ELKRISEN

Visselblåsare varnar för blackouter – sol och vind utmanar elsystemen

Väderberoende kraft som balanseras av fossilgas och import. Detta är ett dyrt och farligt sätt att bygga elsystem. Ändå är det exakt så som kraftsystemen numera byggs, varnar Meredith Angwin som förutsåg elkatastrofen i Texas 2021. Nu väntar samma utveckling i Europa. ”När roterande nedsläckning kommer är det bara konsumenterna som blir överraskade”, säger hon i en exklusiv intervju med TN.

"Show me the incentives, and I'll show you the outcome.”

Det berömda citatet kommer från den bortgångne legenden Charlie Munger, som tillsammans med Warren Buffet blev en av världens mest kända investerare. Men citatet kan mycket väl tillämpas på elmarknaden också, hävdar Meredith Angwin, författare och kraftsystemexpert från Vermont i nordöstra USA. Hon är fysisk kemist till utbildning och arbetade med korrosion, föroreningskontroll och kväveoxider (NOX).

När guvernören i Vermont försökte stänga den lokala kärnreaktorn, startade hon en blogg om kraftsystem som blev mycket populär.

– Jag insåg att de som läste bloggen inte var särskilt intresserade av kärnkraftverket i sig utan snarare av vad jag skrev om nätets tillstånd, hur saker var sammankopplade och hur olika kraftverk påverkade systemet.

Hennes efterforskningar ledde henne djupare in i den byråkratiska djungeln av regleringar och marknader som styr kraftsystemet. Hon har nu tillbringat 15 år med att lista ut hur kraftsystem fungerar och den regulatoriska labyrint som omger dem.

– Det var en så lång och komplicerad historia om vad som pågick.

”Nätet blev mer och mer skört”

El är inte som vilken annan vara som helst; den är mycket teknisk och kräver en exakt balans mellan produktion och konsumtion varje millisekund. När du slår på din spis betyder det att något kraftverk någonstans i det europeiska nätet samtidigt ökar sin produktion. Frekvensen kan naturligtvis sjunka lite under 50 hertz innan problem uppstår, så en sådan mikroskopisk förändring spelar inte så stor roll eftersom det finns inbyggd rotationsenergi i systemet, men i grunden är det så det fungerar.

Om säkerhetsmarginalerna i systemet har minskats så mycket att det inte finns tillräcklig reservkraft när det behövs, kommer det i bästa fall att bli förbrukningsfrånkoppling och i värsta fall en systemkollaps. Dessa marginaler har av olika skäl blivit mindre i många delar av världen under de senaste decennierna, enligt Meredith Angwin.

– Ju mer jag grävde, desto mer insåg jag att nätet blev mer och mer skört och att roterande nedsläckning mer och mer sannolikt. Som ett ömtåligt vinglas, om du råkar välta det, går det sönder.

Avregleringar av elmarknader en stor orsak

Avregleringar av elmarknader har varit en av de främsta orsakerna, menar hon. Marknaden vill naturligtvis inte stå med dyra reservkraftverk som samlar damm, vilket är logiskt ur ett ekonomiskt perspektiv, och ibland kan det vara billigare att bygga en extra kabel till grannen än att ha ett kraftverk i reserv.

Men ofta slutar det med att företag och privatpersoner betalar notan genom höga elpriser, och om säkerhetsmarginalerna minskas ökar riskerna. Energi är grunden för världens välstånd, och utan det har vi inget annat val än att arbeta på fälten för hand.

– Ibland får jag känslan av att folk tror att ett strömavbrott innebär att sitta vid vedspisen och umgås.

Alternativkostnaden om kraftsystemet går ner är astronomisk, både i mänskligt lidande och ekonomiska termer. I avsaknad av strikta regleringar och ingenjörsplanering har världens viktigaste infrastruktur blivit en politisk och ekonomisk spelplan där ingen är ansvarig för helheten – och där de som förstår systemet bäst inte har ekonomiska incitament att lösa problemen, anser Meredith Angwin.

