ARBETSKRAFTSINVANDRING
Skogsföretagaren: Så baktalar regeringen vår yrkesgrupp
Skogsföretagaren Joakim Gustafsson är beroende av att anställa tungt kompetenta medarbetare att vårda skogen. Nu varnar han för allvarliga konsekvenser för infrastrukturen om regeringen fortsätter att begränsa arbetskraftsinvandringen. "Det är ingen hobbyverksamhet vi håller på med", säger han till TN.
− Det är ju helt galet!
Joakim Gustafsson, vd och grundare på Svensk Skogsservice, är upprörd. Orsaken är regeringens lönegolv vid arbetskraftsinvandring – och att det nu ligger på 28 840 kronor i månaden, det vill säga 80 procent av medianlönen. Nu är förslaget att det ska höjas till hundra procent av medianlönen, 35 600 kronor i månaden.
Svensk Skogsservice är ett familjeföretag som arbetar med skogsvård. Ungefär 100 anställda på företaget arbetar med att plantera, röja och avverka skog. 97 procent av de anställda är utländsk arbetskraft, varav ungefär hälften kommer från tredje land. Alla räknas dock inte som arbetskraftsinvandrare, eftersom de kommer som säsongsanställda eller berörs av massflyktsdirektivet, men trots alla undantag är flera av medarbetarna berörda av lönegolvet.
− Det blir väldigt orättvist, säger Joakim Gustafsson.
”Det är ingen hobbyverksamhet eller något arbetsmarknadsprojekt vi håller på med.”
Han menar att konsekvensen av lönegolvet är att arbetskraftsinvandrarna ska ha högre lön än övriga medarbetare som gör samma jobb och som får kollektivavtalsenlig lön. Men han poängterar också att när lönegolvet höjs i takt med att medianlönen höjs, så får de som har blivit anställda senare, där ansökan om arbetstillstånd alltså är gjord efter höjningen, högre lön än de som har arbetat på företaget en längre tid.
− Det är väldigt konstigt, säger han.
Regeringen vill försvåra arbetskraftsinvandrare för så kallat lågkvalificerade yrken till förmån för så kallat högkvalificerade yrken. Vad tänker du om den här argumentationen?
− Ja, jag vet ju att de gärna pratar om det här med lågkvalificerade yrken, men det är ju frågan vad det är. Det krävs mellan 2 000 och 6 000 timmar för att lära upp en röjare. Och ska man sedan gå vidare från röjsågen till att hugga med motorsåg krävs det ändå mer tid och kurser. Det är med den kunskap som krävs inte lågkvalificerat, säger Joakim Gustafsson.
Hur kommer det sig att du anställer från andra länder?
− Vi får inte tag på några från EU längre.
Kompetensen saknas i Sverige
Han vänder sig emot att det skulle gå att anställa arbetslösa som finns i Sverige. Men det går inte, åtminstone inte i det korta perspektivet. Det krävs utbildning och även om regeringen har lovat att fler utbildningar ska skapas, så finns de inte på plats än. Och därmed är möjligheterna att anställa inom Sverige begränsade, eftersom kompetensen saknas, konstaterar Joakim Gustafsson.
− Det är ingen hobbyverksamhet eller något arbetsmarknadsprojekt vi håller på med, säger han.
Företaget har genom sin utbildningsverksamhet varit delaktiga i flera försök att ställa om nyanlända eller personer som stått långt från arbetsmarknaden. Men projekten har inte lyckats fullt ut.
− Det är skillnad på att få in 15–20 personer via utbildningen och att anställa de 100 röjare som vi behöver, säger han och konstaterar att det inte är lätt att hitta de som vill utbilda sig heller.
Han menar att politikerna i det närmaste baktalar yrket genom att kalla det lågkvalificerat.
− Hur bygger man yrkesstolthet bland dem som arbetar i skogen om det är så regeringen ser på deras arbete? Det är ju inte som att fler ställer sig i kö för att bli skogsarbetare då.
