ELKRISEN

Ellevio varnar: ”Utan investeringar stannar elektrifieringen”

Nätjätten Ellevio är irriterade på Energimarknadsinspektionen som de anser driver kampanj mot nätbolagen: ”Tar vi inte investeringarna så blir det ju ingen omställning”, säger vd Johan Lindehag.

Energimarknadsinspektionen, Ei, har nyligen beslutat att intäktsramarna för nätbolagen höjs med omkring 100 miljarder kronor till totalt 326 miljarder kronor för perioden 2024-2027 och flaggar för att elkonsumenterna sannolikt kan vänta omfattande ökningar på nätavgiften, vilket inte minst irriterat elkonsumerande företag.

Ei anser också att elnätsföretagen överkompenseras genom vad som kallas den kapacitetsbevarande principen när avgiften ska räknas ut. Enkelt förklarat betyder det att värderingen av elnätet baseras på vad det hade kostat att bygga nätet i dag trots att det byggdes till en lägre kostnad. Det innebär också att saker som inflation och byggkostnader efter investeringen vägs in. Ei har tidigare förlorat i domstol mot nätbolagen kring ärendet. De vädjar nu till regeringen att ändra reglerna.

Ellevio tycker att Ei närmast driver kampanj mot nätbolagen.

– Det finns för- och nackdelar med olika modeller men nu är det den här modellen vi har och om nätet ska förnyas så kommer ju kostnadsläget 50 år senare inte att vara detsamma som när nätet byggdes förra gången, säger Johan Lindehag.

Bolaget tycker att det är mycket märkligt att Ei går ut och kritiserar sina egna ramar.

– Man kan tycka att det är väldigt märkligt att Energimarknadsinspektionen först fattar beslut om något, och sedan går man ut och kritiserar det beslut man själv fattat. Det skapar ett misstänkliggörande mellan elnätsbolag och kunder som inte främjar takten i omställningen.

”Tagna ur luften”

I landet finns totalt omkring 170 elnätsbolag men i varje enskilt område råder monopol. Det är också logiskt att det är på det sättet, eftersom det annars skulle hänga konkurrerande elkablar kors och tvärs över hela landet.

Men att nätbolagen skulle överkompenseras och att elnätsavgifterna skulle komma att öka med omkring 100 miljarder, vilket Ei menar, håller Ellevio inte med om.

– De här 100 miljarderna är ju helt tagna ur luften, siffran har inget att göra med verkliga förhållanden, där handlar det snarare om ökade kostnader motsvarande 27 miljarder – inte 100. Dessutom måste man sätta kostnadsbilden i kontext. Vi är ju otroligt kapitalintensiva och när energipriser, krig, inflation, räntor och allt sådant ökar våra kostnader så kommer det naturligtvis till viss det också drabba elkunderna, säger Johan Lindehag.

– Sedan har ju energipriserna också gått genom taket så kostnaderna har ökat enormt mycket i den här branschen. Och det är inte bara kostnadsläget utan så klart också kopplat till energiomställningen. För att över huvud taget möjliggöra den här energiomställningen för både transportsektorn och industrin så kommer ju avgifterna sannolikt att behöva öka.

Men i ett monopol för en så kritisk vara som el så tar man väl betalt så mycket man får?

– Ei vill gärna insinuera att så är fallet. Men det gör ju inte bolagen utan man periodiserar över långa cykler. Jag skulle säga att elnätsbranschen är extremt ansvarstagande. Hos Ellevio ligger vi långt under snittet av elnätpriserna i landet och i Sverige är vi långt mycket lägre än EU-snittet.

Investeringar på 1 000 miljarder

Den svenska elkonsumtionen är i dag ungefär 140 terawattimmar per år och om Sverige ska elektrifieras i den utsträckning som kommunicerats i de mest aggressiva elektrifieringsscenariona beräknas konsumtionen växa till omkring 340 terawattimmar per år.

För att genomföra den omställningen har det uppskattats att investeringar på upp till 1 000 miljarder kronor krävs i elnätet även om omfattningen också påverkas av exempelvis produktionsmix.

– Om vi ska ta alla de här investeringarna så måste vi ju också kunna ta rimligt betalt och samtidigt säkerställa konkurrenskraften för våra kunder. Annars blir det ju ingen omställning. Det handlar om både nya ledningar och reinvesteringar. Omkring 70 procent är reinvesteringar, förklarar Johan Lindehag.

Elnätsbolagen har en enorm uppgift framför sig när det gäller utbyggnaden av näten, vilken kantas av olika flaskhalsar, menar han. Ellevio är Sveriges näst största nätbolag sett till antal kunder och de har ett elnät som motsvarar ledning två varv runt jorden. För att snabba på omställningen är tillståndsprocesser en viktig fråga, menar Johan Lindehag.

– Det är mycket aktiviteter och lagförslag på gång för att få ner ledtiden för att bygga svensk infrastruktur och det är bra för i dag är de ofantligt långa. På högre spänningsnivåer kan det ta tio år att få tillstånd medan det tar två år att bygga. Det är naturligtvis fullständigt oacceptabelt om vi ska kunna genomföra den här omställningen, säger han.

Finns det några förslag på väg?

– Ja det finns ju flera förslag på väg. De kommer inte gå hela vägen till en halvering men det kommer kapa några år. Så det finns fortfarande mycket att göra.

Tillståndskarusellen

Som det fungerar nu hamnar nätbolagen ofta i en form av tillståndskarusell kring huruvida det ska vara luftledning eller markledning.

– Om vi till exempel gått vidare med luftledning, då säger man att ”utred alternativ med markkabel i stället”, och då blir det flera års förseningar och kanske 3-4 gånger så dyrt.

Här behöver man bli tydligare, menar Johan Lindehag. Inte minst har MSB föreslagit att klassificera stamnätet som Riksintresse, vilket skulle kunna förkorta ledtiderna. Ellevio tycker att det är rimligt att göra så även i delar av regionnätet.

– I det förslaget vi tagit fram tillsammans med bland annat Svenska kraftnät så har vi ju framfört att både stamnät och samhällsviktiga regionnätsledningar måste ha samma klassificering. Det är väldigt få kunder som är uppkopplade mot stamnätet utan samhällsviktiga regionnätledningar måste också ha samma klassificering. Annars får man ju inte ut effekten till kunderna i vilket fall.

Kompetensbristen en flaskhals

Även kompetensbristen är en flaskhals. Ellevio har tredubblat sina investeringar i till omkring 4 miljarder kronor och 2027 beräknas siffran fördubblas till 8 miljarder kronor. Ungefär hälften av investeringskostnaderna är personal och hälften är material.

– Det finns inget som är så lokalt heller som att bygga elnät, det kan man ju inte göra från andra sidan jordklotet så det är positivt att det skapar arbetstillfällen.

Men det är också en rejäl utmaning. Mycket av kompetensen handlar inte just om el utan det är exempelvis också mycket markarbete. Den senaste tiden har mycket av personalsituationen lånats från byggbranschen som haft ett lite lugnare tempo, men när samhället så småningom kommer in i högkonjunktur tar det förstås fart igen.

– Vi jobbar på alla håll inom branschen förstås men det kommer vara enorma volymer som behövs och inte bara i vår bransch utan på flera håll, med totalförsvar, det geopolitiska läget och så vidare.

En högre växel i utbildningar och omskolningsprogram tror han kommer att vara en nyckel.

– Vi måste jobba på bred front för att få in mer folk till den här branschen. Den är mycket eftertraktad men det är enorma förstärkningar som behövs.