– Tvärtom. Nära missar ökar kraftverkens intäkter. Det har varit en konsekvent väg för näten. En väg mot katastrof, säger hon.

Hon ”blankade” elnätet

De som har sett filmen "The Big Short" vet hur flera välinformerade investerare tjänade enorma pengar på att blanka, det vill säga satsa mot bostadsmarknaden innan finanskrisen i USA bröt ut 2007-2008. Först betraktades de som galningar eftersom bostadslån normalt är en säker hamn. Folk brukar dra ner på de flesta utgifter innan de undviker att betala sina bostadslån. Men blankarna trodde att de underliggande faktorerna som stödde marknaden var svaga, som ett korthus. När amerikanarna plötsligt inte kunde betala sina bostadslån kollapsade banken Lehman Brothers, och kraschen var ett faktum. Resten är historia, som de säger.

Meredith Angwin gjorde samma sak med elnätet 2020 när hon publicerade boken "Shorting the Grid" efter fyra års arbete, även om det var med fiktiva pengar – det är nog inte möjligt att blanka elnätet på det sättet. Problemen behövde berättas.

– Mycket av nätets design bestäms i stängda rum, med dålig insyn för allmänheten. Eftersom det är mycket tekniskt och byråkratiskt komplicerat, är det mycket få människor som förstår hur allt är sammanlänkat.

Bland allmänheten vet nog ganska få vad rotationsenergi, reaktiv effekt, elkvalitet eller upp- och nedreglering är. Många kanske inte vet skillnaden mellan energi och effekt, och då har vi bara skrapat på ytan av de tekniska aspekterna. Vi har inte adresserat saker som marginalprissättning, spotmarknad, intradagsmarknad, kapacitetsmarknad och så vidare.

Texas elsystem kollapsade

Sex månader efter att hennes bok publicerades, i februari 2021, upplevde Texas den värsta energiinfrastrukturkatastrofen i delstatens historia när delar av nätet gick ner i flera dagar. Det kollapsade på nästan exakt det sätt som Meredith Angwin varnat för i sin bok. Katastrofen orsakade minst 57 dödsfall i 25 län, enligt systemoperatören ERCOT, och mer än 4,5 miljoner hushåll och företag blev utan ström, vilket ledde till brist på vatten, mat och värme. Vissa uppskattningar har pekat på så många som 700 dödsfall.

Meredith Angwin blev plötsligt en profet. Tidigare var boken främst intressant för mycket kunniga elentusiaster, men nu blev den plötsligt en eftertraktad guide om hur kraftsystem fungerar.

– Plötsligt började folk ringa mig, vilja ha mig i TV-program och podcaster. De hade någon att fråga, helt enkelt.

Sekunder eller minuter från total kollaps

De ekonomiska skadorna i Texas har uppskattats av systemoperatören ERCOT till minst 195 miljarder dollar bara i fastighetsskador. Och Texas hade tur eftersom ERCOT senare fastställde att systemet bara var sekunder eller minuter från total kollaps när roterande nedsläckning infördes.

Texas-katastrofen inträffade när en vinterstorm slog till, och delstatens kraftverk inte kunde hantera situationen. Meredith Angwin hävdar att Texas-katastrofen berodde på vad hon kallar "den dödliga trifectan," som förklaras senare i artikeln. Det involverar sol, vind, fossilgas och import, vilket också kännetecknar de system som nu snabbt byggs upp i Europa.

Inte mycket har förändrats rent policymässigt, så strömavbrotten kommer att fortsätta komma – och de är också på väg i Europa. När rullande strömavbrott kommer till nätet, blir det gamla nyheter för nätinsiders; endast konsumenterna blir överraskade, menar hon.

– Ja, jag förväntar mig också att det europeiska kraftsystemet kommer att ha stora problem. Tyvärr tror jag att blackouts kommer, och de kommer på vintern, säger hon.

– Saker och ting börjar förändras på vissa ställen, men mycket långsamt.

