EU:S FRAMTID

Efter valet: Nu väntar rävspel och kompromisser

EU (TT:s korrespondent)

Rävspel och kompromisser väntar när det nyvalda EU-parlamentet ska formera sig. Första frågan: kan medlemsländernas ledare enas om vilka som ska sitta på toppjobben?

Räkna med flitiga sonderingar mellan EU-ländernas stats- och regeringschefer under den kommande veckan, exempelvis vid G7-mötet i Italien och Ukrainafredsmötet i Schweiz. Sedan samlas alla till informellt EU-toppmöte i Bryssel den 17 juni för att diskutera läget.

Huvudfrågan är vilka som ska sitta på de tre tyngsta posterna i Bryssel: kommissionsordförande, rådsordförande och utrikeschef.

Kan bli försenat

Förhoppningar finns om ett snabbt stöd till Ursula von der Leyen som fortsatt kommissionsbas. I så fall kan EU-parlamentet hålla en formell omröstning om henne redan vid deras första sittning i Strasbourg, den 16–19 juli.

Mycket rävspel är dock att vänta. Spekulationer finns exempelvis om att Frankrikes president Emmanuel Macron gärna vill få in Europeiska centralbankens förre chef Mario Draghi på en toppost – och att det därför inte är givet att von der Leyen får fortsätta, trots att hon varit toppkandidat för EU-valets största partigrupp. Frågan är också vad det svaga resultatet för Macrons liberala parti i EU-valet innebär för hans vilja att stötta von der Leyen.

Om det därför dröjer till det ordinarie EU-toppmötet den 27–28 juni innan ledarna kan enas om toppjobben så flyttas ordförandeomröstningen sannolikt fram till i september.

Många byter grupp

För de nyvalda EU-parlamentsledamöterna handlar det i sin tur om att formera sig i grupper och börja kämpa om tunga utskottsposter och annat. Redan på tisdagen samlas de nuvarande gruppledarna för en första planeringsdiskussion med talman Roberta Metsola.

Därefter följer ett par veckor som sannolikt fylls av presskonferenser för att berätta om gruppbyten när partier bestämmer sig för att flytta åt ena eller andra hållet.

Stora förändringar väntas inom grupperna, där exempelvis ytterhögerns två grupper i dag mycket väl kan bli tre – eller rentav bara en. Partier som tyska AFD och ungerska Fidesz är i dag formellt grupplösa, men lär söka någon att samarbeta med.

Wiktor Nummelin/TT