AI OCH AUTOMATISERING

Hetaste AI-trenderna: Här är svenska företag världsledande

Möt företagen som stöper om sina branscher med hjälp av AI och ta del av deras banbrytande innovationer. TN avslöjar de senaste trenderna inom allt från handel till energi och brottsbekämpning. ”Vi kan snart få se helt AI-genererade plagg", säger Michael Collaros på Norna Analytics.

Nu avslöjar svenska företag hur de förändrar sina branscher med hjälp av AI. Flera av dem har redan skapat revolutionerande innovationer och blivit världsledande. För TN berättar de om de hetaste trenderna.

Norna Analytics

Norna Analytics är ett företag som med hjälp av artificiell intelligens analyserar en stor del av världens klädförsäljning. Deras AI-modeller läser av bilder och text och kartlägger mellan 70 och 80 miljoner plagg varje dag från internet. Genom deras webbapplikation erbjuder de realtidsdata över hur olika typer av plagg säljer världen över, med detaljerad produktinformation som material, storlekar, passformer, färger och prisnivåer.

Nornas kunder kan då med hjälp av datasetet till exempel se att ett av världens största modeföretag säljer en svart klänning för 35 procent mer i USA än de gör med samma produkt i Frankrike, eller få information om vilken färg som just nu är populärast på t-shirts i Spanien. Eftersom alla modeföretag har olika typer av kategorier anpassas datasetet utifrån kundens definitioner av olika plagg.

Michael Collaros är grundare och vd på Norna. Han ser en enorm uppsida av att kartlägga globala konsumtionsmönster som klädföretag.

– Att jobba med prissättning är ett väldigt enkelt sätt att öka sina marginaler. Många av våra kunder verkar på en global marknad, och de är jätteintresserade av att pinpointa hur identiska produkter prissätts i olika länder, säger han.

Michael Collaros menar att AI länge varit underutnyttjat inom retailbranschen, och att Europa, och framför allt Skandinavien, är sämst i klassen om man tittar globalt.

– Det är lite oroväckande. Vi i Skandinavien har alltid legat i framkant vad gäller data. Men när det gäller att använda den här typen av AI har vi halkat efter både Sydeuropa, Asien och USA, vilket överraskar. Men vi jobbar för att komma i kapp, säger han.

Kommer stöpa om hela branschen

Intåget av stora mängder data och användningen av AI kommer också göra att vi får se helt nya typer av klädföretag, spår Michael Collaros.

– Framöver kommer vi se helt autonoma plattformer, som i princip inte har någon personal. De kan anpassa hela sina sidor utefter en algoritm som räknar ut vilka plagg som bör lyftas upp och hur de ska prissättas. Vi kan nog till och med få se helt AI-genererade plagg också, säger han och fortsätter:

– Man ska veta att i dag finns det asiatiska aktörer som har 48 timmars ledtider från att man ser en trend till att man börjar sälja en produkt. Jämför man det med H&M så har de en ledtid på cirka 12 till 18 månader. Det kommer bli en stor utmaning för våra traditionella klädföretag hur man konkurrerar med autonoma plattformar framöver.

För Norna är prioritet just nu att fortsätta att förfina sin datainsamling, samt att börja bredda sig till fler branscher.

– Vi har fått förfrågningar om att börja samla in och erbjuda data även för heminredningsbranschen och elektronikbranschen. Så vi tittar absolut på att bredda oss.

One Reality

2016 grundade Magnus Arfors och Mats Eliasson företaget One Reality. Bolaget möter behovet att underlätta förståelse och inlärning av komplex information genom att skapa virtuella miljöer och upplevelser med hjälp av olika verktyg inom digital visualisering.

Till exempel har One Reality hjälpt till att visualisera Nobelpriset i fysiologi/medicin 2017 för att skapa en upplevelse av upptäckterna bakom den cirkadiska rytmen i kroppens celler, underlättat för företag inom byggindustrin att genomföra säkerhetsutbildningar samt hjälpt företag att simulera olika val inom stadsplanering.

Mats Eliasson och Magnus Arfors är övertygade om att visualisering kommer bli en viktig pusselbit för att företag och politiker ska kunna ta mer välgrundade beslut, och även ett hjälpmedel för att utbildningar ska bli mer effektiva.