Texas, Kalifornien och New England illa ute

När det gäller det amerikanska kraftsystemet fortsätter stater som Texas och Kalifornien att toppa hennes blankarlista, liksom staterna i New England-regionen. Meredith Angwin bodde tidigare i Kalifornien, vilket har gett henne ett särskilt intresse för delstaten.

– Kalifornien är på många sätt lite av ett paradis på jorden. De har soligt och behagligt väder, till skillnad från här i Vermont, så folk började tro att de inte behövde oroa sig för saker som elektricitet. De började satsa allt på förnybara källor och började stänga ner kärnkraft. De beslutade också att de inte behövde kolkraft i Kalifornien trots att de inte hade några problem med att importera det från andra stater.

I Kalifornien är solpaneler ganska effektiva på många sätt. Till skillnad från hur det fungerar i Sverige är Kaliforniens problem att landet har hög efterfrågan när det är varmt under sommaren, eftersom befolkningen kämpar med nedkylning snarare än uppvärmning.

– Solenergi kan vara mycket användbar i Kalifornien eftersom den vanligtvis är tillgänglig när det är mycket hög efterfrågan i form av luftkonditionering. Men det måste göras i rimliga proportioner. Du kan inte bara kasta in så mycket solenergi som möjligt, vilket är exakt vad de har gjort, säger Meredith Angwin.

”Problem under vanliga förhållanden”

Kalifornien bör inte ses som ett positivt exempel – snarare tvärtom, säger hon.

– På många sätt är Kalifornien ett typexempel på hur man inte ska driva ett kraftsystem. Kalifornien stänger ner fossilfri kärnkraft, är starkt beroende av fossilgas och importerad el och har elpriser som är långt högre än de borde vara för en stat med en betydande mängd vattenkraft och inhemsk fossilgas.

– Nätet är så svagt att de har problem även under relativt vanliga förhållanden.

Paul-Frederik Bach berättade nyligen för Tidningen Näringslivet om hur Kalifornien, när han besökte kontrollrummet där i början av 2000-talet, hade ett schema för rullande strömavbrott som de använde.

Meredith Angwin skriver också om detta i sin bok. Och ja, det är precis som det låter. Områden stängdes av i olika grupper. Hissar stannade, trafikljus slocknade och så vidare. På senare år har Kalifornien också tvingats till dessa roterande nedsläckningar, även om det vanligtvis inte går så långt nuförtiden.

– I min bok skriver jag om något jag kallar "The Hidden Fragility of our Electric Grid," vilket är mycket relevant när man pratar om Kalifornien. De har något som kallas "flex alerts" eftersom nätet är så otroligt svagt, säger Meredith Angwin.

Flex alerts skickas vanligtvis ut till befolkningen i Kalifornien när vädret blir mycket varmt eftersom konsumtionen då typiskt ökar med tung användning av luftkonditionering.

Uppmanas att dra ner AC under värmeböljor

Först uppmanas folk att kyla sina hem, göra hushållssysslor som tvätt och stänga sina fönster så att den kalla luften inte smiter ut. Sedan, under de varmaste timmarna, uppmanas de, trots värmen utanför, att stänga av sin luftkonditionering, stänga av vad de kan och i allmänhet spara el.

– Och vad orsakar detta? Någon väderkatastrof eller något? Nej, en varm kväll. Om du inte kan hantera en varm kväll utan att be befolkningen om hjälp, är du inte en bra förebild. Tvärtom, du har ett mycket skört kraftsystem.

Kalifornien används ofta i debatten här i Sverige som både ett positivt och ett negativt exempel, beroende på vem man frågar. Staten har verkligen burit en tung börda i att bygga upp ekonomin och infrastrukturen för väderberoende kraftkällor som världen nu använder, men det har också kommit med ett högt pris för befolkningen när pengar har plöjts in i olika former av subventioner, skatteavdrag och komplexa stödsystem. Många av dessa har också återanvänts senare i Europa.

Elpriset är bland de högsta i USA, och många fattiga människor som inte har råd med egna dieselgeneratorer och solpanelinstallationer lider extra hårt när elpriserna skjuter i höjden och det blir dyrt att använda luftkonditionering.

