Vi från Sverige måste förhålla oss till den förändrade spelplanen”, säger kandidaten Johan Danielsson till TN.

Inför EU-valet den 9 juni intervjuar Tidningen Näringslivet samtliga toppnamn för de partier som i dag representerar Sverige i Europaparlamentet. Intervjuerna publiceras löpande.

I EU-valet den 9 maj toppas Socialdemokraternas lista av Heléne Fritzon. När TN hör av sig för att få en intervju får vi besked om att hon inte har tid, men att Johan Danielsson som är nummer två på listan och LO:s kandidat i EU-valet gärna svarar på våra frågor.

Och vilken fråga som är absolut viktigast för Johan Danielsson i året val råder det ingen tvekan om.

– Vår tids avgörande uppgift är att se till att Ryssland inte vinner kriget i Ukraina. Och det innebär att vi kommer att behöva fortsätta stötta Ukraina militärt, finansiellt och humanitärt. Det handlar naturligtvis om Ukrainas rätt till fred, frihet och demokrati men i förlängningen handlar det också om svenska folkets trygghet och säkerhet. Så det är den enskilt viktigaste frågan, säger han.

”Tittar vi på det skifte som sker för att svara upp mot klimatomställningen så ligger Sverige väl till för att bli vinnare.”

De senaste åren har inneburit ett bryskt ekonomiskt uppvaknande för EU, som under de senaste 15 åren har halkat efter USA sett till BNP samtidigt som Asien och inte minst Kina har tagit stora kliv framåt. Och Sverige har i flera OECD-rapporter placerat sig i bottenligan när det kommer till tillväxt.

Men om man breddar perspektivet lite så har Sverige haft en stark tillväxt och står dessutom starkt rustat för framtiden, menar Johan Danielsson.

– Det är viktigt att säga att det finns skillnader mellan länder inom EU. De senaste 20 åren har den ekonomiska utvecklingen i till exempel Sverige varit betydligt bättre än vad den varit i Eurozonen.

Han instämmer dock i den större bilden av att Europas ekonomiska utveckling halkar efter USA:s och Kinas.

Hur vill du och Socialdemokraterna vända den utvecklingen?

– Det handlar om att se till att vi blir vinnare i det teknikskifte som nu sker. Och tittar vi på det skifte som sker för att svara upp mot klimatomställningen så ligger Sverige väl till för att bli vinnare. Vi har ju en situation där det planeras för 50 000 nya jobb i svensk industri de kommande åren och då blir det viktigt att vi skapar förutsättningar i EU för att det här ska förverkligas, att vi ska bli vinnare i kampen om de här nya gröna industriarbetsplatserna, att vi säkerställer att vi har tillgång till säker och billig el både för företag och hushåll, att vi ser till att vi har den infrastruktur som behövs både fysiskt och digitalt för de här företagen, att vi säkerställer att kompetensförsörjningen finns är, säger han.

Så Sverige är den starka spelaren i ett lite svagare EU-lag?

– Den ekonomiska utvecklingen i Europa är naturligtvis viktig för oss och Europa är vår största exportmarknad. Så vi är beroende av en god ekonomisk utveckling i vårt närområde, så är det.

– Men tittar man på vad som gör att vi ligger väl rustade i Sverige så är det ju att vi har innovativa företag, vi har en bred acceptans i samhället för omställningen och där har ju vår arbetsmarknadsmodell med starka ansvarstagande parter spelat in. Vi har under lång tid satsat relativt mycket på forskning och utveckling som gör att vi ligger i framkant. Det är ju sådant som övriga Europa också måste göra.

Vilken tycker du är den enskilt viktigaste frågan för att främja EU:s tillväxt?

