STORMAKTEN KINA
”I slutändan är det viktigast att en arbetsgivare värnar Sveriges säkerhet”
Det ökade säkerhetstänket drabbar inte bara svenskiranier utan även kineser, skriver Kinaanalytikern Kristina Sandklef i en krönika.
Ryssland, Kina och Iran brukar pekas ut av Säpo och MUST som de främsta utländska hotaktörerna i Sverige. Det nya säkerhetsläget har gjort att säkerhetsfrågor klättrat på svenska arbetsgivares prioritetslista. Den som arbetar med säkerhetskänslig verksamhet måste, enligt säkerhetsskyddslagen från 2018, arbeta förebyggande för att hindra brott mot rikets säkerhet. Detta görs bland annat genom säkerhetsprövningar, där personer med annat ursprung än svenskt allt oftare nekas anställning.
”Ökade säkerhetstänket drabbar inte bara svenskiranier utan även kineser.”
Hittills har svenskiranierna varit mest högljudda om den upplevda diskrimineringen. Iransk lagstiftning gör att de inte kan bli av med sina iranska medborgarskap, oavsett om de är födda i Sverige eller i Iran. De spiondömda svenskiranska bröderna Kia har inte gjort saken bättre, utan snarare ökat misstänksamheten.
Nyligen rapporterade DN om hur flera välutbildade svenskiranier fastnat i säkerhetsprövningar, nekats nya anställningar och i ett fall blivit av med arbetet. I tre fall stoppade arbetsgivaren rekryteringen först när säkerhetsavdelningen fått reda på personens iranska bakgrund.
Men det ökade säkerhetstänket drabbar inte bara svenskiranier utan även kineser. Svenska kineser är ofta mer tillbakadragna, vill inte ställa till besvär och hörs därför sällan. Dessutom är många rädda för myndigheter, något de fått med sig från barnsben i det kommunistiska Kina.
”Alla kinesiska medborgare kan tvingas lämna information till den kinesiska säkerhetstjänsten.”
Skillnaden mot svenskiranierna är att kineser inte får ha dubbelt medborgarskap, enligt kinesisk lag. Det hindrar dock inte Folkrepubliken Kina från att se dem som kineser ändå, inte minst eftersom Kommunistpartiet verkar anse att ”kinesiskt DNA” är det som i slutändan avgör vem som är kines.
Den kinesiska nationella underrättelselagen från 2017 innebär att alla kinesiska medborgare kan tvingas lämna information till den kinesiska säkerhetstjänsten, vilket i förlängningen gör alla kineser till potentiella spioner. Huruvida lagen gäller personer som inte längre är kinesiska medborgare är omtvistat, men likt iranier kan kineser med familj i hemlandet bli utsatta för utpressning av säkerhetstjänsten, vilket i sig utgör en säkerhetsrisk.
Vid samtal med svenska kineser visar det sig att det inte är ovanligt att de likt svenskiranierna antingen stoppas i samband med säkerhetsprövningarna eller i värsta fall förlorar arbetet på grund av sitt ursprung. Vanligast är att man stoppas för att man har en partner med kinesiskt pass. Även svenskar som arbetat länge i Kina rapporterar att de har problem med att få jobb i Sverige till följd av misstänksamma arbetsgivare.
”Inte en mänsklig rättighet att få arbeta med säkerhetskänslig verksamhet.”
Förvisso är ursprungsnationalitet en viktig komponent vid säkerhetsprövningar, men det finns även andra faktorer som påverkar vem som blir en säkerhetsrisk. Historiskt har folk som blivit spioner drivits av missnöje mot arbetsgivaren eller nationen, ekonomisk vinning, ideologisk övertygelse, utpressats av främmande makt, eller en kombination av dessa faktorer.
Den största faran är dock personens psykologiska läggning: narcissister och personer som agerar impulsivt är ofta lättare att rekrytera som spioner. Därför är det minst lika viktigt med en psykologisk profilering av en potentiell kandidat som att bara stirra sig blind på personens ursprung eller hur länge en person arbetat i Kina. Likaså bör man titta på varför personen är här. Många kineser och iranier är i Sverige för att de ogillar regimen i hemlandet.
Samtidigt är det inte en mänsklig rättighet att få arbeta med säkerhetskänslig verksamhet. I slutändan är det viktigast att en arbetsgivare värnar Sveriges säkerhet, och att man gör det genom gedigna säkerhetsanalyser av de som ska anställas och redan är anställda.
Om krönikören
Kristina Sandklef är oberoende Kinaanalytiker med bakgrund som analytiker och ekonom i näringsliv och Försvarsmakten.