ELKRISEN

Expert: De Grönas härdsmälta i EU-valet kan öppna för kärnkraft

De Grönas mardrömsval öppnar en strimma av hopp för Tyskland att få ordning på klimat- och energipolitiken, menar Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik. ”Energipolitiken kommer säkert att förbättras, men det blir i små, små steg”, säger han till TN.

De tyska väljarna är att döma av siffrorna i EU-valet mycket missnöjda med det rödgröna styret i Tyskland. Tydligast av allt blev det hos det gröna partiet, Die Grünen, som gjorde ett mardrömsval. Partiet halverar förtroendet från 20,5 till 11,9 procentenheter. Socialdemokraterna (SPD) tappar också från 15,8 till 13,9 procent.

Istället växer de konservativa (CDU – CSU) från 28,9 till 30,0 procent och ytterkantspartiet AfD från 11 till 15,9 procent.

Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, ser resultatet som ett mycket tydligt exempel på att den tyska befolkningen har fått nog av Tysklands klimat- och energipolitik.

– Det ska bli väldigt spännande att följa vad som händer de närmaste dagarna. Vi såg ett liknande missnöje i Frankrike, och Emmanuel Macron var snabb på att utlysa nyval i Frankrike. Något måste hända även här i Tyskland, men än så länge syns inte förbundskansler Scholz till. Han har gått under jorden, eftersom han vet att han skulle bli bortvald direkt, säger Staffan Reveman.

– Jag är ganska övertygad om att det här handlar om flera saker. Det har säkert med invandring att göra men jag tror att det energi- och klimatpolitiska också spelar en stor roll i det här, säger han.

Inte minst De Grönas härdsmälta tror han delvis kan härledas till Tysklands klimat- och energipolitik, som Tidningen Näringslivet har skrivit om i flera artiklar.

– Befolkningen har nu börjat förstå att det här tänkta systemet inte kommer att fungera vilket resulterat i att De Gröna nu är nere på sin kärnväljargrupp, som normalt röstar på dem i alla lägen.

– Ta en sådan sak som värme. I svenska hem finns elektrisk värme i form av värmepumpar samt fjärrvärme. I Tyskland är fjärrvärme sällsynt samtidigt som man från politiskt håll pratar om att vi ska byta över till elektriska värmepumpar och fjärrvärme.

I stället värms tyska hem ofta med fossilgas.

– Hur ska man byta över till ett värmenät som inte ens finns och eluppvärmning via värmepumpar när man samtidigt lägger ned kärnkraften och eldar kol och fossilgas i elsystemet med efterföljande höga elpriser. Det går inte ihop och folk börjar förstå det.

Om det blir regeringskris och nytt styre i Tyskland, vad händer då?

– Den stora frågan är nog hur det ska bildas en ny koalition. Tyskarna gillar inte minoritetsstyren vilket påminner dem om mellankrigstiden. Jag kan inte riktigt begripa hur koalitionen ska se ut. Ska det bli en mellan Kristdemokraterna och Socialdemokraterna då?

Vad händer med energipolitiken?

– Jag tror säkert att den kommer att förbättras men i små, små steg.

Den tyska granskande journalisten Daniel Graeber har i en intervju i Tidningen Näringslivet berättat att fem av Tysklands politiskt nedstängda kärnkraftsreaktorer skulle kunna återstartas. Staffan Reveman menar att det skulle kunna bespara befolkningen och klimatet från stora mängder smutsig brunkolskraft, vilket avsevärt skulle förbättra landets klimatarbete. Det skulle dessutom kunna sänka Tysklands, Sveriges och andra länders elpriser och därmed vara positivt för konkurrenskraften.

Men han tror inte att landet är moget för någon sådan diskussion ännu. Kärnkraften är ännu en känslig fråga och för varje år som går blir det svårare att öppna de äldre reaktorerna. Han hoppas att några går att rädda, men det är mycket tveksamt om så kan bli fallet.

– Vägen mot kärnkraft kommer nog så småningom att öppnas men den kommer att gå långsamt. Jag tror inte ens att det kommer att ske något under nästa mandatperiod. Det är väldigt synd eftersom de senaste tre reaktorerna producerade 33 terawattimmar och de sista sex ungefär 65 terawattimmar, vilket motsvarar ungefär halva Sveriges konsumtion.

– Däremot tror jag att man kommer att förstå att Tyskland behöver gas. Det är ingen elegant lösning, men det kommer inte att gå utan den. Naturligtvis är ju dagens gas däremot dyrare än den ryska.

I det större perspektivet kan EU-valet också få effekter på Europas energipolitik.

– Om det nu blir en högersväng inom EU-politiken är det positivt för kärnkraften, säger Staffan Reveman.