FRIHANDELNS FRAMTID

Efter Indiens superval – så påverkas näringslivet: ”Det bästa som kunde hända”

Indiens ledare Narendra Modi och hans parti BJP lyckades till mångas överraskning inte få egen majoritet i årets val. Men även om framtiden är oviss så innebär valresultatet goda nyheter, anser flera experter som TN har pratat med. "Det här visar att demokratin fungerar", säger författaren Jonas Hellman.

Temperaturen låg på topp i dubbel bemärkelse när Indien tidigare i år genomförde världens största demokratiska parlamentsval. Nästan en miljard människor var röstberättigade i valet, som inleddes den 19 april och pågick i sju veckor – och det i stundtals 50-gradig värme.

När rösterna var räknade stod det klart att landets sittande premiärminister Narendra Modi och hans parti Bharatiya Janata Party (BJP) kommer att fortsätta styra landet, men den här gången genom att samarbeta med andra partier i en koalitionsregering.

Ett styrkebesked för Indiens demokrati, menar bland andra rådgivaren och författaren Jonas Hellman. Han har bott i Indien och är författare till boken ”Indien är på väg”, som handlar om hur Indien är på väg att bli en ekonomisk och politisk supermakt.

– Det kom som en överraskning att BJP inte fick egen majoritet, med tanke på opinionsmätningarna inför valet. Men att jordskredssegern uteblev är också ett tecken på att den indiska demokratin fungerar. När ett parti har suttit vid makten en längre tid brukar det innebära att stödet minskar, säger han till TN.

Cecilia Oskarsson, handels- och investeringskommissionär på Business Sweden, är inne på samma linje.

– Jag tror att det här var det bästa som kunde hända för Indien för det visar att demokratin verkligen lever. Modi fortsätter som premiärminister men måste nu förhandla med sina koalitionskollegor. De är dock eniga i mycket, framför allt vad gäller den ekonomiska politiken och programmen som planerats, säger hon.

Missvisande med höger- och vänsterblock

BJP:s huvudmotståndare och det andra stora nationella partiet i Indien är Kongresspartiet, eller Indian National Congress som det egentligen heter. Det grundades redan på 1800-talet och har under långa perioder haft makten i landet sedan Indien blev självständigt från Storbritannien 1947.

– Från svenskt och västerländskt håll vill man gärna stoppa in de här partierna i en kontext med ett höger- och ett vänsterblock, men det blir lätt missvisande. Här handlar det snarare om religion och olika gruppers ställning i samhället. BJP vill att hinduismen ska genomsyra politiken och att andra religioner ska vara underordnade den, medan Kongresspartiet vill att staten ska vara sekulär och att alla religioner ska behandlas likvärdigt, säger Jonas Hellman, och fortsätter:

– Och samtidigt som BJP alltså är ett hindunationalistiskt parti som är ganska konservativt i vissa delar så har Modi varit framgångsrik i att genomföra ekonomiska reformer för att skapa tillväxt i landet och locka utländska investeringar.

Nu inleder BJP sin tredje mandatperiod i rad och det här blir alltså den första av dem där partiet måste samarbeta med andra partier. I den nya regeringen ingår även Telegu Desam Party (TDP) och Janata Dal (United) Party, som båda är regionala partier.

En av världens mest populära ledare

Henrik Isakson och Asees Ahuja, policyansvarig för handelsfrågor respektive senior expert på EU-frågor hos Svenskt Näringsliv, beskriver det indiska valsystemet som en blandning av USA:s, med två stora nationella partier, och EU:s, med ett stort antal partier från de olika staterna. De pekar ut Narendra Modi som en stark ledare som är väldigt populär i Indien.

– Han är känd i hela världen och flera mätningar pekar ut honom som en av världens mest populära ledare. Och han är känd för att sätta upp ambitiösa mål som han sedan levererar på. Så det kommer att bli väldigt intressant att se hur han kommer att leda i en koalitionsregering den här gången, säger Asees Ahuja.

Modi är dock mycket mer populär än sitt parti, menar Henrik Isakson.