Ankkurvan tog form

Utbyggnaden av väderberoende produktion har bland annat skett genom exekutiva order från politiskt håll. 2008 undertecknade till exempel guvernör Arnold Schwarzenegger en order om att en tredjedel av all el som såldes skulle komma från förnybara källor till 2020. Detta kombinerades också med olika lukrativa stöd.

Detta orsakade huvudsakligen en explosion av solenergi i Kalifornien, men när utbyggnaden har skett har elpriserna i landet ökat, och den välkända ankkurvan som vi nu också har sett i Europa tog form. En stor del av kraftsystemet i Kalifornien består fortfarande av fossilgas för förbränning, och den politiska viljan att minska den har gått långsamt – även om de försöker hårt.

2009 stod fossilgas, enligt California Energy Commission, för 116 terawattimmar, och 2022 producerade den 96. Under samma period fördubblades vindkraftsproduktionen till 14 terawattimmar, och solenergi ökade 40-faldigt till över 40 terawattimmar.

I detta sammanhang kan det vara värt att veta att innan kärnkraftsutbyggnaden på 1970- och 80-talen var Sverige en av världens största oljeanvändare per capita. Oljebehovet i kraftsystemet trycktes bort när vi satte upp tolv reaktorer på ungefär ett decennium, och sedan dess har vi haft ett i det närmaste fossilfritt elsystem. I stället blev vi en av världens största per capita-konsumenter av kärnkraft. Frankrike och många andra länder har gjort liknande investeringar med samma resultat.

Försöker med batterier

Kalifornien försöker nu utnyttja solenergin bättre genom att ladda batterier under dagen och ladda ur dem när solen går ner. Det är dock fortfarande ganska blygsamma energimängder på systemnivå som tillförs några timmar, och det är naturligtvis ett frågetecken hur många år dessa batterier kommer att hålla innan de behöver bytas ut, med tanke på att de laddas och laddas ur dagligen, och hur dyrt det skulle vara på systemnivå att göra som vissa debattörer förespråkar – nämligen använda dem som en storskalig lagringslösning.

Tidningen Näringslivet beräknade nyligen att Teslas megapack skulle kosta 96 miljarder kronor för kapacitet att lagra energi motsvarande en timmes svensk maxkonsumtion förra året. Det är ungefär i linje med en ny storskalig kärnreaktor.

Meredith Angwin ser många fördelar med batterier; de kan kapa effekttoppar och, eftersom de är snabba, kan de flytta last i kraftsystemet kortsiktigt. De fungerar också utmärkt för individer i deras hem.

Behöver särskilja på hönan och ägget

Men hon tycker att man bör försöka skilja mellan hönan och ägget i Kalifornien-fallet. Har batterierna dykt upp på grund av en statligt subventionerad överproduktion av solpaneler, eller tvärtom? Och hur är subventionerna för batterierna strukturerade, och hur har de påverkat elpriserna? Kalifornien har haft den så kallade ankkurvan i lite över ett decennium nu, och de har länge kämpat med ankkurvans "hals" eller upprampningsfas. Detta är den del där solen mycket snabbt minskar i produktion på kvällen, och gasturbinerna måste accelerera mycket aggressivt för att nå hög produktion och möta efterfrågan.

En gasturbin fungerar lite som en motor; den använder betydligt mer bränsle om du går från 0 till 100 på några sekunder än om du kör i jämnt tempo på motorvägen, förklarar hon i boken.

Batterierna gör därför livet lite lättare för gasturbinerna och minskar bränsleförbrukningen – och man kan återvinna och inte slösa bort några av de absoluta energitopparna som uppstår när det blir mycket soligt, vilket Kalifornien har tvingats göra i mycket hög grad tidigare. Men batterier är inte en lösning på systemnivå, och det är inte så de ska ses, säger hon.

– Batterier är ingen lösning i stor skala, av många skäl, och det är också ganska farligt att bli för beroende av dessa typer av lösningar. Det är inte något att lita på när något händer.