– Om jag skulle lyfta en sak förutom alla de här sakerna jag redan radat upp så är det att få en långsiktighet i det här. Nu har vi fått på plats gemensamma spelregler för omställningen till exempel, vilket är en förutsättning för att man ska kunna göra alla de miljardinvesteringar som nu görs i exempelvis Sverige. Och då är det viktigt att inte dra undan de här reglerna för då riskerar vi också att dra undan mattan för investeringar.

– Men också att det inte blir något dattande och duttande, utan att vi har ett gemensamt regelverk som företagen kan räkna med långsiktigt så att man får nödvändig horisont för de enorma investeringar som måste göras. Det tror jag är det enskilt viktigaste, att man kan känna att det finns en långsiktighet och en förutsägbarhet och en kontinuitet i spelreglerna.

”Vi har ett generellt problem i Sverige med att vi överimplementerar regler och det skapar problem för företag, men vi ser det på andra områden också. Vi hittar på regler som vi sedan låter oss begränsas av och det är klart att det är något vi måste sluta med.”

I debatten om vad EU måste göra för att öka konkurrenskraften kommer ofta frågan om regelförenklingar upp. Inför EU-valet driver flera partier förslag som går ut på att om nya regler tillkommer så måste gamla regler tas bort. Johan Danielsson tycker att det är en bättre princip att ”ta in bra regler och ta ut de som är dåliga”. Han påminner dessutom om att det ofta är bra med gemensamma regler, inte minst om alternativet hade varit 27 olika.

– Sen vet jag ju att det finns situationer för framför allt små och medelstora företag med rapporteringskrav som man har svårt att se nyttan med och som skapar mycket merarbete för företagen. Och det är klart att sådant ska vi ju undvika om det inte är nödvändigt.

– Vi ska ha rätt regler. Dåliga regler ska naturligtvis bort. Men det finns inte ett kort och enkelt svar på frågan om hur EU:s regelverk behöver förändras.

Ett problem som brukar lyftas är ju att olika EU-länder implementerar regler på olika sätt?

– Ja, och i Sverige har vi kanske haft en förmåga att överimplementera. Vi har ett generellt problem i Sverige med att vi överimplementerar regler och det skapar problem för företag, men vi ser det på andra områden också. Vi hittar på regler som vi sedan låter oss begränsas av och det är klart att det är något vi måste sluta med.

Vill skydda svensk industri

För att möta konkurrensen från andra delar av världen och för att klara av att ligga i framkant av den klimatmässiga och tekniska omställningen, ser Johan Danielsson att det dels behövs gemensamma regler på EU-nivå, dels att vi på kort sikt kan behöva ”skydda oss från konkurrens” från andra delar av världen. Han nämner klimattullar som ett exempel på det senare.

– Det är klart att om vi nu ställer om och gör stål utan kol i Sverige så kanske vi måste se till att skydda den teknikomställningen från skitigt stål från Kina till exempel. Så vissa sådana regler kommer kanske att bli nödvändiga.

Hur ser du på risken för att vi i EU begränsar och saboterar för oss själva om vi till exempel sätter upp allt fler handelshinder mot omvärlden?

– Just på klimatområdet så är det inte fritt valt arbete utan vi kommer att behöva klara av den här omställningen. Så det är speciella omständigheter, tycker jag. Och sen är vi ju fortfarande en relativt stor del av världsekonomin. Vi är fortfarande en aktör som kan vara med och bidra till att driva utvecklingen inom ett område och se till att hela världen rör sig i en riktning där vi ställer om och där vi tar ansvar för klimatet. Jag tycker att vi ska nyttja att vi fortfarande har den positionen.

Johan Danielsson ser framför sig att det utöver tullar kan bli aktuellt med stöd till företag på EU:s inre marknad, åtminstone inom vissa sektorer.

– I den här tilltagande kapplöpningen som nu sker kopplat till teknikskifte, klimatomställning och AI så tror jag att vi från Sverige måste förhålla oss till den förändrade spelplanen. Samma talepunkter som vi alltid har åkt till Bryssel och upprepat kanske inte längre kommer att fungera. EU kommer kanske att behöva ta en lite mer aktiv roll i att försvara våra intressen och se till att de här nya industrierna faktiskt hamnar i Europa och i förlängningen i Sverige.