– Många indier förknippar det mesta positiva som händer i landet med honom personligen. Han har lyckats skapa en personkult på det sättet.

Asees Ahuja beskriver de ekonomiska reformer som Modi har genomfört som något helt unikt i Indiens historia. Exempelvis ligger han bakom ”Goods and Services Tax Reform”, som harmoniserade de olika momssatserna mellan Indiens olika delstater och skapade en bättre fungerande inre marknad i Indien. Modi har även fått till ett personnummersystem för Indiens miljardbefolkning i syfte att kunna driva in skatt, och motverkat mutor och korruption genom att ändra i kontantsystemet och främja digitala betalningar.

Har satsat på digital och fysisk infrastruktur

Modi har gjort stora satsningar på digitalisering – bland annat i form av det Swish-liknande betalningssystemet RuPay – och även på landets infrastruktur, som har fått nya flygplatser, järnvägar och motorvägar.

– Allt det här är ju fokuserat på att man vill ha en hög tillväxt och kunna attrahera investeringar från utlandet. Det är därför vi från Sverige och Svenskt Näringsliv har ett stort intresse i att det här reformarbetet ska fullföljas så att man kan fortsätta att öppna upp den indiska marknaden för svenska investeringar och för handel, säger Asees Ahuja.

”Samtidigt som BJP alltså är ett hindunationalistiskt parti som är ganska konservativt i vissa delar så har Modi varit framgångsrik i att genomföra ekonomiska reformer för att skapa tillväxt i landet och locka utländska investeringar.”

Så hur ska det gå för Indien och Modi framöver? Mycket tyder på att landet kommer att fortsätta att skörda framgångar, både eftersom det finns ett påbörjat reformarbete och eftersom landet har en relativt ung befolkning, menar Henrik Isaksson, som dock ger en tudelad bild:

– Det är ganska mycket som faller på plats samtidigt för Indien och det är därför man kan tänka sig att vi eventuellt står inför en stor take-off. Men de har också en tendens att ställa till för sig själva i handelspolitiken. Så det är ett steg fram och ett steg tillbaka. De säger att de vill bli en viktig internationell spelare men samtidigt höjer de till exempel tullar och inför en rad krångliga regler på standardiseringar och sådant som gör att företag från andra länder helt enkelt har svårt att vara där för att de byråkratiserar så mycket.

EU har under en längre tid försökt förhandla fram ett frihandelsavtal med Indien. Ett arbete som går väldigt sakta eftersom Indien har varit ovilliga att gå EU till mötes i någon högre utsträckning, enligt Henrik Isakson.

Blir det lättare eller svårare med det internationella samarbetet nu?

– Det är omöjligt att säga. Modis utrymme att genomföra stora reformer är mer begränsat nu men det betyder inte att det är omöjligt. Det kan också ha att göra med stora händelser utanför Indien, som till exempel vad USA, Kina och EU gör. Hur det påverkar Indien kan kanske i vissa delar bli viktigare än själva valreslutatet, säger Henrik Isakson.

Asees Ahuja berättar att Modi sedan tidigare har lagt fram en ekonomisk agenda med målet att Indien ska vara en utvecklad ekonomi till 2047, då landet firar hundra år av självständighet. Och på den agendan syns bland annat ett intresse för att öppna upp för utländska investeringar.

– Om investerare ska investera i Indien så vill de förstås veta att det kan finnas ett inflöde av insatsvaror som behövs för att gynna den investeringen genom en konkurrenskraftig produktion. Men det vi ser i den här ekonomiska planen är att Modi har ett väldigt stort fokus på export, att Indien ska bli ett exportland. Så från väst behöver vi jobba på att skapa en förståelse för att importen är ofta en förutsättning för att kunna exportera och producera.

”För Indien är handelspolitiken ett taktiskt instrument som handlar om att stärka den egna produktionen och skydda den indiska marknaden från utländsk konkurrens.”

Enligt Asees Ahuja och Henrik Isakson har Indien sedan landet blev självständigt haft en väldigt stark idé av att vara självförsörjande. Det är ett slags DNA som är helt motsatt till det som exempelvis Sverige har, där det inte har funnits något självförsörjningsideal att tala om och där värden som öppenhet och frihandel i stället har stått högt i kurs.

