KOMPETENSKRISEN

Hovrättspresidenten: ”Det här måste styras upp”

När olika domstolar ger olika bud om vad som gäller kring utlämnande av uppgifter skapar det en osäkerhet. ”Jag förstår att människor undrar så vi måste helt enkelt sätta ner foten”, säger hovrättspresidenten Erik Sundström till TN.

Bakgrundskontroller spelar en allt viktigare roll vid rekrytering av nya medarbetare. En sådan ger svar på den yrkesmässiga kompetensen men visar även om det finns en historia av kriminalitet. Avgörande för en fullgod bakgrundskontroll är tillgången på offentliga handlingar, bland annat domar från landets domstolar och information som samlas i olika rättsdatabaser. Men nu har en rad tings- och hovrätter slutat skicka ut den typen av material till de olika databaserna, vilket försvårar arbetet med bakgrundskontroller.

Hur många av de 48 tingsrätter och sex hovrätter som finns runt om i landet som beslutat att inte lämna ut domar till rättsdatabaserna är oklart. En del fortsätter också att vidarebefordra men med olika förbehåll, bland andra Hovrätten för Övre Norrland.

− Vi skickar över material till rättsdatabaserna men de får inte publicera personuppgifterna som ingår. Det ska alltså inte gå att göra sökningar på en person. De får heller inte läggas upp i register, säger Erik Sundström, hovrättspresident i Hovrätten för Övre Norrland till TN.

Att de olika rätterna gör egna tolkningar bottnar i hur de tolkar GDPR, alltså EU:s dataskyddsförordning, i förhållande till den svenska grundlagen. Stoppad distribution av domar innebär att de sätter EU:s regelverk över den svenska grundlagen.

− Ja, det är riktigt. Det handlar om att lägga den personliga integriteten i ena vågskålen och offentligheten i den andra och det ger upphov till olika tolkningar, säger Erik Sundström.

Det går dock att runda problemet. I de fall där det har införts ett stopp kan de som arbetar med bakgrundskontroller ta direktkontakt med de enskilda tings- och hovrätterna och då få ut full information. Något som i princip innebär kontakt med samtliga tings- och hovrätter i landet. Men olika bud från olika domstolar skapar en osäkerhet om vad som gäller.

− Det här måste styras upp. Det hela är ett relativt nytt fenomen och vi måste få en rätsida på det och en praxis. Jag förstår att människor undrar så vi måste helt enkelt sätta ner foten, säger han.

Vägen dit är går via ett prövningstillstånd hos Högsta domstolen. Ännu finns inget sådant.

− Men ett sådant måste komma och vi väntar med spänning på ett prejudikat, säger Erik Sundström.