EU:S FRAMTID

Vem gör vad? Nästa utmaning för EU-basen

EU (TT:s korrespondent)

Ursula von der Leyen är omvald som kommissionsordförande. Nu börjar jobbet med att pussla ihop personer och uppdrag för att genomföra alla nya löften.

Steg ett för von der Leyen blir att be alla EU-länders ledare att ge förslag på vem de vill skicka till den nya kommission som ska tillträda sent i höst.

Och precis som 2019 vill hon att alla, åtminstone internt, föreslår både en man och en kvinna så att hon ska kunna bygga ihop en jämställd kommission.

– Enda undantaget är om det är en sittande kommissionär som stannar, förklarade von der Leyen på en presskonferens i torsdags.

Om hon verkligen kommer få två förslag från alla återstår dock att se. Flera länder, däribland Sverige som nominerat EU-minister Jessika Roswall (M), har redan offentliggjort vem de vill skicka och väntas knappast dubbla upp det med ytterligare en kandidat.

Förhör i höst

Under augusti ska sedan von der Leyen intervjua kandidaterna och försöka pussla ihop dem med "rätt" uppdrag. Kampen är sedvanligt hård om att få så viktiga poster som möjligt.

– Alla vill ha en viceordförande och alla vill ha en ekonomisk portfölj. Lycka till, säger en EU-diplomat till nyhetssajten Politico Europe.

När väl pusslet är klart ska dessutom varje kandidat genomgå en tuff utfrågning i det utskott i EU-parlamentet som hanterar just deras frågor. Förhören, som sannolikt inleds i slutet av september, har genom åren lett till både tårar och gräl och innebär oftast att minst en eller två kandidater tvingas dra sig tillbaka.

Havspakt

Sedan ska kommissionen också försöka utföra det som utlovats i von der Leyens riktlinjer. Trycket lär bli hårt från EU-parlamentet om allt från bättre konkurrenskraft till minskad byråkrati och satsningar på tåg och bostäder.

Och på havsmiljön – där von der Leyen utlovat en särskild "havspakt".

– Det måste vara en pakt för fisken och havet om fiskarna ska kunna ha hållbara inkomster, om vi ska ha levande kustsamhällen och för alla andra näringar som är beroende av att vi har friska hav – inte minst turism och rekreation, säger svenska ledamoten Isabella Lövin (MP) i Strasbourg.

Wiktor Nummelin/TT