– Om vi ska lära oss om den cirkadiska rytmen och genom visualisering får komma hela vägen ner i cellen och uppleva processerna själva lär vi oss mycket snabbare. Studier visar på att man inom vissa områden kan lära sig saker på bara en bråkdel av tiden om man får se det visualiserat i stället för att läsa om det i en bok, säger Magnus Arfors.

Visualisering för att förstå energisystemet

Ett av One Realitys stora projekt framöver är att bygga en virtuell värld med fokus på energiomställningen. Där ska olika företag och aktörer kunna visa och förklara sina produkter och system. Tanken är att man ska kunna simulera vad olika typer av lösningar får för effekt på energisystemet.

– Man ska till exempel kunna dyka ner på en handelsplats med snabbladdare, i ett lantbruk eller ett kraftverk och se hur ett batterilager påverkar elnätet och hur man tänker sig att man ska kunna kapa effekttoppar och stötta elnätet, förklarar Mats Eliasson.

Han menar att debatten om elektrifieringen av samhället innehåller många frågetecken och att det behövs en större samsyn på hur olika energislag och andra lösningar får för effekt på elsystemet.

– Vi behöver en större samsyn för att förstå utmaningarna för morgondagens elsystem och därmed kunna fatta mer välgrundade beslut, och det gäller både politiker och företag, säger han och fortsätter:

– Politiken och andra beslutsfattare behöver en mer gemensam bild av vad som händer vid olika beslut. Om vi till exempel stänger ner en kärnkraftsreaktor, vad får det för konsekvenser rent tekniskt på energisystemet? Målbilden är att kunna mötas mer i de här frågorna.

I takt med utvecklingen av AI kommer One Reality kunna bygga upp sina modeller både snabbare och med fler funktioner. De ser framför sig hur man ska kunna kommunicera på olika språk med avatarer i visualiseringen för att kunna ställa frågor och få ännu bättre guidning.

– AI öppnar upp för en helt annan personalisering av upplevelsen. Datorn kommer kunna förstå vad användaren tycker är svårt och därmed kunna hjälpa till genom att stötta användarna i de virtuella miljöerna, avslutar Magnus Arfors.

Strawberry

Hotellkedjan Strawberry, tidigare Nordic Choice Hotels, är ledande när det gäller implementering av digitala lösningar inom besöksnäringen. Bland annat har de lanserat digitala nyckelkort i Apple Wallet, och bytt ut hela det bakomliggande IT-systemet för att både personal och gäster ska få en smidigare upplevelse.

Med hjälp av artificiell intelligens har de också utvecklat en AI-concierge, som återfinns i Strawberrys app. Tanken med funktionen är att komplettera hotellets personal genom att erbjuda en chattbot som kan svara på frågor om hotellupplevelsen, ge tips på sevärdheter och restauranger i närheten av hotellet samt låta gästen checka in och ut digitalt.

– Vi vill att gästerna ska få en bättre gästupplevelse, och därmed en ökad lojalitet till oss. Genom AI-conciergen tror vi att vi kan ge en helt annan service för att uppnå detta, säger Carl Oldsberg, chief digital officer på Strawberry.

– Dessutom underlättar den för personalen, som också kan ställa frågor och därmed kunna ge bättre svar till gästerna.

Lojalitetspoäng kan användas till att köpa konsertbiljetter

Carl Oldsberg tror att det kommer hända väldigt mycket när det gäller AI och besöksnäring de kommande åren. Han spår att personalisering och lojalitetsprogram kommer att få en framträdande roll, och exemplifierar med Strawberrys egna plan:

– Vi vill skapa ett ”Strawberry Universe” med mer upplevelser än bara hotellet. Tidigare har ett lojalitetsprogram inneburit att gästen får ett par extra hotellnätter efter att ha bott hos oss, eller gratis mat i vår restaurang. Framåt ser vi att man ska kunna använda lojalitetspoängen på många fler områden, som till exempel att köpa resor eller konsertbiljetter, säger han och fortsätter:

– Vi har redan ingått i samarbete med Live Nation och Norwegian, och flera andra partnerskap, för att kunna erbjuda en helhetsupplevelse.

Precis Biometrics

Precise Biometrics är ett globalt mjukvaruföretag med säte i Lund. Bolaget erbjuder produkter och lösningar inom biometri och då främst lösningar baserade på fingeravtrycksavläsning, handigenkänning och ansiktsigenkänning. Produktkategorier där Precise Biometrics är närvarande inkluderar mobiltelefon, laptop, dörrlås och fordon.