– Men just nu efter valet finns det ett ”window of opportunity”, en möjlighet att skapa en rörelse med frihandelsavtalet mellan EU och Indien. Men det beror också på vad som händer från EU:s sida. Vi har ju haft val i Europa också och vi får inte glömma att det här är en relation och en förhandling mellan två parter, säger Asees Ahuja.

Jonas Hellman instämmer i bilden av att Indien inte är odelat positivt till handelsutbyte med andra länder.

– För Indien är handelspolitiken ett taktiskt instrument som handlar om att stärka den egna produktionen och skydda den indiska marknaden från utländsk konkurrens. Jag hoppas att förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan Indien och EU snart kan gå i mål, men vi ska vara medvetna om att Indien ställer tydliga motkrav – till exempel att EU ska bli mer öppet för indisk arbetskraft, säger han.

Blir det inte svårare för Modi nu att öppna upp den indiska marknaden, när han måste regera i koalition med andra partier?

– Jo, med en koalitionsregering kan det bli svårare att fatta beslut eftersom partierna behöver komma överens. Samarbetspartierna kommer att ställa krav på skattelättnader och bidragsprojekt som gynnar de egna delstaterna, det är redan uppenbart. Hur handelspolitiken påverkas är mindre tydligt. På plussidan finns att valresultatet sänder positiva signaler om att den indiska demokratin fungerar och det är sannolikt bra för att locka utländska investeringar till landet. Utländska företag blir mindre oroade över Indiens politiska utveckling.

Mindre religion och mer ekonomi

I Indiens nya regering har även de två mindre partierna fått ministerposter, men rollerna som handels-, utrikes- och finansministrar kommer att innehas av samma personer som tidigare.

– Så våra svenska företag kan fortsätta med sina Indien-planer, eftersom det är här det händer just nu. Gällande frihandelsavtalet har man från indiskt håll sagt att man skall göra allt för att öka tempot och nu sitter ju samma ministrar kvar, så förhoppningsvis kan de trycka på i det arbetet, säger Cecilia Oskarsson.

– Sen är det så att BJP har både en religiös och en ekonomisk del och den religiösa delen kommer de att behöva hålla tillbaka nu för det finns inget majoritetsstöd för det i parlamentet. De två samarbetspartierna har inte det fokuset, nästan delvis tvärtom, och därför kommer BJP att behöva fokusera mer på ekonomin och det är ju positivt i så fall, säger Henrik Isakson.

”Alla stora företag måste ha någon form av relation till Indien för annars missar man vad jag tror blir en fantastisk tillväxtresa under de närmaste årtiondena.”

Asees Ahuja och Henrik Isakson har märkt att indiska företag gärna lyfter fram demokratin som ett sätt att sälja in landet i internationella sammanhang. Och för företag som vill vara verksamma i Indien är det kanske ännu viktigare att landet är en fungerande rättsstat, menar de. De lyfter fram att Indien också många gånger välkomnar utländska bolag, speciellt när det kan gynna landets egna intressen. Ett tydligt exempel är företag som kan bidra i klimatomställningen, som förstås är i fokus just nu.

Växande optimism

Även om Indiens ekonomi har vuxit kraftigt under de senaste åren, så har vi förmodligen ännu bara sett början. Enligt Världsbankens prognoser kan Indien år 2050 ha vuxit till världens största ekonomi. I Utrikespolitiska institutets aktuella rapport Asian Barometer framgår det att antalet svenskar som tror att Indien kommer bli en viktig global aktör framöver ökade från 49 procent 2021 till 56 procent 2023.

Dessutom visar en ny rapport från Business Sweden att Indien tillsammans med Arabemiraten och Saudiarabien är de marknader som svenska företag ser mest optimistiskt på just nu.

– Indien är jätteviktigt. Alla stora företag måste ha någon form av relation till Indien för annars missar man vad jag tror blir en fantastisk tillväxtresa under de närmaste årtiondena, avslutar Henrik Isakson.