DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Facken sågar lagstiftad arbetstidsförkortning – ”Helt fel väg”

Att lagstifta om förkortad arbetstid är en dålig idé. Det anser fackförbunden Unionen och IF Metall. ”Man kan inte gå till staten och tro att man får någon gratis lunch”, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till TN.

Förberedelserna inför industrins avtalsförhandlingar nästa år är i full gång. Avtalet ska vara klart den 31 mars, och är normerande för löneökningarna på resten av arbetsmarknaden.

Inför avtalsrörelse har debatten om arbetstidsförkortning blivit en het potatis. I drygt 50 år har regleringen om antalet arbetade timmar legat på parternas bord, men nu höjs flera röster om att lyfta frågan till politisk nivå. Bland annat har Miljöpartiet sagt att de vill driva frågan om en fyradagarsvecka, LO beslutat om att lagstiftning är en möjlig väg att gå om de inte får ner arbetstiden i förhandling med arbetsgivarna, och röster i Socialdemokraterna vill göra det till en valfråga 2026.

Men det finns motståndare på den fackliga sidan. Både Unionen och IF Metall är tydliga med att de inte vill se en lagstiftad arbetstidsförkortning.

– Arbetstidsfrågorna är en del av lönebildningen. Vår övertygelse är att vi bäst hanterar detta själva fritt från staten och vi måste värna om parternas autonomi. Man kan inte gå till staten och tro att man får någon gratis lunch. Det funkar inte så. Lagstiftning är helt fel väg att gå, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till TN.

– Det är en självklarhet att arbetstiden är en avtalsfråga. Vi vill inte lämna över makten till politikerna. Det finns många lösningar i frågan om arbetstidsförkortning, men vi vill inte lämna bort makten, sa Tomas With, vice ordförande för IF Metall, under ett Almedalsseminarium.

”Vore olyckligt för industrin”

Både Martin Wästfelt och Tomas With menar att kortad arbetstid är en viktig frihetsfråga för deras medlemmar, men att facken redan levererar på den punkten i avtalsförhandlingarna genom till exempel delpension och kortare arbetstid för skiftarbetare.

– Ibland låter det i debatten som att det inte har hänt någonting på 50 år. Det stämmer inte. Jag vill påstå att vi har levererat arbetstidsförkortning i varje avtalsrörelse, sa Tomas With under seminariet.

– Vi har det långsiktiga kravet på hundra timmars arbetslivsförkortning per år som vi har jobbat efter. Vi har system i dag som våra medlemmar tycker är bra, säger Martin Wästfelt.

Industrin välkomnar Unionen och IF Metalls inställning i frågan.

– Jag tror att en arbetstidsförkortning vore olyckligt för industrin. Vi har ett system som fungerar och som haft stor betydelse för vår konkurrenskraft. Jag tror att vi är ganska enade om att vi vill fortsätta gå den vägen, sa Magnus Ohlsson, vd på Heidelberg Materials Cement Sverige, under Almedalsseminariet.

– Vi är rörande överens om att vi alltid har hanterat arbetstidsfrågor inom det system vi har, och det kommer vi fortsätta att göra. Med det sagt måste vi komma ihåg varför vi arbetar och varför vi producerar. Det är för att skapa utrymme för välstånd och välfärd, säger Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, till TN.

Olika syn på löneökningarna

En av knäckfrågorna i avtalsrörelsen kommer att vara bilden av hur starkt den svenska industrin står sig och därmed hur stora löneökningar det finns utrymme till för att bibehålla konkurrenskraften. Tomas With menar att facken vill ha en något ”större kostym”, och syftar på att deras medlemmar haft reallöneminskningar både 2022 och 2023 till följd av den höga inflationen. Han ser att det finns utrymme för reallöneökningar igen.

Martin Wästfelt på Unionen delar den åsikten.

– Förutsättningarna för industrin är bättre nu än tidigare så det finns en grund för högre krav från vår sida. Men här finns det spänningar. Vår bild är att svensk industri har en bättre konkurrenskraft än vad arbetsgivarna tycker, säger han.

Per Widolf konstaterar att det rådde en speciell situation med en ”inflationschock” när det tidigare avtalet slöts och att det nu är viktigt att hitta tillbaka till ett normalläge.

– När vi förhandlar industriavtalet så förhandlar vi hela konkurrenskraften, vilket är en förutsättning för bra villkor. Vi ska förstärka konkurrenskraften. Det är en framåtsyftande förhandling och att förhandla utifrån vad man har yrkat i tidigare förhandlingar ligger inte i linje med hur vi resonerar.

– Vi måste få till balanserade, långsiktiga avtal som innebär att vi inte klär på oss en ryggsäck som vi fyller med alltför tunga stenar när vi går en utmanande framtid till mötes, säger han.