I Sverige samarbetar Precise Biometrics med över 700 företag inom access- och besökssystem, och har kunder så som Assa Abloy, Telia, och SOS Alarm. Ett exempel är integreringen av dörraccess med ansiktsigenkänning i företaget Algecos modulbostäder för byggindustrin.

Joakim Nydemark, vd på Precis Biometrics, berättar att bolaget nyligen lanserat en uppgraderad och AI-driven lösning av deras fingeravtryckssensor BioLive. Med hjälp av AI har de lyckats förbättra prestandan och säkerheten med upp till 50 gånger på produkten jämfört med tidigare lösningar.

– I grund och botten handlar biometri om att skapa en autentisering som är pålitlig och säker, oavsett om det handlar om inloggning på en mobil eller inpassering till en byggnad. Rätt person ska alltid bli insläppt, samtidigt som det inte ska gå att lura systemet och där spelar AI och så kallad deep learning en avgörande roll. Genom att applicera AI kan vi träna våra algoritmer att ta rätt beslut. Att använda AI är en nödvändighet för ett bolag som oss för att kunna erbjuda IT-säkerhetslösningar som hela tiden blir bättre och kan stå emot nya former av manipulering.

Joakim Nydemark spår att användningen av biometri kommer att växa kommande år, och hitta in i allt fler nya användningsområden. Han ser framför sig hur det kan användas för att till exempel förhindra nya former av IT-brottslighet, säkerställa ursprunget av mediafiler samt användas för säkra och smidiga betallösningar.

– Det blir mer och mer tydligt att du kommer att behöva koppla saker och ting till en individ för att säkerställa att rätt person får tillgång till viss information och förhindra till exempel missbruk av någon annans produkter och tjänster, säger han.

– Det händer också oerhört mycket inom fordonsindustrin. Där är fingertryckssensorer som autentiserar föraren och ger access, anpassar inställningar och möjliggör säkra betalningar och olika tjänster en viktig del. Vi tittar också på användningsområden av avancerad bildanalys generellt i fordon där algoritmer skulle kunna användas för en rad andra säkerhetsrelaterade tillämpningar och förhindra bilolyckor som sker varje år på grund av den mänskliga faktorn.

Märsta förenade

Märsta Förenade är ett transport-och logistikföretag från norra Stockholm. Företaget började för några år sedan att experimentera med hur digitalisering och automatisering kunde öka produktiviteten. Det första steget blev genom att använda en så kallad RPA-robot, som de döpte till Matilda Järndotter efter hushållsroboten i serien Doctor Snuggles. RPA-roboten kunde utföra enklare uppgifter som att titta i besiktningsregister och skicka vissa typer av mejl.

Automationen gav mersmak, så när en av deras IT-partners erbjöd möjligheten att inkorporera en mer avancerad AI-robot i verksamheten hoppade Märsta Förenade direkt på. Huvudsysslan för den nya roboten går ut på att granska leverantörsfakturor och vågkvitton och jämföra dessa med det material som Märsta Förenade har betalat för och transporterat. Ett arbete som tidigare sysselsatte tre medarbetare i cirka två timmar per dag var.

– Tidigare hade vi decimetertjocka högar med papper som vi prickade av med blyertspenna. Det var oerhört tidsprövande. Roboten frigör tid till sådant som är viktigt och värdeskapande, säger Bengt Ramberg, ekonomichef samt ansvarig för verksamhetsutveckling på Märsta Förenade.

Han menar att implementeringen av AI har varit oväntat smidigt och inte särskilt dyrt.

– Vi har inte resurserna för en egen IT-avdelning som kan utveckla ett sådant här typ av AI-verktyg, utan nyckeln har legat i ett bra partnerskap med vår leverantör, säger Bengt Ramberg.

Nästa steg för företaget blir att inkorporera AI ännu mer i affärssystemet, dels för att eliminera mänskliga fel, dels för att skapa tid för annat.

– Vi vill koncentrera oss på att köra lastbil och att lägga mer tid på kundåterkoppling. Jag upplever att det finns en allmän uppfattning om att AI kommer ta våra jobb, men det stämmer inte alls för oss. När vi har lyckats effektivisera har vi kunnat lägga tid på att kvalitetssäkra andra uppgifter, säger Jessica Bodin, operativ chef på Märsta Förenade, och fortsätter:

– Visionen är att det ska räcka med att registrera en siffra en gång i det administrativa flödet. Desto fler monotona uppgifter vi tar bort desto bättre kommer vi bli inom andra områden.