Gasturbin effektiv när det är molnigt

En gasturbin är billig för den kraft den har potential att generera, och den kan snabbt öka för att kompensera för en förnybar energikälla som minskar sin produktion, exempelvis om moln blockerar solen. Därför är gasturbinen de väderberoende kraftkällornas bästa vän i de nya kraftsystemen runt om i världen, menar hon.

– Just in time fossilgas balanserar väderberoende kraftkällor. Det är ett farligt spel.

Så du tror inte att Kaliforniens plan kommer att fungera?

– Jag tycker att "plan" är lite generöst i detta sammanhang. Jag tror inte att de planerar särskilt mycket. Ankkurvan är ett tydligt exempel på bristande planering. De stora batteriparkerna är bara en del av en icke-plan. Att backa upp intermittens med batterier är ingen plan; det är vansinne.

– Om vi går tillbaka i tiden, när de faktiskt planerade kraftsystem, fanns det en tumregel att inget enskilt kraftverk borde vara större än kanske 10 procent av den högsta efterfrågan, och sedan byggde de kanske 20 procent mer kapacitet än den maximala efterfrågan som kunde kallas in vid behov.

Solen ett gigantiskt kraftverk

Detta fungerar inte särskilt bra för väderberoende energi eftersom solen och vinden påverkar alla kraftverken på liknande sätt samtidigt. Solpaneler fungerar som ett gigantiskt kraftverk, och om du sedan, av någon anledning, har problem som påverkar brett, som en felaktig väderprognos, kan det bli mycket stora problem, säger hon.

– Därför bör väderberoende kraftkällor inte utgöra för stor del av nätet.

Detta hände, som Tidningen Näringslivet rapporterade om, nyligen i Tyskland. Ett misstag i väderprognosen gjorde att solenergin levererade 8 gigawatt (8 kärnreaktorer) för lite.

– Ja, du ser, och när du har en "dunkelflaute" (kall, mörk och vindstilla period), levererar varken vindkraft eller solenergi någonting alls – så i Tyskland behövs många termiska anläggningar för att möta efterfrågan på vintern.

Fossila kraftverk måste rampa snabbt

Tyskland har för närvarande solenergi med en maximal kapacitet på över 80 gigawatt (80 kärnreaktorer), vilket är mer än hela landets behov en varm sommardag.

I skrivande stund, onsdag den 12 juni kl. 12:21, har landet 18 grader Celsius med delvis molnigt och en lätt bris från väster. Solkraft, enligt Electricitymap, kör inte ens på halv kapacitet men levererar ändå 49 procent av landets totala produktion på 57 gigawatt. Med andra ord, i Tysklands kraftsystem tvingas de andra kraftverken reglera ned i den mån man kan för att lämna plats i nätet. När solen går ner och solpanelerna mycket brant sjunker till noll på några timmar, måste andra kraftkällor, främst termiska fossila kraftverk, öka mycket snabbt. Den fossilfria kärnkraften i Tyskland har stängts ner.

Samtidigt måste kraftsystemet vara i balans, och alla andra tekniska saker som överföring måste fungera så att elen är där den behövs. Och för det verkar kolkraft behövas, eftersom de fortsätter att producera i Tyskland även på varma sommardagar.

Men landet tycks inte kunna ta hand om all sin solenergi utan den exporteras till grannländer som Polen, Tjeckien, Österrike, Luxemburg, Nederländerna och Danmark, som i sin tur förstärker situationen med egen solenergi och sedan skickar den vidare in i det europeiska nätet. Tidningen Näringslivet har visat i flera artiklar exempel där alla nedregleringsbud på hela den danska elmarknaden tog slut och att det var nära i Sverige också. Svenska Kraftnät, tillsammans med andra systemoperatörer, har länge varnat för överproduktionen.

– Om Tyskland avser att driva sin kemiska och tunga industri med sol- och vindkraft, dödar de sig själva. Om de fortsätter kommer alla dessa verksamheter att stängas ner och flytta, säger Meredith Angwin.

”Inga ekonomiska incitament till förändring”

Problemet, tror hon, med dagens elmarknad är att de som förstår systemet tillräckligt väl för att se vart vi är på väg, vanligtvis tjänar ekonomiskt på utvecklingen.