− Det är märkligt att stänga gränsen för arbetskraft och sedan måla ut grupper som lågkvalificerade, säger Joakim Gustafsson.
”Många gånger de senaste åren när politikerna har höjt tonläget i denna fråga har jag faktiskt funderat på om det är värt att fortsätta underhålla kraftledningar, vägar och järnväg när de ser ner på det vi gör på det här sättet.”
Det är långt ifrån bara Svensk Skogsservice som behöver röjare. Problemet att hitta medarbetare finns hos alla skogsvårdsföretag i hela Sverige. Och det blev ännu mer problematiskt efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. Tidigare var det många ukrainare som kom till Sverige, men nu är den kanalen i stort sett stängd. Resultatet är att en hel del beställd röjning faktiskt inte har blivit av – för att det saknas medarbetare.
Infrastrukturen beroende av skogen
Skogen som röjs blir i slutändan pappersmassa och byggmaterial. Men Joakim Gustafsson poängterar något annat, som gemene man kanske inte tänker på.
− Vi jobbar också mycket med underhåll av kritisk infrastruktur som till exempel kraftledningar. Det får man inte glömma bort.
− Politikerna pratar mycket om hur viktigt det är med infrastrukturen. Men att 60-70-80 procent av dem som håller på med arbetena kring till exempel kraftledningsunderhåll, såväl tekniskt som skogligt, är utländsk personal precis som i skogen – det tror jag inte att politikerna hänger med i. Många gånger de senaste åren när politikerna har höjt tonläget i denna fråga har jag faktiskt funderat på om det är värt att fortsätta underhålla kraftledningar, vägar och järnväg när de ser ner på det vi gör på det här sättet.
Vad tänker du om att politikerna lägger lönegolv som ligger över kollektivavtalen?
− Det är inte hållbart. Vi har en världsunik och bra modell som har gynnat oss väl, men den svenska modellen kommer att haverera till slut, säger Joakim Gustafsson.
”Dåligt politiskt utspel”
I en intervju med TN sa migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) nyligen att lönegolvet är en del av migrationslagstiftningen och ”är ju någonting annat än arbetsmarknadslagstiftningen och det som parterna avtalar om. Och det ska ju fortfarande gälla”.
− Jag tror att hon har dålig förståelse för hur verkligheten ser ut. Det är ju precis så att hon sätter lönen. Och vad ska vi göra? Vi kan ju inte gå under den.
− Det är ett dåligt politiskt utspel för att regeringen ska vara SD till lags. De har lovat stort att de ska sänka siffrorna på invandringen och de som sitter på rösterna förstår inte skillnaden mellan arbetskraftsinvandrare och andra invandrare, säger Joakim Gustafsson.
Han poängterar att de arbetskraftsinvandrare som är i Sverige betalar skatt och har egna sjukvårdsförsäkringar.
− De skattar fullt ut och är väldiga nettobetalare. Men det förstår nog inte de flesta väljare.
”Jag vet ju att de gärna pratar om det här med lågkvalificerade yrken, men det är ju frågan vad det är. Det krävs mellan 2 000 och 6 000 timmar för att lära upp en röjare.”
Precis som många andra varnar Joakim Gustafsson för att regeringens vilja att begränsa arbetskraftsinvandringen riskerar att vara kontraproduktiv. Fusket kring arbetskraftsinvandring, som hittills har varit mycket begränsat, kan komma att öka, tror han. Han menar att de företag som har fuskat tidigare nu får möjlighet att på pappret betala ut högre löner till sina anställda, men under bordet kan kräva tillbaka ännu mer i kronor och ören från samma anställda. Han varnar också för att svartarbetet kommer att öka och att fler människor kommer att befinna sig i Sverige illegalt.
− De enda jag vet som är glada över det här är företagare som inte har följt reglerna. De är väl de enda som har korkat upp champagnen nu.
− Vi som har följt reglerna och försökt leva upp till alla komplicerade krav kommer att få dra ner på verksamheten eller lägga ner, säger Joakim Gustafsson.