KÄRNKRAFTENS FRAMTID
”Det våras för kärnkraften i Europa”
Fler EU-länder ställer sig bakom kärnkraftens viktiga roll i klimatomställningen. Framöver behöver nästa EU-kommission sätta en konkret plan för att säkra ett robust och fossilfritt europeiskt elsystem, skriver Stefan Kvarfordt i en krönika.
Den europeiska attityden till kärnkraftens roll i energisystemet och i klimatomställningen har genomgått mycket stora förändringar under det senaste året. Våren 2024 har utvecklingen fortsatt i ett rasande tempo. Under vårvintern presenterade EU-kommissionen sin rekommendation för unionens klimatmål till år 2040. Målet i sig lämnas till nästa mandatperiod för att fastställas.
Men det går redan nu att utläsa en ny och alltmer teknikneutral inställning till energisystemets och klimatomställningens behov i kommissionens klara och tydliga inställning att alla ”koldioxidsnåla” alternativ, inklusive kärnkraft, kommer att behövas i klimatomställningen. I anslutning till att rekommendationen om klimatmål för 2040 presenterades av kommissionen så etablerades även en ny europeisk industriallians med syfte att snabba på utvecklingen och spridningen av teknik för små modulära reaktorer.
Stor medvind för kärnkraft
Runt om i Europa har det också hänt en hel del. Det finska kärnkraftverket Olkiluotos tredje reaktor togs i drift i april förra året. I Polen tecknades i maj förra året avtal med Westinghouse gällande leverans av reaktorteknik för ett planerat kärnkraftverk i närheten av Gdansk. Och i november godkände det polska miljö- och klimatministeriet en principöverenskommelse med sydkoreanska Korea Hydro and Nuclear Power för ytterligare två reaktorer i Patnów-Konin-regionen. I mars samlades även ledare från över 30 länder för det första Nuclear Energy Summit som ägde rum i Bryssel.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen konstaterade i sitt inledningsanförande på kärnkraftstoppmötet att kärnkraften kan spela en stor en viktig roll för såväl klimatomställningen som för att tillförsäkra konkurrenskraftiga elpriser i unionen.
Europa och väst är på efterkälken
Även om tongångarna om kärnkraftens framtid i Europa förändrats väsentligt på bara några år så måste man samtidigt konstatera att utvecklingen på vår kontinent bleknar jämfört med projekten i delar av övriga världen. Om man utgår från Global Energy Monitors siffror över var ny kärnkraft är i uppbyggnadsfas, i planeringsfas, eller har aviserats, så är det tydligt att Kina och Indien ensamma står för ungefär häften av alla världens samlade projekt på kärnkraftsområdet. Europa och väst är på efterkälken.
Mitt i den internationella utvecklingen och debatten anordnade de stora europeiska energibolagen EDF, Fortum och Vattenfall för några veckor sedan ett större event i Bryssel om den europeiska kärnkraftspolitiken. Deltog gjorde bland annat Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke som likt flera av de andra talarna välkomnade den positiva utvecklingen i kärnkraftsdebatten men underströk samtidigt behovet av att undvika polemik mellan de olika fossilfria kraftslag som alla behövs för en konkurrenskraftig klimatomställning.
Alla ”koldioxidsnåla” alternativ, inklusive kärnkraft, kommer att behövas i klimatomställningen
Budskapet från EU-kommissionens vice-ordförande Maros Sefcovic, som även talade på eventet, var ett tydligt medskick att alla ”koldioxidsnåla” alternativ, inklusive kärnkraft, kommer att behövas i klimatomställningen.
Bland medlemsländerna i EU är det dock hittills två distinkta läger. Ett ”Friends of Renewables” under ledning av Tyskland och en “Nuclear Alliance” med Frankrike i spetsen och där Sverige ingår. I ett tydligt ställningstagande mellan dessa läger lanserade den franske EU-kommissionären Thierry Breton nyligen idén om en Nuclear Alliance Act. Huruvida ett sådant initiativ blir verklighet under nästa mandatperiod återstår att se.
Behövs mer
Även om vårkänslorna för kärnkraftens roll i det europeiska elsystemet är välkomna så kommer vi behöva mer av alla fossilfria kraftslag i framtidens europeiska elsystem för att med bibehållen konkurrenskraft kunna fasa ut fossila energikällor och nå klimatmålen.
Nästa EU-kommission behöver anta mer av ett systemperspektiv för hur ett fossilfritt, leveranssäkert och kostnadseffektivt europeiskt elsystemet byggs. Energiförsörjning är infrastruktur där olika kraftslag har olika styrkor och svagheter. Teknologispecifika initiativ för att ensidigt lyfta fram enskilda kraftslag utan att beakta systemperspektivet bör däremot undvikas.
Tidtabellen för klimatomställningen är ambitiös, och de ekonomiska och sociala kostnaderna för att inte klara av omställningen med en konkurrenskraftig energiförsörjning vill vi nog alla undvika. Det är tydligt att kärnkraftens systemnyttor under de senaste decennierna inte fullt ut värdesatts i det europeiska elsystemet.
På EU-nivå behövs framöver ett helhetsgrepp där de styrkor och svagheter olika kraftslag levererar till systemet tas i beaktning. Det är därför välkommet att de europeiska känslorna för kärnkraftens systemnyttor och bidrag till klimatomställningen har börjat tina upp och visat några första vårtecken.