– De har helt enkelt inga incitament att lösa problemen eftersom de tjänar på dem.

Strikt reglerade att prioritera pris och säkerhet

I de gamla kraftsystemen var aktörerna strikt reglerade att prioritera säkerhet och låga elpriser. Ett sätt att öka sina intäkter var att producera mer kraft, vilket ökade välståndet och stärkte säkerheten eftersom kraften var planerbar. I de nya systemen prioriteras en opålitlig och volatil elförsörjning. Även om billiga väderberoende kilowattimmar kan radas upp blir systemet som helhet också dyrare, vilket påverkar de fattiga mest, menar Meredith Angwin.

Kalifornien, Texas och andra har betalat dyrt för att subventionera höga andelar av förnybar energiproduktion på olika kreativa sätt, men kraftsystemen har blivit dyra och sköra.

– Just nu hävdar folk att sol- och vindkraft är de billigaste på nätet, men det gäller bara under rätt väderförhållanden. Samtidigt går elpriset upp totalt sett, och det beror främst på att andra delar av nätet betalar för de överskottskraftverk som används när solen inte skiner och vinden inte blåser.

Stabil baskraft missgynnad

Eftersom man bara får betalt för kilowattimmar och inte kvaliteten på den produkt man levererar, är stabila baskraftverk, som kärnkraft, missgynnade. Stabil kraft skapar ett robust och pålitligt kraftsystem.

Om man bygger för mycket väderberoende produktion, till exempel på grund av lukrativa subventionssystem, får man i stället negativa elpriser, noterar Meredith Angwin. I Sverige har dessa negativa elpriser vuxit snabbt och nyligen slogs ett nytt rekord. Negativa elpriser straffar alla kraftverk och särskilt de som inte kan reglera upp och ned lika snabbt.

Vissa kraftproducenter har inget emot detta eftersom priserna går upp, och då ökar intäkterna för balanseringskraft. Dessutom fungerar marknaden så att det dyraste budet sätter priset, vilket innebär att det blir mycket bra marginaler för den väderberoende kraft som fortfarande producerar när balanseringskraft driver upp priset. Från Texas finns det till och med exempel på hur marknadsaktörer stänger av turbiner för att manipulera prisbilden, noterar hon. Nätbolag har inte heller något emot det eftersom det mer omfattande nät som behövs för att driva väderberoende kraftkällor också ökar elpriserna.

Den dödliga trifectan

Det är i dessa marknader där väderberoende kraft och fossil gas kombineras som "den dödliga trifectan" uppstår, hävdar Meredith Angwin. Och det är nu så kraftsystem ser ut i både Kalifornien och Texas, liksom flera andra stater världen över. "Den dödliga trifectan” är nu också mycket närvarande i Europa.

– Den första delen av "den dödliga trifectan" är ett överberoende av väderberoende förnybara kraftkällor som kommer och går som de vill. Den andra delen är ett överberoende av naturgas (fossilgas) som balans till de väderberoende kraftkällorna. Naturgas distribueras "just in time" i en rörledning och kan avbrytas "just in time" på flera olika sätt.

– Det kan till exempel vara att kompressorer i gasledningsinfrastrukturen går sönder, eller att regleringar prioriterar hushållskonsumenter framför kraftverk, vilket gör det svårt för kraftverk att få gasen, till exempel.

Detta har, åtminstone innan kriget, också varit fallet i Sverige, där hushållskonsumtion på västkusten till och med har prioriterats över viktiga företag som använder gasen för att producera allt från kemikalier för dricksvatten till läkemedel och livsmedel.

Risk att något händer med infrastrukturen

Ett annat sätt som gaskraftverk kan få problem på är om något händer med gasledningsinfrastrukturen. Sveriges naturgas kommer till exempel genom en enda 38-årig ledning mellan Dragør i Danmark och Malmö i Sverige.

– Om du i stället tittar på hur till exempel försörjningstryggheten för kärnkraftverk ser ut, byter de bränsle mindre än en gång om året, vilket ger en helt annan robusthet, säger Meredith Angwin.

