ELKRISEN

Svenska kraftnät larmar: Elkrisen förvärras – ”Bygg planerbar produktion”

Risken för effektbrist i Sverige har ökat väsentligt, varnar Svenska kraftnäts driftschef Erik Ek och sätter ned foten. ”Vi vill att det byggs mer planerbar produktion”, säger han till TN. Och det är bråttom med lösningar.

Det var förra sommaren på ett seminarium i Almedalen som Lowina Lundström, dåvarande divisionschefen för system på Svenska kraftnät, slog larm om behovet av att bygga mer planerbar produktion.

”Vi måste skrika högre om att det även behövs mer planerbar produktion. Vi kommer inte klara att hantera de växande volymerna väderberoende kapacitet om det inte byggs mer planerbar produktion. Det är min bedömning och här tycker jag att Svenska Kraftnät kan vara tydligare i vår kommunikation”, uppgav hon till energinyhetssajten Montel.

”Det är ingen hemlighet”

Nu ansluter sig Svenska kraftnäts strategiska driftchef Erik Ek till Lowina Lundströms nödrop. Orsaken är att Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalys visar att risken för att det ska uppstå effektbrist de kommande 10–15 åren har ökat väsentligt.

– Det är ingen hemlighet att Svenska kraftnät vill se att det byggs mer planerbar produktion på samma sätt som att vi vill att fler aktörer deltar på flexibilitetsmarknaderna, säger Erik Ek.

Svenska kraftnäts långsiktiga analys sträcker sig fram till 2050. Den bygger på ett antal scenarier för hur det framtida kraftsystemet kommer att utvecklas.

Analysen tar hänsyn till omställningstaktens genomslag för vätgasproduktion från el, energieffektiviseringar, digitalisering och importberoende gentemot självförsörjningsgraden.

Och det är just möjlighet till flexibilitet som är avgörande i det framtida kraftsystemet, konstaterar Svenska kraftnät sin analys.

Mycket beror på den framtida utbyggnaden av vätgas och hur flexibel elförbrukningen blir, samt på resurser som aggregerade elbilsbatterier och dess möjlighet att bidra med kortvarig effekt.

– Hur stor effektbristen faktiskt blir beror på hur pass nära verkligheten de olika scenarierna ligger. Det är så klart svårt att säga. Men våra simuleringsresultat visar att en ökad kapacitet till flexibilitet är nödvändig för ett fungerande system redan år 2035 för majoriteten av scenarierna.

– Det är extremt svårt att säga hur fort förändringen sker och vi har för de närmaste åren skruvat ned risken då investeringar i den nya industrin senarelagts. Men det kan i sin tur betyda att rampen blir högre när den kommer, fortsätter Erik Ek.

Effektmarknad efterlyses

Den grundläggande orsaken till det ökade behovet av planerbar produktion och flexibilitet är som sagt den ökande mängden icke-planerbar produktion.

”Utan de egenskaper som de planerbara kraftslagen medför så kommer det bli mycket utmanande att klara driftsäkerheten, reglerförmågan samt effekttopparna, eftersom de förnybara kraftslagen är intermittenta, som Lowina Lundström uttryckte det i Almedalen förra året.

För att kunna hantera den ökande risken för effektbrist vill Svenska kraftnät att det bildas en effekt/kapacitetsmarknad.

”Energiomställningen bedöms kunna förstärka trenden med krympande marginaler i elsystemet då elbehovet kan komma att växa snabbare än utbudet av produktion, import och andra flexibla resurser som kan balansera elanvändningen under ansträngda timmar”, skriver Svenska kraftnät i sin motivering till att starta en effektmarknad.

– Eftersom vi ser att de här riskerna ökar i framtiden så behövs ett sätt att garantera den framtida försörjningstryggheten, menar Erik Ek.

Så vad är en effektmarknad?

Det är en marknad där aktörer som på olika sätt kan bidra med effekt kan erhålla en ersättning för att man gör effekt tillgänglig vid en eventuell bristsituation.

– Det viktiga är att de är planerbara så att de kan garantera den effekt som vi behöver om det uppstår en bristsituation. Marknaden ska täcka gapet som förbrukningsflex inte räcker till att täta.

– Mer sol- och vind i de lägena är inte användbart eftersom den produktionen inte är planerbar. Scenarion visar på behov av elproduktion med uthållighet från enstaka dygn till timmar, fortsätter Erik Ek.

Så vad anser marknaden om en effektmarknad?

”Kan ge incitament”

Mats Persson, chef för Fortums handelsavdelning, tror att en effektmarknad kan vara en bra lösning för att skapa incitament för att investera i ny elproduktion. Men det måste ske under vissa förutsättningar.

– För att ta ett investeringsbeslut i till exempel kärnkraft så måste vi ha en förutsägbarhet på minst 20 år framåt i tiden. Då är det viktigt att på något sätt kunna precisera hur stora intäkterna blir, och en långsiktig effektmarknad kan bidra med just detta.

– Det är också viktigt att en effektmarknad har långsiktiga spelregler som aktörerna kan förhålla sig till. Det är en fråga om att få ned kapitalkostnaden, fortsätter Mats Persson.

Samtidigt måste möjligheten att optimera produktionen finnas kvar. Det betyder att det ska finnas incitament att köra all produktion när den behövs mest när spotpriset är högt, menar han.

– Jag ser framför mig att aktörerna kan delta på en långsiktig effektmarknad för att få incitament att investera i tillgänglig effekt långsiktigt, men ändå behålla incitamentet att köra produktionen när den behövs som mest när spotpriset är högt. Så det bör inte finnas någon konflikt mellan en långsiktig effektmarknad och en kortsiktig energimarknad som spotmarknaden.

Stör marknaden

Kristian Gustafsson, analytiker på Vattenfall, menar däremot att det inte är en bra idé med en så kallad marknadsomfattande effektmarknad eftersom en sådan kan störa marknadens prissignaler.

Han anser att risken för en framtida effektbrist kan lösas via den stora planerade energiutbyggnaden.

– Om vi genomför den på ett genomtänkt och väl avvägt sätt så tror vi att det finns utrymme att utveckla all den flexibilitet som det framtida elsystemet kommer att behöva och då behöver vi inte en marknadsomfattande effektmarknad.

– En sådan effektmarknad innebär att aktörerna kan få betalt endast av att bara vara med. Det är ett stort marknadsingrepp och riskerar att bli en dyr lösning som i slutänden betalas av elkunderna. Vi bedömer att en effektreserv motsvarande den vi har idag räcker för att klara en eventuell effektbrist, fortsätter Kristian Gustafsson.

Skillnaden mellan en effektmarknad och effektreserven är att den sistnämnda ligger utanför marknaden. Den handlas upp av Svenska kraftnät och är så att säga den sista livlinan.

Ett energiinslag som skulle kunna delta på en effektmarknad och som allt fler aktörer talar om är gasturbiner som kan använda fossilgas men även andra bränslen, exempelvis HVO100 och metanol vilket TN nyligen rapporterade om. De kan startas upp mycket snabbt. Idag består den så kallade störningsreserven av gasturbiner.

– Gasturbiner är ett alternativ eftersom de kan startas snabbt. Från nyttosynpunkt är det en fördel att resurserna kan ha fler användningsområden än att bara gå in på en eventuell effektmarknad, konstaterar Erik Ek.