DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Var femte elev inte behörig till gymnasiet

Skola (TT)

Snart är det skolstart för landets gymnasieelever. Men nära var femte elev som gick ut den kommunala grundskolan i våras når inte kraven för att få läsa ett nationellt program på gymnasiet.

– Det är uppenbart att resurserna inte räcker för att få upp alla på en godkänd nivå, säger skolforskaren Christian Lundahl.

Preliminära siffror från de fyra största kommunerna visar att endast 82 procent av eleverna som nyligen gick ut årskurs 9 nådde kunskapskraven för att söka till gymnasiet. För friskolor är siffrorna något högre.

Obehöriga elever erbjuds i stället plats på introduktionsprogram, som syftar till att ge behörighet till nationella program eller hjälpa dem att komma närmare arbetsmarknaden.

Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, menar att ambitionen att alla ska gå gymnasiet kräver betydligt mer resurser.

– Generellt kan man säga att ambitionsnivån för svensk skola har höjts. Läroplanens nivå ligger där en ganska stor del av eleverna kommer att få problem i skolan, framför allt de som kommer från studieovana hem.

– Det skulle absolut vara möjligt att få bättre siffror om skolan hade större resurser att lägga på stöd åt de elevgrupper som faller ur.

Göteborg lägst

I Stockholm nådde 87 procent av eleverna på kommunala grundskolor nivån som ger behörighet att läsa vidare. Motsvarade siffror för Göteborg och Malmö ligger på 77 respektive 81 procent.

– Förmodligen finns det fler elever med studiesvaga traditioner i Göteborg än i Stockholm, men man skulle behöva titta närmare på skillnaderna mellan olika skolor och elevgrupper för hitta en förklaring till varför det ser olika ut, säger Lundahl.

Han varnar att det kan finnas ännu fler som inte har tillräcklig kunskap i kärnämnena för att klara gymnasiet.

– Vi vet från studier att det är fler som får betyget E i matematik än som förtjänar det.

Samma nivå

Skolverkets statistik pekar på att kunskapsnivån hos grundskoleelever har legat på en liknande nivå i flera år, där många inte blir behöriga till gymnasiet.

– På sikt kan det få ganska kostsamma konsekvenser, både personligt och ekonomiskt, säger Lundahl.

Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd i Stockholm, håller med om att det krävs större politiska insatser för att fler ska klara behörighetskraven direkt från grundskolan.

– Statistiken visar att betygen i årskurs 6 har dalat en längre tid. Med den bakgrunden är vi lättade att vi ligger kvar på en stabil nivå när det gäller gymnasiebehörighet, säger hon.

– Vi är naturligtvis inte nöjda förrän ännu fler elever är behöriga. Vi kommer att fortsätta att satsa, inte minst i tidigare åldrar.

Sara Assarsson/TT