ARBETSKRAFTSINVANDRING

Chockbeskedet: Ny höjning av lönegolvet – uppror bland företagen

Lönegolvet vid arbetskraftsinvandring höjs med ytterligare drygt fyra procent. Beskedet har skapat ett uppror bland företagen. ”Extremt tondövt från regeringen”, säger krögaren Kent Ly.

Nu blir det ännu dyrare att anställa arbetskraftsinvandrare. Under tisdagen kom beskedet att den svenska medianlönen under 2023 steg till 35 600 kronor i månaden. Det innebär också att regeringens lönegolv vid arbetskraftsinvandring ökar. I dagsläget handlar det om en ökning från 27 360 kronor i månaden till 28 480 kronor, men så snart regeringens förslag att höja lönegolvet från 80 till 100 procent av svensk medianlön blir den siffran alltså i dagsläget 35 600.

– Det här är orimligt. Nästan varenda bransch i Sverige skriker fortfarande efter medarbetare och det finns inga kollektivavtal som har en lägstalön över 35 000 kronor i månaden, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

En av alla företagare som upprörs över lönegolvet är Kent Ly. Han driver två restauranger i Jönköping. Men det var inte säkert att det skulle bli två. Planen var att öppna den andra redan i april, men på grund av lönegolvet fick företaget inte tag på medarbetare. Öppningen av restaurangen blev två månader försenad.

− Det här har varit extremt tondövt från regeringen, säger Kent Ly.

− Vi näringslivet, inte bara i vår bransch, utan i stort sett alla, har länge påtalat det orimliga i det här. Och nu, när det blir över 35 000 kronor är det ju väldigt långt över de kollektivavtalade lönerna.

Även Martin Enocson, vd på Frontpac, är upprörd.

− Det är beklagligt att vår regering agerar så företagarfientligt och låter oss bära bördan av deras tillkortakommanden, skriver han i ett sms till TN.

Tackar nej till affärer

Kent Ly berättar att inte nog med att företaget tvingades senarelägga öppningen av restaurangen så har han också tvingats hålla nere öppettiderna och tacka nej till catering-uppdrag. Orsaken är bristen på medarbetare. För honom är arbetskraftsinvandringen avgörande.

− Jag har sökt via Arbetsförmedlingen i flera omgångar. Nu har jag haft annonser ute i ett år ungefär, men när det inte funkar, så söker man via tredje land. Det är så himla frustrerande, säger han.

Även Malin Waje, grundare av städföretaget Boleva, berättar att det är svårt att hitta medarbetare i Sverige.

− Det är svårt att anställa de som är arbetslösa i Sverige. Vi är jätteöppna för att göra det, men vi hittar ju ingen eller i alla fall inte så många som vi behöver, säger hon.

”Regeringen kan inte ha lyssnat på en enda företagare.”

Företaget har länge varit beroende av medarbetare från tredje land, men nu har några stycken tvingats lämna landet, på grund av det redan höga lönegolvet.

− Det är bra medarbetare som vi behöver.

Hon varnar för att även Boleva kommer att tvingas tacka nej till affärer. För företaget är det avgörande att betala lön enligt kollektivavtal, så alla former av högre lönegolv ställer till det.

− Regeringen kan inte ha lyssnat på en enda företagare. Och det rimmar ju illa med att vi ska öka tillväxten i Sverige, som regeringen vill. Vi ska vara ett framgångsrikt land, samtidigt som regeringen försvårar för företagare, säger Malin Waje.

Nellie Elmér är HR-chef på Hotel At Six i Stockholm. Hon är inte förvånad över att lönegolvet nu höjs.

− Men det betyder inte att jag inte tycker att det är bedrövande, för det är det, säger hon.

I en tidigare intervju med TN beskrev Nellie Elmér hur en höjning från 80 till 100 procent av lönegolvet skulle kosta At Six ungefär 360 000 kronor i månaden, Men detta till trots, förklarar hon att den första höjningen, när lönegolvet på 80 procent av medianlönen infördes i höstas, är den som har drabbat hotellet hårdast. Den största delen av medarbetarna har kollektivavtalade löner som ligger under den nivån.

− Så det värsta har redan skett i vår bransch. Men det kommer att slå på ett helt annat sätt i andra branscher, säger hon.

Anklagar ministern för att ljuga

I en intervju med TN sa migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) nyligen att lönegolvet är en del av migrationslagstiftningen och ”är ju någonting annat än arbetsmarknadslagstiftningen och det som parterna avtalar om. Och det ska ju fortfarande gälla”.

− Det stämmer ju inte. I slutändan är det här en arbetsmarknadsfråga när regeringen sätter en minimilön på det här viset. Och ska man ge någon från tredje land mer än 35 000 kronor i månaden, så kan man inte ju inte bortse från de andra som jobbar och som kommer från Sverige, utan man måste ge dem samma lön, säger Kent Ly.

Han får medhåll från Malin Waje.

− Det är ju lögn, konstaterar hon.

Inte heller Nellie Elmér håller med migrationsministern.

− Det är väldigt långt ifrån min verklighetsuppfattning. Det är klart att det blir som en minimilön, eftersom det är så långt ifrån kollektivavtalen. Det här kommer att dra upp lönenivåerna för alla, säger hon och fortsätter.

− Det är många företagare, både i min bransch och i andra branscher, som är beroende av arbetskraftsinvandringen. Och som också väljer att anställa arbetskraftsinvandrare, för att det har positiva fördelar för både kompetens och företagskultur.

Massiv kritik

Nyligen gick remisstiden för betänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. ut. Många av remissinstanserna är, liksom Kent Ly och Malin Waje, gravt kritiska förslaget att höja lönegolvet.

– Jag tycker att det är oerhört olyckligt att vi idag har politiker som går in och försöker styra i regler som arbetsmarknadens parter ska ta hand om – och tar hand om, sa HRF:s ordförande Malin Ackholt till TN nyligen.

– Det är upp till arbetsmarknadens parter att bestämma. Ska arbetsgivare betala olika löner åt svenska medarbetare och nyanställda tredjelandsmedborgare som blir en konsekvens av förslaget? Dessutom är det lönedrivande och riskerar ge kraftigt höjda arbetskraftskostnader. Det skadar konkurrenskraften, sa Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten i ett uttalande i maj.

”Vi vet att företag redan nu drar sig för att anställa på grund av det höga lönegolvet.”

Men det är inte de enda organisationer som var kritiska i sina remissvar. Bland mängden av organisationer som har ifrågasatt regeringens förslag finns Saco, TCO, Lunds universitet, Chalmers, Delegationen mot arbetslivskriminalitet, Arbetsgivarverket, Diskrimineringsombudsmannen och Svenska ILO-kommittén. För att inte tala om alla de organisationer som företräder företagare – eller företagare själva.

Amelie Berg konstaterar att situationen för företagen nu blir ännu allvarligare.

– Vi vet att företag redan nu drar sig för att anställa på grund av det höga lönegolvet. Och det innebär att företagen tackar nej till affärer eller får dra ner på sin verksamhet på annat sätt. Det är allvarligt och det skadar tillväxten. De problemen blir så klart värre när medianlönen går upp, säger hon och fortsätter:

– Företagen måste kunna rekrytera kompetens utifrån sina behov, inte utifrån godtyckliga politiska bedömningar, som sätter kollektivavtalens reglering ur spel. Den svenska lönebildningsmodellen måste respekteras av politiken.