– Men det är en balansgång för det får inte tippa över till fullskalig protektionism. Alltså, även om vi behöver vissa riktade tillfälliga stöd till kritiska industrier och då gärna inom ramen för EU-samarbetet, vi ser ju att den europeiska investeringsbanken har varit viktig för en del industriprojekt i Sverige, så får det inte bli en tävlan i statsstöd där till exempel Tyskland och Frankrike köper etableringar som hade kunnat hamna i Sverige.

Hur ser du på att ställa krav kopplat till arbetsvillkor i kontakten med länder utanför EU?

– Vi måste anpassa oss till den här nya världen. När det gäller krav på löner och arbetsvillkor så kommer det att skilja sig åt mellan länder, vi kan inte sätta sådana tullar. Däremot är det viktigt att vi i våra handelsavtal ställer krav på respekt för grundläggande rättigheter, att vi respekterar rätten att organisera sig, att vi förbjuder avarter som mer handlar om människohandel eller dåliga arbetsvillkor. Och att de kapitlen i handelsavtalen faktiskt blir bindande på riktigt också, att det finns sanktioner när länder bryter mot dem.

Varnar för intern tävlan om statsstöd

En värld med vad Johan Danielsson beskriver som ”tilltagande handelskrig” mellan Kina och USA och stora statsstöd på flera håll, är på många sätt inte det optimala för ett litet, exportberoende och frihandelsvänligt land som Sverige, anser han.

Johan Danielsson är övertygad om att riktade statsstöd till kritiska industrier kommer att bli verklighet även i EU.

– Vi kommer att gå i den riktningen och då är det viktigt att vi utformar detta på ett sätt som gör att det inte blir en tävlan i statsstöd, för det kommer inte att gynna oss. Hamnar vi i en tävlan där man där man ska köpa etableringar så kommer det ju att vara lättare för större länder som har större ekonomier.

För att skapa förutsättningar för entreprenörskap och innovation tycker Johan Danielsson att Europa måste satsa mer på kunskap i form av allt från grundutbildning till spetsforskning. Men han anser också att politiken, näringslivet och forskningen behöver samarbeta för att få mer forskning att resultera i företag, att gå från innovation till produkter som kan tas till marknaden. Det är nämligen ytterligare ett område som USA slår Europa i, menar han.

– Jag har inga färdiga svar men det är ett område som jag tror att vi måste jobba mer på. Jag tror också att EU kan göra mycket. Ta AI där Europa kanske inte har legat i framkant men där vi nu har gemensamma regler på området via AI-akten och där man nu satsar mycket på forskning och utveckling och att försöka ta produkter till marknaden även från EU. Där tror jag att man har hamnat rätt.

Varför ska man som företagare rösta på Socialdemokraterna i EU-valet 2024?

– Där får vi egentligen gå tillbaka till första frågan. Årets val är inte som tidigare val till Europaparlamentet. Vi har ett fullskaligt krig på vår kontinent, vi behöver ett Europa som håller ihop för att ge Ukraina det stöd man behöver i kriget mot Ryssland, för att bekämpa organiserad brottslighet och för att vi ska vinna konkurrensen om de nya gröna jobben som växer fram.

– Samtidigt finns det andra politiska krafter som i stället för samverkan i Europa vill splittra oss. Och det är farligt för säkerhet, trygghet men också för vår ekonomiska utveckling. Så det är därför det här valet är viktigt. Och då ska man ju rösta på oss Socialdemokrater för att vi kommer att se till att företagen får de långsiktiga spelregler de behöver för att kunna göra investeringar för att vi ska kunna möta teknikskiftena, både de som drivs av klimatomställningen och de som drivs av AI-teknik.