När det gäller gas har vi för närvarande ingen lagring i Sverige; det lilla vi har fungerar mer som en tryckutjämningspunkt. Vi har heller ingen infrastruktur för att mata in flytande fossilgas i gasstamnätet på västkusten – vilket företag och gasexperter har varnat för.

Den tredje och sista delen av "den dödliga trifectan" är ett överberoende av en granne för att hjälpa till, förklarar Meredith Angwin. Eftersom väderförhållandena vanligtvis är likartade i närliggande områden samtidigt, har dessa grannar vanligtvis samma utmaningar, säger hon.

– Många hänvisar till detta när det gäller Texas, att det inte är anslutet till andra nät. Faktum är att detta knappast skulle ha gjort någon skillnad.

– När det är en väderkris och alla behöver elektricitet, får du ingen hjälp. Grannarna har sina egna problem att fokusera på. Om det är kallt och vindstilla här är det samma sak i Quebec, säger hon.

Svenska kraftnät satte ner foten

Nyligen satte Sveriges systemoperatör, Svenska Kraftnät, ner foten. Mer planerbar kraft behövs, säger de. Gaskraftverk är ett sätt eftersom de kan startas snabbt och därmed balansera de väderberoende kraftkällorna, noterar de i artikeln.

De vill uppnå detta genom en så kallad kapacitetsmarknad, vilket normalt är den heliga graalen för gaskraft.

Tidningen Näringslivet har tidigare skrivit om behovet av nya gasturbiner i Sverige. Detta beror på att södra Sverige, på grund av nedstängningen av planerbar kraft, har den värsta effektsituationen i Europa och eftersom många företag för närvarande vill men inte kan ansluta till nätet. Det finns företag som använder dieselgeneratorer eftersom de inte kan ansluta till nätet.

Meredith Angwin förespråkar planerbar kraft och ser gasturbiner som en av många ingredienser, tillsammans med rimliga mängder väderberoende kraft. Men hon varnar för att ta gasturbiner som en garanti för att fortsätta utbyggnaden av mer förnybara källor och arbeta sig djupare in i "den dödliga trifectan."

Väderberoende kraft balanseras med gas

I dag balanseras väderberoende kraftkällor med fossilgas världen över, med Irland som ett mycket tydligt europeiskt exempel där ungefär lika delar vindkraft och fossilgas balanserar varandra på de ordinarie och kapacitetsmarknaderna.

Regeringen i Sverige är tydlig med att de vill ha kärnkraft; hur ser du på det?

– Mycket bra, absolut rätt. Snälla, subventionera inte väderberoende kraft.

Meredith Angwin är inte imponerad av kapacitetsmarknader. En kapacitetsmarknad fungerar så att ett kraftverk säljer sin kapacitet att producera ifall de kallas in. Som ett jourpass. Om det visar sig att det inte blåste som förväntat, kan ett gaskraftverk starta. Men kapacitetsmarknader är ingen stabil lösning, säger hon.

– Jag tycker att de är ganska värdelösa, även om jag kanske är lite hård. Låt oss säga att du är ägare av ett peaker plant (ett kraftverk avsett att användas under särskilt svåra förhållanden med hög efterfrågan).

– Du vet inte hur ofta du kommer att kallas in, och du vet inte vad priserna kommer att vara när du kallas in, så du har ingen aning om vad dina inkomster kommer att vara nästa år. Samtidigt måste du underhålla ditt kraftverk och se till att det är i skick. Det blir lätt så att du börjar snåla på kvaliteten.

”Försöker manipulera kapacitetsmarknaden”

Hon beskriver det gamla ordspråket, "take the money and run”

– På kapacitetsmarknader är det ofta i stället, "take the money and don’t run". Med andra ord tar du gärna betalt för kapaciteten, men det är lätt för problem att uppstå som gör det omöjligt att starta kraftverket när det kallas in. Jag har följt ISO New England länge och väl nu. Jag ser hur producenter upprepade gånger försöker manipulera kapacitetsmarknaden.

