OSUND KONKURRENS
Trots löftet: Kommunen sänker familjens restaurang – ”Sa att de skulle sluta”
Familjen Palmgren har drivit en restaurang i Gislaved sedan 60-talet. Men nu tvingas de se på när den kommunala stiftelsen Isabergstoppen satsar miljontals kronor på konkurrerande verksamheter vägg i vägg. ”Det spelar ingen roll för dem om kaffet kostar 15 eller 20 kronor, men det gör det för mig”, säger Hans Palmgren till TN.
Hans Palmgren är vd på Palmgrengruppen som bland annat driver restaurang- och konferensanläggningen Höganloft på frilufts- och skidanläggningen Isabergstoppen i Gislaveds kommun.
Familjen Palmgren har varit hyresgäst hos den kommunala stiftelse som äger anläggningen sedan i slutet av 1960-talet.
På den tiden drev familjen en restaurang i skidbacken.
– Det var när Ingemar Stenmark var en alpin världsstjärna. Skidbacken på Isabergstoppen fick ett uppsving och lockade skidåkare från hela södra Sverige och Danmark, berättar Hans Palmgren.
Men i takt med att vintersäsongen blivit kortare har den kommunala stiftelsen i stället utvecklat sommarsäsongen med olika aktiviteter som till exempel mountainbikeåkning- och en höghöjdsbana.
– De har verkligen gjort ett bra arbete med att utveckla barmarksaktiviteter, konstaterar Hans Palmgren.
Ny restaurang
I takt med de lyckade satsningarna har anläggningen växt och för några år sedan kontaktade den kommunala stiftelsens vd Hans Palmgren och frågade om man kunde öppna en kiosk i stiftelsens regi. Den skulle ligga i direkt anslutning till Höganloftets restaurang.
– Egentligen är det jag, eller en annan entreprenör som ska sköta den verksamheten, men jag gav mitt medgivande så länge kiosken inte blev permanent eller för stor.
Trots det tog det inte lång tid innan stiftelsen tog nästa steg och investerade cirka 45 miljoner kronor i en ny byggnad i direkt anslutning till familjens Palmgrens verksamhet där man bland annat öppnat en restaurang och ett café som drog i gång i juni månad.
Det är verksamheter som direkt konkurrerar med vår restaurang, konstaterar Hans Palmgren.
– Det är en kommunal stiftelse som omsätter 100 miljoner kronor och tjänar cirka 25 miljoner om året. Det spelar inte någon roll för dem om kaffet kostar 15 eller 20 kronor, men det gör det för mig, säger Hans Palmgren.
Till saken hör att Konkurrensverket för några år sedan uppmärksammade Gislaveds kommun i ett liknande ärende.
– Då backade kommunen och uppgav att de skulle sluta med de verksamheterna, men nu är man alltså tillbaka och konkurrerar med kommunala medel i botten, menar Hans Palmgren.
”Förvånande och märkligt”
Eftersom Palmgrens är hyresgäster hos stiftelsen är det ett känsligt läge, men Hans Palmgren har protesterat till kommunledningen i Gislaved.
När Stefan Lundin, chefsjurist vid bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita blev uppmärksammad på situationen, skickade han ett brev till Gislaveds kommun där han bad dem förklara hur det kom sig att kommunen nu ska driva restaurang- och caféverksamhet.
I sitt svar uppger Stefan Eglinger, kommundirektören i Gislaved, att verksamheterna på Isabergstoppen ligger utanför kommunledningens inflytande eftersom det är en stiftelse.
”Merparten av de frågor ni ställer i ert brev avser den verksamhet som ägs, bedrivs och utvecklas av Stiftelsen Isabergstoppen. Kommunen har inte svaren på dessa. Gislaveds kommun rekommenderar därför att ni i dessa frågor för den fortsatta dialogen direkt med Stiftelsen Isabergstoppen”, står det i brevet.
Stefan Lundin anser att det är märkligt.
– Det är förvånande att Gislaveds kommun väljer att inte besvara frågor angående den kommunala stiftelsen Isabergstoppen – som tas upp i kommunens årsredovisning. Kommuner brukar normalt sätt besvara frågor som dessa. Visita och Konkurrensverket har i tidigare ärenden bedömt att kommunen är ansvarig för sina stiftelser, säger Stefan Lundin.
Hans Palmgren har också varit i direkt kontakt med stiftelsen och frågat om expansionen.
– De tar upp Lisebergs tivoli som ett exempel på ett kommunalt bolag som bedriver verksamhet och menar att kan de så väl vi också.
”Det behövs skarpare regler”
Stefan Lundin konstaterar att en kommunal stiftelse har helt andra förutsättningar än ett privat företag.
– Man konkurrerar på helt andra villkor och då kan osund konkurrens uppstå. I det aktuella fallet är det detta som vi vill undersöka och som har föranlett våra frågor till Gislaveds kommun.
Han anser att Konkurrensverket skulle behöva vassare verktyg för att ingripa mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.
– Beviskraven behöver lättas upp och som det är nu kan offentliga organ bara förbjudas att i framtiden bedriva viss typ av säljverksamhet. Det skulle behövas påföljder som även är bakåtsyftande och som ger högre incitament för exempelvis kommuner att noggrant överväga om deras verksamheter är förenliga med lagen, säger Stefan Lundin.
Stefan Sagebro, expert på industripolitik, konkurrens och statsstöd på organisationen Svenskt Näringsliv påpekar att det pågår en utredning där Konkurrensverket föreslås att få just vassare verktyg.
– Här tittar man på om Konkurrensverket ska kunna ingripa mot den här typen av verksamheter och titta på om den tillåtits bli för omfattande för att kunna inrymmas inom den kommunala kompetensen. I det här fallet finns det en direkt påverkan på konkurrensen i förhållande till den privata aktören som bedriver sin verksamhet på samma område.