Problemet är också att man genom kapacitetsmarknaden lätt låser in sig i kombinationen väderberoende kraft och fossilgas. Samtidigt faller kostnaden för att balansera den väderberoende kraften på någon annan, vilket blåser upp elpriserna. Ett tredje potentiellt problem i Sverige är hur man gör med vattenkraften som redan balanserar i dag. Ska de också få vara med på kapacitetsmarknaden?

– På många sätt var det gamla kraftsystemet bättre, men när jag säger det, attackerar folk mig och säger att jag gillar statliga monopol. Nej, jag gillar inte statliga monopol, men jag gillar ansvarsskyldighet, och problemet i dag är att ansvarsskyldigheten saknas. Om du vill ha stabil och billig elektricitet kan du inte låta ett vindkraftverk leverera när de känner för det medan du förväntar dig att systemet ska leverera kraft året runt, dygnet runt.

Hur ser du på att ställa krav på systemet så att villkoren för alla kraftkällor är desamma? De levererar exakt samma stabila kraft till nätet, och om de inte kan, betalar de för sina obalanser. Då kan aktörer fritt kombinera sina kraftkällor, men alla levererar ström med samma leveranssäkerhet till nätet?

– Det skulle vara rättvist, men problemet är att de väderberoende kraftkällorna inte vill ändra det system vi har i dag, och jag tror att det blir svårt att få igenom ett sådant system – eftersom förnybara källor har blivit för politiskt kraftfulla, åtminstone här omkring.

Billiga eller negativa priser ibland – dyrt i längden

Och de stora kraftbolagen har inte nödvändigtvis något emot det nuvarande systemet eftersom deras intäkter ökar med höga elpriser och ett mer omfattande nät. Den slutliga räkningen hamnar dock på elpriset, som företag och individer betalar. Det är också därför elpriserna blåses upp i länder som väljer denna linje, anser hon. Billiga eller till och med negativa vissa dagar, dyra och instabila i längden, säger hon.

Meredith Angwin gör också ett stort nummer i boken om vad som faktiskt har minskat kolutsläppen i kraftsystem världen över hittills. Om fossilfrihet är målet är kärnkraft ett utmärkt vapen, vilket både Sverige och Frankrike tidigare har visat.

Kärnkraft är fossilfri och, enligt Electricitymap, världens mest klimatvänliga kraftkälla med livscykelutsläpp på 5 gram växthusgaser per kilowattimme. Det har också historiskt, i fallen Sverige och Frankrike, visat sig vara ett oerhört effektivt sätt att minska växthusgasutsläppen i kraftsystem. Men kärnkraft kan inte effektivt arbeta runt de väderberoende kraftkällorna som särskilt fossilgas men även till viss del kol och olja, kan göra.

När elpriserna blir negativa fortsätter kärnkraften att producera eftersom det är dyrare att stänga av reaktorerna än att ta några timmar där du betalar för kraften du producerar.

Flexibilitet är allt i ett väderberoende system

Därför ogillar förespråkare för förnybar energi kärnkraft, hävdar Meredith Angwin. Flexibilitet är allt i den förnybara världen, skriver hon i boken.

– Kärnkraft är en mycket pålitlig kraftkälla och extremt effektiv för att ta bort fossila bränslen eftersom den är planerbar. Alla kraftsystem måste baseras på en rik mängd baskraft. Dålig energipolitik förstör däremot ofta möjligheten att använda den.

Sverige är historiskt ett av världens ledande kärnkraftländer – och det pågår en kärnkraftsrenässans i världen. Det vore mycket dumt att inte investera kraftigt i det, tycker Meredith Angwin.

– Tidigare i min karriär, när jag arbetade med korrosion, hade jag privilegiet att besöka Ringhals i Sverige på sommaren. Det var en så vacker plats, med människor som badade och hade fester i området. Varför skulle du vilja byta detta mot vindkraftverk och fossilgas? Det blir inte billigare eller säkrare, och ni har ju redan kärnkraft. Varför inte bara bygga mer? Det har fungerat utmärkt tidigare!